+
Mona Kjellberg, senior konsult på Juni Strategi.
  • “När kommer betalningsviljan för miljövänliga val?”

    PUBLICERAD 2019-10-10 AV Andreas Jennische
    UPPDATERAD: 2019-10-09 13:40

    Ett skifte är att vänta när gemene man inser att flyget står för 4 procent av Sveriges utsläpp men bygg- och fastighetssektorn för 20 procent, skriver Mona Kjellberg.

    Textstorlek

    Dela med andra

    How dare you?! Greta Thunbergs tal i FN lämnade ingen oberörd, varken sådana som jag, som tycker det är häftigt vad en 16-åring kan åstadkomma under ett endaste år eller den som tror på PR-byråer och konspirationer.
    17 % av svenskarna säger att Greta Thunberg har påverkat deras miljövänliga val under det senaste året, enligt Novus. Jag kan nog inräkna mig i dessa även om det är svårt att säga vad som är vad. Till exempel har min 11-åriga dotter startat Naturpartiet tillsammans med sina kompisar. Partiet har lite storebror-ser-dig-fasoner och bevakar noggrant familjens konsumtionsval och matintag.

    Som en naturlig följd valde vi därför tåget ned till Spanien i somras. Vi har många gånger besökt min släkt på samma plats i landet, men detta var första gången sedan jag var liten som färdmedlet höll sig på landbacken. Resan var fantastisk! Vi hann se och uppleva Europa och jag hann praktisera såväl tyska, som franska och spanska längs vägen. Resan kommer vi definitivt att göra om. Detta trots att priset var det tredubbla mot flyget och den faktiska restiden ca 2 dygn längre. Alltså; varken billigt eller tidseffektivt, vilket vanligtvis sägs driva resebranschen när syftet är att ta sig från punkt a till b.

    Extra betalningsvilja saknas

    Svenskarnas ökande tågresande är ett tydligt exempel på hur våra konsumtionsbeteenden med miljöhänsyn som drivkraft förändras. Framförallt är det ett mycket tydligt exempel på hur betalningsviljan för miljövänliga val, utöver kravmärkta livsmedelsvaror, börjar skönjas i praktiken. Inom fastighets- och bostadsutveckling har vi på Juni Strategi genom åren gjort många undersökningar kring boendekvaliteter och betalningsvilja. Vad gäller klimatsmarta val så har svaret ständigt varit att kunden ser det som en självklarhet att nyproduktion använder sig av klimatsmarta metoder och energieffektiva hus – men extra betalningsvilja finns ej. Enda gången kunderna har viss betalningsvilja är när det finns tydliga löpande besparingsmöjligheter för den enskilde (betalningsviljan är då driven av kostnadsbesparingar snarare än miljöhänsyn).

    Kan det vara så att vi nu ser ett skifte? Kan det vara så att det framöver kommer finnas en reell betalningsvilja för miljövänliga val hos bostadskunderna? Hos kontorshyresgästerna? Detta flyttar positionerna för Sveriges aktörer och möjliggör en helt ny marknad, då det plötsligt finns en direkt ekonomi i klimatsmarta val och starkare påtryckning från privatkonsumenter. Jag tror att det kommer att ske ett skifte, speciellt när gemene man inser att flyget står för 4 procent av Sveriges utsläpp men bygg- och fastighetssektorn för 20 procent. Flygskam, inredningsskam?

    Mona Kjellberg, senior konsult på Juni strategi

    3 kommentarer

    1. Fredrik Kalm 2019-10-13

      Varför skulle det finnas extra betalningsvilja om det klimatsmarta är effektivare och livscykelkostnaden är lägre? Då blir totalkostnaden lägre och man behöver inte betala mer. Det är någon form av girighetssjuka som gör att man inte satsar miljö eftersom man inte kan tjäna mer pengar på “mervärden”. Man skiter egentligen i miljön och vill ha vinsten. Sedan är det endast en målsökningsfunktion i hjärnan som försöker hitta nästa maximum. (term från AI-världen)

      Ett exempel på samma bakvändsjuka.
      Skulle man inte spekulerat upp fastighetspriserna 2000-2019 när räntorna sänktes hade ungdomar haft råd att bo, man hade kunnat höja räntorna utan att slå undan benen på de sista dårarna etcetera. Men istället har man bjudit upp fastighetspriserna och målat in sig i ett hörn.

      Klimatval är en illusion. Klimatet ändrar sig alltid. Vi har haft istider och vi har haft tropiskt väder i norr, långt innan människan gick på jorden. Men tydligen lyssnade ingen på mellanstadiet när man talade om lilla istiden eller om hur dinoaurier vandrade på Grönland under Jura. Värmer man inte jordklotet nu, så blir det inga fler fastighetsaffärer i Stockholm eftersom det kommer att vara under ett kilometertjoct istäcke om 5000 år.

      20 % fastighetssektor kommer att vara 0 % eftersom ingen människa kommer att kunna bo norr om Hamburg. Sett ur ett sådant perspektiv innebär klimatkampen att man skall sluta investera norr Hamburg eftersom nästa istid. Ju mindre koldioxid i atmosfären desto snabbare kommer istiden.

      Reply

    2. Fredrik 2019-10-10

      Håller med till 100%, men fakta (som 4% jmf 20%) behöver i dessa dagar källor, som t.ex. kan smygas in i en bisats.

      Lycka till med Naturpartiet!

      Reply

      • Mona Kjellberg 2019-10-10

        Tack Fredrik! Källan är Luftfartsverket och Boverket. Mvh Mona

        Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived