+
Beckomberga sjukhus med administrationsbyggnaden i förgrunden. Sjukhuset var mentalsjukhus från 1930-talet till nerläggningen 1995.
  • Från dårhus till drömhus – historien om “Beckis”

    PUBLICERAD 2019-11-15 AV Andreas Jennische
    UPPDATERAD: 2019-11-15 16:44

    Artikeln har även publicerats i Fastighetsnytt nummer 5.

    Under många år var Beckomberga Sveriges största mentalsjukhus. Där skulle de sinnessjuka få hjälp och gömmas undan. Det här är historien om hur ett område som präglades av långbad och lobotomeringar förvandlades till attraktiva bostadsrätter.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Stadsfullmäktige i Stockholm fattade 1929 ett viktigt beslut. Ett nytt sjukhus för psykiskt sjuka skulle byggas i Bromma. Den inlåsning av patienter som tidigare präglat mentalvården skulle uppdateras. I stället fanns ett fokus på att ge de sjuka viss frihet, även om de förblev både inlåsta och övervakade.

    Det nya sjukhuset fick namnet Beckomberga. Medicinalstyrelsens arkitekt Carl Westman ritade en byggnad med korridorer, öppna sovsalar och dagrum. Några få huskroppar fanns runt en långsträckt gård, vilket var i samklang med den tidens arkitek- tur. Fasaderna var slammade eller putsade, taken ofta branta och fönstren smårutade.

    Totalt blev det 85 ettor och tvåor i det gamla sjukhuset.

    Byggnaderna var symmetriska och regelbundna. De skickade signaler om ett ordnat, inrutat och schemalagt liv. Stiftelsen Kulturmiljövård skriver i en av sina skrifter att Westmans byggnader ofta beskrivs som anspråkslösa men monumentala. Möjligen kan de också ses som bild av det samtida samhället, där rejäla och pålitliga människor tillsammans bildade en stark nation.

    – En grundbult i de mentalsjukhus som byggdes på den här tiden var att själva byggnaderna skulle göra att man kände sig ödmjuk, säger Lennart Ökvist som har skrivit boken En sinnessjuk värld om men- talsjukvården i Sverige mellan 1910 och 1960.

    Tusentals patienter

    Beckomberga invigdes 1932 och hade som mest 1 156 vårdplatser, även om överbeläggning gjorde att det emellanåt fanns uppåt 2 000 patienter där.

    – På 30-talet var psykiskt sjuka något oönskat som inte passade in i framgångssagan Sverige, säger Lennart Ökvist.

    Under sitt arbete med boken gick han igenom sparade patientjournaler och årsrapporter från överläkare. Det var både skrämmande och avslö- jande läsning.

    Utvecklingsstörda och schizofrena klumpades ihop eftersom de ibland betedde sig på ett liknande sätt. De första åren var Dementia praecox, en äldre term för schizofreni-liknande symtom, och schizofrenia (schizofreni) två av de vanligaste diagnoserna på Beckomberga sjukhus. Drygt en tredjedel av patienterna hade under mitten av 1930-talet fått någon av dessa.

    Mest talande under den här tiden var att en aspekt nästan helt saknades – förhoppningar om tillfrisknande.

    – Den grundläggande inställningen var att den som skrevs in inte skulle komma ut. Samtidigt försökte man hjälpa dem genom att hitta olika botemedel, och i viss mån fick de sjuka faktiskt också en fristad, säger Lennart Ökvist.

    Ljusår från dagens vård

    I sitt arbete med boken upptäckte han att den vård som fanns på Beckomberga de första decennierna var ljusår från dagens. Svårt sjuka patienter ordinerades alltifrån långbad till lobotomering.

    Med dagens synsätt är det högst tveksamt om vissa ens var psykiskt sjuka. Det var nämligen, enligt en lag som infördes 1929, möjligt att bli inta- gen enligt eget önskemål. Under de första fem åren var i genomsnitt hälften av patienterna på Beckom- berga sjukhus intagna på ”egen ansökan”.

    I statistiken från de första fem åren anges missbruk och relationsproblem som vanliga orsaker till sinnessjukdomen. Men här finns också ”pingstvän” och ”homosexualitet” med på listan.

    En del äldre behandlingsformer, som sängläges eller ”sinnesslöa”. Först på 1950-talet fick psykofarmaka sitt genombrott i Sverige. Det gjorde att antalet elchocksbehandlingar kraftigt minskade.

    Beckomberga i dag. I samband med psykiatrireformen på 90-talet slog Beckomberga igen, tio år senare förvandlades sjukhussalarna till attraktiva bostadsrätter. Foto: 3D House

    Men även de som jobbade på Beckomberga långt senare har beskrivit en otäck arbetsmiljö.

    I sin bok Beckombergalandet minns fotografen Anders K Johansson, som under en tid jobbade extra på mentalsjukhuset, några av de kvinnliga patienter han träffade.

    Här fanns damen som måttat en yxa i huvudet på sin terapeut, den psykotiska kvinnan som miss­ handlade en ung tjej i personalen så illa att hon tvingades sluta och den unga finskan som brände sina handleder så metodiskt att hon ordinerades låsbara tvångsvantar.

    I samband med psykiatrireformen, som innebar att kommunerna fick ökat ansvar för personer med psykiska problem, slog Beckomberga igen 1997. Då fanns bara 150 platser kvar.

    Men vad skulle hända med de stora lokalerna? Svaret lät vänta på sig. De stod tomma i elva år innan Riksbyggen 2008 köpte både marken och de fem stora byggnaderna av landstingets fastighets­ bolag Locum.

    En av de första frågorna bolaget ställde sig var om området behövde byta namn. Skulle någon vilja köpa bostäder i lokaler förknippade med bältes­ sängar och elchocker?

    En enkät skickades ut till dem som bodde i när­heten. Resultatet var förvånande. Den visade att många var stolta över att bo i ”Beckis”.

    Arbetet med att förvandla området till lägenhe­ter drog dock ut på tiden. Olika intressen krockade. Riksbyggen ville skapa 450 attraktiva bostäder, medan Stockholms Stadsmuseum kämpade för kulturmärkningar. Projektet fastnade i möten där arborister, arkitekter, antikvarier och andra experter deltog.

    Det hela slutade med en kompromiss som inne­ bar många restriktioner, till exempel att de stora skiffertaken inte fick förändras. Lägenheterna som byggdes varierar i storlek. I det som tidigare var sjukhusets huvudbyggnad, och som numera är K­märkt, huserar i dag Brf Klock­ huset med 85 ettor och tvåor. I samband med säljstarten 2018 kostade den minsta lägenheten 1 350 000 kronor. Över 800 personer fanns i intressekön. Kanske lockades de av de gemensamma ytorna i källaren med alltifrån bastu till flipperspel.

    Att sälja de nyproducerade bostäderna i Beck­ombergaområdet har visat sig vara enkelt. Goda kommunikationer och närhet till naturen väger helt enkelt tyngre än arvet från sjukhuset.

    FAKTA/Carl Westman

    • Arkitekt som levde 1866– 1936. Kring sekelskiftet 1900 ritade han mest möbler och inredning. Hans genombrottsverk blev Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm (1904–06), som med sin granitsockel och sin oputsade tegelfasad med vit- spröjsade fönster räknas till nationalromantikens pionjärverk.
    • Westmans huvudverk är dock Stockholms råd- hus (uppfört 1911–1915). År 1916 anställdes han som arkitekt hos Medicinalstyrelsen.
    • Under resten av sitt liv ägnade Westman sig huvudsakligen åt sjuk- husarkitektur, bland annat Beckomberga sjukhus och Karolinska sjukhuset (som dock invigdes först 1940 och fullföljdes av hans medarbetare).

    Andreas Utterström

    1 kommentarer

    1. Rafael Ospino 2019-11-15

      För bara 50 år sedan var dårhus gängse benämning på den typen av institutioner. Efter att Egas Moniz i december 1949 fick mottaga Nobelpriset ur hans kunglig majestäts hand för att ha utvecklat lobotomin gjorde denna revolutionerande behandlingsform sitt segertåg över världen. Mer än 97% av den samlade forskarkåren stod enig bakom metoden. Det var väl självklart att det var sunt att vispa runt en metallstav i frontalloben på de motspänstiga tills de lugnade sig?

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived