+
Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun, på konferensen. Foto: Teresa Ahola
  • Experterna: Så kan utsatta områden lyftas

    PUBLICERAD 2019-10-22 AV Teresa Ahola
    UPPDATERAD: 2019-10-22 10:34

    Går det att vända utvecklingen i Stockholmsregionens mest utsatta stadsdelar? Ja, med hjälp av samverkan mellan kommunen, näringslivet, fastighetsägare och boende. Tre experter ger konkreta tips på åtgärder.  

    Textstorlek

    Dela med andra

    På måndagen deltog bostadsminister Per Bolund (MP) på den konferens som Fastighetsägarna ordnat om hur utvecklingen i landets utsatta områden kan vändas. Han pratade om regeringens arbete i utsatta områden och erkände att beslut kan svänga fram och tillbaka i takt med att den politiska majoriteten byts ut trots att det behövs långsiktighet för att lyfta utsatta områden. Bolund poängterade även vikten av att göra landets förorter mer inbjudande.  

    – Våra förorter måste bli trygga nog att besöka. 

    Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun, tycker dock att vissa grundläggande saker först måste finnas på plats.

    – Bolund pratar om att folk ska kunna åka till dessa områden. Visst, men hur ska de kunna känna sig trygga när inte ens de som bor i området själva gör det? 

    Det krävs konkreta insatser för att lyfta en stadsdel, säger Zafar. 

    – Nybyggnation och kulturjippon räcker inte. Tryggheten är A och O. Efter det kan service, renhållning, belysning, polisiär närvaro och kommunikationer förbättras, säger Zafar. 

    Allra sist, som ett tredje steg, bör identiteten och tillhörigheten hos invånarna ökas. 

    Bättre blandning

    Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, säger att det behövs en bred blandning av invånare i en stadsdel för att motverka segregation och grupperingar.

    – Om högutbildade och höginkomsttagare också flyttade så skulle många stadsdelar må mycket bättre.

    I dag bor 35 procent av landets höginkomsttagare i Stockholm, säger hon. 

    – Inkomstklyftorna och gentrifieringen ökar. Det uppstår allt fler grupperingar och människor möts inte längre.

    En studie som hon har gjort tillsammans med Richard Florida, om städers kraft globalt, visar tydligt att stadens framgång hänger på detta.  

    – En bred mix av invånare skapar innovation. Vår studie visar att cirka 75 procent av alla patent i världen har skapats av 6,5 procent av jordens befolkning som bor i en av världens tio största storstadsregioner, där mixen är bred och folk träffas och utbyter idéer. 

    För att Sverige ska bli mer innovativt behöver stadsplaneringen ses över, menar hon.  

    – Håll inte tillbaka på urbaniseringen, men bygg städer där fler än 30 procent av befolkningen kan ta del av städerna. Stockholm är lika segregerat som New York är i dag, säger Charlotta Mellander. 

    Det hänger delvis ihop med bopriserna, erkänner hon, men även med hur vi planerar våra städer. 

    Bättre samverkan

    Amir Farihadi, trygghets- och säkerhetsansvarig på Hässelby stadsdelsförvaltning, efterfrågar ännu bättre och långsiktigare samverkan mellan näringslivet, kommunen, fastighetsägare och boende. 

    – Alla behöver bli mer synkade med varandra. Det räcker inte att dra igång projekt för att sedan dra sig tillbaka och låta områden förfalla. 

    Slitna torg är inget som man vinner invånarnas lojalitet med. Det ökar tvärtom känslan av utanförskap och minskar viljan att delta i majoritetssamhället, menar han. 

    – En långsiktig närvaro och engagemang behövs för att kunna vinna invånarnas förtroende. Hur kan man annars kräva att invånarna själva ska delta i trygghetsronder eller något annat?

    Just nu satsar Stockholms stad på att utveckla platssamverkan i tre fokusområden: Norrmalm, Södermalm och Hässelby.  

    – Hässelby torg står som nummer tre, efter Sergels torg och Medborgarplatsen. Men det finns väldigt många sådana torg i Stockholm, som utmanas av gängkriminalitet och droghandel. 

    Experternas främsta tips: 

    • Se till att tryggheten först finns på plats.
    • Skapa en bred mix av invånare som har olika bakgrund.
    • Främja samverkan mellan näringslivet, kommunen, fastighetsägare och boende.
    • Förvalta fastigheter och stadsdelar långsiktigt, med hög närvaro.

    Teresa Ahola

    1 kommentarer

    1. Mårten Rönström 2019-10-22

      Det här känns tyvärr som riktigt gammal skåpmat. Men det mest anmärkningsvärda är ändå att man inte med ett ord nämner familje/föräldraansvaret. Det är ju trots allt där hela processen tar sin början.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived