+
Örjan Wikforss.
  • Debatt: “Dags att syna BIM-bluffen”

    PUBLICERAD 2019-10-01 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2019-10-04 16:15

    Steget från manuell projektering till CAD togs på bara tio år i en klassisk S-kurva för genomslag av innovationer i industrin. Men det förväntade steget från CAD till bygginformationsmodellering segar betänkligt. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Redan i mitten av åttiotalet formulerades idén hos Internationella standardiseringsorganisationen om hur aktörerna i ett byggprojekt i framtiden delar data ur samma informationsmodell med alla fördelar detta skulle ha. ”A God´s gift”, utropade en ung installationsprojektör häromdagen, men med tillägget ”om bara inte de övriga projektörerna uppfann sina egna informationsmodeller”. Aktörerna vet ju inte exakt vilka data de andra behöver och så skapas onödigt stora informationsmängder och just det kaos som skulle undvikas med BIM. 

    Riskabelt och dyrt

    Många projektörer utför idag ett heroiskt arbete med att försöka hålla koll på alla versioner och informationsleveranser, men riskabelt och dyrt är det. Man levererar både BIM, 3D- och 2D-CAD till olika aktörer i samma projekt! Tala om att det blir dyrt och krångligt.

    BIM har i all hemlighet blivit ett riktigt stort problem för många ingenjörs- och arkitektföretag. I styrelserna är man bekymrad över den uteblivna lönsamheten i IT-satsningarna. Det är nämligen svårt att få tillräckligt betalt för den omfattande informationshanteringen och samordningen mellan de olika delmodellerna. Och framför allt betalar inte kunderna för den nytta som var tänkt i förvaltningsskedet. Programleverantörerna höjer priserna i en monopolliknande situation och datalagringen ökar i gigantisk omfattning med ökade kostnader som följd.

    Alla svär bakom kulisserna

    Ingen vill bekänna färg. Så länge kunderna kräver det kan vi leverera det. Alla sjunger digitaliseringens lov, men svär bakom kulisserna.

    Stora uppdragsgivare trycker på för att BIM ska användas trots de många ofullkomligheterna i systemen och de ännu kvarvarande bristerna i de ofullständigt standardiserade överföringsformaten. Och trots att de själva inte fullt ut tar användning av modellerna i förvaltningen. Den förhärskande strategin är att driva på BIM-implementeringen för att på så sätt så småningom slipa ner och övervinna hindren. Detta leder till en massa merarbete med improviserad standardisering. Så kan till exempel ett tiotal arkitektkontor i Stockholm bilda arbetsgrupp och finna ut sin egen begreppsapparat för att hjälpligt ta sig igenom sina projekt.

    Fokus måste istället läggas på att definiera och minimera vilken information som är nödvändig för ett byggprojekt och hur den ska klassificeras och systematiseras. Det finns dock ljus i BIM-mörkret. Det blir man klar över vid läsning av den nyutkomna boken CoClass i vilken Svensk Byggtjänst presenterar ett gemensamt, digitalt språk som är baserat på internationell standard. Nu är det dags för bygg- och fastighetsbranschen att ta gemensamt tag i denna möjlighet och vända BIM till sin fördel i en uppåtriktad S-kurva.

    Örjan Wikforss
    Arkitekt och professor i projektkommunikation

    13 kommentarer

    1. Klas Eckerberg 2019-10-06

      Nej, CoClass är inte lösningen på BIM. Baserat på sedan länge etablerad industristandard ger det oss enbart ett gemensamt språk för att identifiera funktionella objekt i den byggda miljön, i valfri skala och genom hela livscykeln.

      Det lägger därmed en viktig grundsten till möjligheten att hantera ett digitalt och obrutet flöde av information mellan alla aktörer. Vi kan använda det för kartering och planering; för kravställning och för att redovisa tekniska lösningar; för att hitta byggvaror som uppfyller kraven; för att bedöma miljö- och klimatpåverkan; för produktionsplanering och logistik; för drift underhåll; för rivning och återvinning. CoClass kommer dessutom att fungera i stora delar av Europa; inledningsvis i Norden, Baltikum och Tjeckien, men fler kommer förhoppningsvis.

      Till detta behövs kompletterande sätt att i varje skede tillföra ytterligare information. BIMTypeCode är ett av dessa, som baserat på SfB-systemet kan vara nyttigt främst under projektering och produktion. BIP-koder är ett annat, som kan användas för att identifiera typer av objekt under framför allt produktion och förvaltning. Stora beställare och entreprenörer kommer att behöva och använda egna tillägg.

      Utöver den grundläggande identifikationen behöver varje aktör sedan identifiera och kommunicera vilken information just de är betjänta av, så att man slipper hantera onödiga data. Viktigt är också att programvaror har stöd för klassifikation, så att användare inte behöver bekymra sig över detta. Riktlinjer för hur det ska gå till är nu publicerade, och CoClass finns snart i en programvara nära dig.

      Det gäller kort sagt för alla inblandade att inse värdet av den digitala informationen som sådan – och andras behov av den – utöver de utmaningar man har som problemlösare inom sitt eget specifika område.

      Klas Eckerberg, Systematikansvarig för CoClass hos Svensk Byggtjänst

      Reply

    2. Filip 2019-10-04

      Har någon har synat CoClass-bluffen i projekteringsfaserna och hur det är anpassat för typifiering och inte bara klassificering. CoClass är inte lösningen på BIM utan bara ett nytt klassificeringssystem som vi blir tvungna att hantera.
      Det är själva processerna hur vi projekterar och säkerställer att det är rätt information på rätt nivå; typnivå, instansnivå och projektnivå. Det måste finnas en gemensam nämnare så man kan återfinna samma typer av byggdelar i de projekterande verktygen, beskrivande dokumenten och alla databaser som kopplas till projektens modeller.

      Vi måste komma på rätt köl och göra BIM enkelt för användaren utan att behöva koda oss själva till fördärv. Projekteringen görs av människor och ska kunna hanteras och läsas av människor, kombinationer av koder fram och tillbaka löser inte BIM-processen framåt. Mycket av informationen löser verktygen själva i sina inbyggda system, vi måste bara plocka fram dem.

      Om vi ska nämna vad gruppen BIM gruppen i Stockholm sysslar med så är det inte att finna ut en ny begreppsapparat. Det är det gamla svenska SfB-systemet som är upplyft från våra grannländer som fortfarande används. Denna kan användas som en gemensam nämnare för alla byggdelstyper och organisera våra modeller vid projektering. BIMTypeCode ska inte tas som en ny standard eller ett klassificeringssystem. Den är för övrigt gratis att ta del av och oberoende av vilket land du jobbar i. Har ni frågor så ta kontakt med BIM Stockholm.

      Reply

    3. Johan 2019-10-03

      Jag sitter mitt i det. En outsinlig flod av administration. Det är handlingsförteckningar, ändrings-PM, dwg-export i Sweref, dwg-export i lokalt origo, IFC-export, revidering på ritning, granskning i Bluebeam, granskning i Solibri, klassificera byggdelar så att dessa hamnar rätt hos BYGGFÖRETAGET som förvandlar min tid och arbete till pengar.

      Jag såg i en CAD-manual att en ny IFC-fil skulle åtföljas av ett modell- PM, den var ny!

      Vissa dagar hinner jag rita hus.

      Arkitekterna frågar sig vad det här har med arkitektur att göra, jag säger “ingenting” men nu är det såhär att BYGGFÖRETAGET har insett att det finns pengar att spara på mindre fel och korrektare mängdning. BEAst har sett affärstillfället, Byggtjänst vill inte sitta tomhänta. Vi hittar på mer krångel, vi skapar Coclass!

      Vi arkitekter vill ha rimlig ersättning för det jobb vi utför åt Er. Förutom att skapa ett vackert funktionellt hus.

      Bim bim simsala bim

      Reply

      • Ulf Larsson, NCC Building och BEAst 2019-10-04

        Har verkligen läst det du beskriver i vardagen, får liknande från flera håll och har full förståelse. Nu är jag rätt delaktig i att ta fram standarden BEAst Effektivare granskning att ett liten motivering behövs från oss som krånglar till det. Superledsen för krånglet men …

        Vi har verkligen från första mötet fokuserat enkelhet och inte hitta på egna varianter på granskningen för vi har samma kunder och konsulter. Stort fokus att i vardagen underlätta för projektörerna, konsulter och kundens ombud på de delar där vi har granskning av system- och bygghandlingar som fortfarande i många projekt är pdf-format som är juridiskt underlag till kontrakt. Inget nytt men vi insåg själva från byggföretagen att vi inte kan fortsätta med olika versioner av granskningen, ibland ny variant på varje nytt byggprojekt med olika varianter av excelfiler som tog tid att administrera – versioner som skapade hallucinationer om vi även ska uppfylla kraven från kunderna på ISO 9001:2015 inom 8.3.6 Konstruktions- och utvecklingsändringar – där standard och behovet av samverkan är stor och kunna granska i realtid har en stor påverkan och effekt att säkerställa produkten till kund.

        Affärsmodellen är enkel – göra standarden gratis och fritt tillgängligt för alla i branschen för att enklare få bred spridning och tillämpning för att lyckas med enkelheten. Den satsningen gör vi och självklart för att få ut effekten av den investerade tiden att ta fram standarden och samverka för att implementera.

        Kan bara referera till de projekteringar som är genomförda och pågående att det verkligen ‘riktigt på riktigt’ har blivit betydligt bättre samverkan och kvalité i handlingarna och mer tid till modellerna med effekt – att det har sparat tid och administration samt på många projekt även bidragit till arbetsglädje för det har blivit mindre missförstånd och i princip ingen värmeutveckling med noll fel. Att det är många andra anvisningar och krav gör det inte lättare när detta kom men alternativet som det var tidigare var inte bättre.

        Rita in kommentarer i ritningar och skanna samt maila, ha logglista i excel och alla missförstånd samt svårigheten att få in alla kommentaren för att ta beslut i rätt forum och svårt att återkoppla beslut vill vi inte gå tillbaka till hur det var innan, leker inte ens med tanken. Det blev bättre än hur var det var innan … betydligt effektivare och roligare. Det är bara tre delar – tid, kostnad och effekt men att effekten i frigjord administration ska ge tid till alternativa lösningar även skulle vara till konsulternas nytta för det är samma metod i kommande projekt..

        Tanken är att BEAst standard effektivare granskning även ska frigöra tid från 2D och att lägga den tiden på värdeskapande tid till modelleveranserna som kommer att ha stor betydelse framöver.

        Kan hålla med om att det inte lätt idag i din vardag men mer tydliga processer och tillämpa standarder kommer att underlätta framöver samt inte styras av systemval. Det tror jag är tanken med artikeln och lyfter fram den situation som du beskriver, kanske lite väl tufft tonläge men artikeln har inte heller fastnat i informationsbruset. Det positiva är att ditt bidrag från din vardag redan nu påverkar den branschutvecklingen …vi tar med oss din kommentar till nästa möte.

        Reply

    4. Maria 2019-10-03

      Om man inte kan fatta sig kortare än artikeln itself – borde man verkligen få kommentera då?

      Reply

    5. Nina Borgström 2019-10-02

      Tack Örjan för att du sticker ut hakan och får igång en diskussion om något som berör så många på så olika sätt. Jag håller med om att det finns mycket frustration och att vi inte är i närheten av att använda den potential som BIM med tillhörande digitala lösningar kan skapa. Med fokus på hur vi kan skapa värden utifrån livscykelperspektivet med hjälp av BIM och vad som hindrar en sådan utveckling skulle vi gemensamt kunna bidra till de globala målen, produktivitet och innovation. Jag välkomna en utvecklande dialog om hur vi gemensamt skulle kunna montera ner de hinder vi har för att uppnå BIMs fulla potential. Jag tror precis som Tommy skriver att vi endast lyckats digitalisera befintligt arbetssätt och gillar Claudios beskrivning kring en övertro på att standards ska lösa alla problem med tillhörande vision om att alla vägar både virtuella och aktuella leder dit. Min högsta önskan är att detta inte blir en pajkastning mellan olika polariserade förenklingar utan att vi hedrar Örjans mod och tillsammans reder ut vilka värden vi vill skapa och vad som måste ändras för att vi ska kunna skapa dem. Allt pekar på att vi gemensamt behöver utveckla nya affärsmodeller, nya sätt att kommunicera, en ny typ av ledarskap och kanske framför allt en ny, och varför inte en cirkulär bygg- och förvaltningsprocess där vi sätter tillit, engagemang och utvärdering i centrum så att vi kan skapa innovativa miljöer och lära oss av våra misstag.

      Reply

    6. Tommy 2019-10-02

      Min bild av problemet med “BIM” är att väldigt få faktiskt förstår att ett digitalt arbetsätt inte är en digitalisering av befintligt arbetssätt. Läggs rätt information in i modellerna kan de användas i allt från inköpsunderlag, vissa leverantörer tar gladeligen emot ifc för att kunna ge rätt produkter och förstå den faktiska frågeställningen, till förvaltningen och därefter även som inventering vid avveckling. Rätt konfigurering av scripten vid validering och kollisionskontroller sparar enorma summor pengar i produktionsskedet och för eftermarknaden. Men det kräver förståelse för hur datat ska hanteras. Branschen kanske ska börja bjuda på mer data för att branschen ska förstå att det en investering i korrekta modeller är en besparing på 4-5 gånger investeringen sett över tid.

      Reply

    7. Claudio Palma 2019-10-02

      Intressant och hälsosam reflektion om BIM. Men denna kritik är varken ny eller innovativ. Jag tog upp denna fråga redan 2016. Den beskrivning av besvikelsen eller av uteblivna vinster eller effektivitetshöjningar hör till standardkritiken. Att se CoClass som en viktig komponent i effektiviseringen av implementeringen av BIM är något som jag delar med författaren. Dock med reservationer. Digitalisering är en kunskapsprocess som optimeras inte genom det språk man använder utan genom de premisserna man grundar sitt tänkande på. I detta avseende spelar det ingen roll om vi alla talar samma språk och använder samma grammatik. (Om vi ska skapa ett gemensamt språk, låt det inte bli något så livlöst, ofruktbart, omänskligt och misslyckat som esperanto). Inte ens den bästa standarden i världen är någon garanti att informationen blir kunskap och kunskap till optimerade beslut. Och det är här som digitalisering och i synnerhet BIM blir det bästa alternativet för att hantera kunskapen i symbios med digitala och virtuella instrument som interagerar på ett kognitiv nivå. BIM kommer alltid att kritiseras och även avvisas om vi utgår ifrån att BIM skall effektivisera där sättet vi jobbar med byggprocessen. Detta är visserligen fundamentalt viktigt. Men det avgörande steget är vårt tänkande; ett varför som föregår ett hur skapar förutsättningar för ett optimal resultat.
      Med nya standarder skapas varken nya visioner eller ett nytt och innovativt tänkande. Rom byggdes inte på en dag men alla vägar leder ditt. Likaså med BIM; det byggs inte på en dag eller med en standard men alla väger både virtuella och aktuella leder ditt.

      Reply

    8. Jan-Olof Edgar 2019-10-02

      Intressanta synpunkter, Örjan Wikforss. BIM handlar ytterst om att frigöra oss från pappret och lagra informationen i databaser där den blir sökbar och filtrerbar. Alla industrialiserade branscher hanterar strukturerad information på ett likartat sätt men kallar det för andra akronymer såsom PLM osv. Byggsektorns knäckfråga är att såväl värdekedjan som informationsflödet är bruten. För att överbrygga glappen i processen behöver vi öppna gränssnitt, standarder och gemensamma plattformar samt ett gemensamt digitalt språk, så som CoClass, ett “esperanto” för byggbranschen.
      /Jan-Olof Edgar, Svensk Byggtjänst

      Reply

    9. Nils 2019-10-02

      Hej.
      Viss frustration framstår det som att det finns. tyvärr saknas hänvisning till vilka som påstår det som skrivs, vilket gör replik svår.

      Dock,
      Det essentiella är inte huruvida man klarar av att rita med en z axel eller om man lyckas fylla i en parameter i en modell med viss information som någon eller några kanske eller inte kan eller vill läsa av och framför allt använda. Sådana uttryck för frustration bygger inte samverkan. Det är just samverkan som är nyckeln och med, som det nämns, blir det såklart lättare om alla pratar samma språk digitalt. Ett arkitekturprogram ämnat för gestaltning och ritningshantering är självklart inte ett “One-fix” för alla discipliner i alla skeden i alla format och med all typ av informationsmängd ämnad för olika processer och discipliner. Naturligtvis måste man komplettera sin process och versionshantering med just de verktyg och metoder som passar ändamålet, precis som den som skall bygga det som skall ritas måste göra. Snegla gärna på fartygsindustrin, verktygsindustrin, medicinindustrin, processindustrin etc. De ritar ochså objektsmodeller i CAD.Men då ingår även en PLM-Process. Objektet är även ickegrafiskt och ibland icke modellerbart..Det krävs därför givetvis att man internt kan skilja på begreppsmodell, informationsmodell, 3D modell och i vilket verktyg det skall matas in. Vi på Bimformation upplever tvärtemot det som skrivs,( och då jobbar vi heltid med begreppet information), att vi har extremt mycket ut och tillbaka av att jobba korrekt i modellskedet i både pengar och tid.. Det branschen behöver i stort är utbildning på AB, ABT, PBL, AMA, BBR, SS-EN, AML, AFS, Kravställande och informationsteori etc och därtill hörande praktik. Man måste helt enkelt veta i vilket syfte man fyller i en parameter inte bara läsa i en CAD-Manual att det skall göras. Vilka dokument som kan skapas och vilka kostnader som kan kapas ur informationen i en”BIM-export” är gravt beroende på exportkvaliteten på modellfilen. Här finns det väl upparbetade och synnerligen välfungerande metoder att lära, om man bara vill. Vi bistår mer än gärna den som önskar med utbildningar och principer för informationsöverlämnande. Oftast är det A som står för samordning av data i manualerna, men inte många arkitektkontor använder eller förstår ett PLM-system för att hantera informationsmängder.Väljer man att versionhantera objektsinformation med en fil-server, ja, då förstår jag att det kan vara frustrerande, för det går helt enkelt inte. Då är det inte heller BIM i ordets rätta bemärkelse, Då är det att rita i 3D-Cad platta till, och göra PDF:er. //
      Mvh Nils. KA-ingenjör Bimformation Sweden AB

      Reply

    10. Peter 2019-10-02

      All utveckling går igenom uppbyggnads- och mognadsfaser och i det här fallet har vi en otroligt komplex sammansättning av aktörer som berörs. Allt från smeden med kontoret på passagerarsätet till den internationella investerare som bedömt värdet av att deras senaste investering är BIM-projekterad. Alla har olika nytta av utvecklingen och många tycker nog att den är jobbig. Jag tror att alla vi som jobbar inom sektorn just nu ska se på oss själva som utvecklare med olika uppgifter och därför försöka ha tålamod med att inte all funktionalitet uppfyller visionen på en gång. En fastighetsägare som känner sig vilsen när BIM-leveransen lämnas över ska nog inte fundera över vad man ska göra av informationen utan ställa sig frågan; vad behöver vi göra i våra befintliga fastigheter och förvaltningssystem för att kunna dra nytta av informationen?
      Utveckling innebär investeringar men när framtida nytta och effektivisering är svår att överblicka så avstås en investering som egentligen bör genomföras. Det här tror jag är den största faktorn och anledningen till att utvecklingen går för långsamt. Ett beslut om fullständig BIM-projektering i ett nybyggnadsprojekt bör följas av ett, om inte beslut, så i alla fall en reflektion över vilka investeringar som då måste göras i befintliga strukturer i termer av digitalisering och systemutveckling.

      Reply

    11. maria 2019-10-02

      kanske missar jag något, men uppfattar det som att du inte ser nåt annat alternativ heller? utan mest vill gnälla? det förstår jag iof, och tackar för. eftersom det, bland massa naiva bim-is-a-gods-gift-mänskor, är en frisk fläkt att någon uttrycker det motsatta.

      Reply

    12. Anna 2019-10-02

      “Och framför allt betalar inte kunderna för den nytta som var tänkt i förvaltningsskedet.”
      Nej just så. För det kanske faktiskt inte ÄR så stor nytta i förvaltningsskedet. Samma problem uppstår där, fast 10-falt värre. I förvaltningen behövs inte en bråkdel av den information (till vardags) som finns i en BIM-modell. Men däremot är det enorma mängder information som ska hållas uppdaterad och viss del ska kunna föras över till andra system som redan används (t.ex. fastighetssystemet som hanterar planerade arbeten och arbetsordrar). BIM-fastigheten är en udda fågel i beståndet, vilket gör det svårt att ändra arbetssättet eftersom merparten fortfarande är gamla fastigheter med helt andra förutsättningar. Förvaltningen behöver inte all information i BIM-modellen – den behöver en bråkdel av den. Men den ska vara korrekt och kunna hanteras av övriga system som redan används.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived