+
  • Branschpersonligheterna för 25 år sedan

    PUBLICERAD 2019-10-14 AV Andreas Jennische
    UPPDATERAD: 2019-10-15 16:50

    25 branschpersonligheter om livet, jobbet och drömmarna – för 25 år sedan.

    Textstorlek

    Dela med andra

    År 1994 kom Fastighetsnytt ut för första gången. Sedan dess har mycket hänt i branschen. Vi bad en rad kändisar i branschen tänka tillbaka på hur livet var då – och leta reda på gamla bilder.

    Christoffer Börjesson var 10 år gammal 1994.

    Christoffer Börjesson, chief digital officer, Fastighetsägarna

    – För 25 år sedan var jag endast tio år gammal och spenderade min tid med skola, fotboll och basketträningar samt att fiska på min fritid. Även om sport var något jag höll på med så har utveckling, uppfinningar och att lösa problem alltid legat nära hjärtat. Nyfikenhet fick mig att programmera på hem-pc, skapa webbplatser, bygga system, hantera IPTV när det kom, se data och energisystem och i dag tänka hur en afärsmodell med teknologisk kapacitet kan förändra industrier. Förutom min nyfikenhet så har jag förmågan att samla bra människor runt mig. Mentorer, medarbetare och bra människor som ger energi. Nu arbetar jag bland annat med digitalisering och fastighets utveckling, proptech, digital transformation, öppna data, digitala tjänster och IT-säkerhet.

    Gert Wingårdh 1994

    Gert Wingårdh, arkitekt och ägare, Wingårdhs

    – Jag arbetade med Astra Zeneca i Mölndal som var Sveriges största byggarbetsplats på den tiden. Kontorsbyggnaden höll på att byggas då för fulla muggar, kommer jag ihåg, och vi hade något väldigt intressant på den tiden som hette datorer som vi ritade på, och det var väldigt nytt. Det var nästan inga arkitekt kontor som ritade på datorer så det var väldigt spännande. Vad hände mer? Jo, antagligen var Pet Shop Boys väldigt bra och hade gjort en trevlig låt.

    Hans Wallenstam 1994

    Hans Wallenstam, vd och huvudägare, Wallenstam

    – För 25 år sedan hade jag varit vd för Wallenstam i tre år och befann mig mitt i brinnande fastighetskris. Förvaltningsresultatet var då minus 50 miljoner kronor, vilket gör att det är extra glädjande för mig att vi i dag har ett förvaltningsresultat på över en miljard. Som vd för det enda överlevande börsnoterade fastighetsbolaget i Västsverige fick jag givetvis väldigt många viktiga erfarenheter utifrån denna tid. Det påverkar hur jag leder bolaget än i dag och de strategier vi arbetar efter. Den viktigaste lärdomen är läge, läge, läge – vikten av att vara noga med att ha rätt fastigheter i rätt läge.

    Stefan Ränk 1994

    Stefan Ränk, koncernchef, Einar Mattsson

    – Då gick jag från Securum Finans till Castellum. På Securum hade jag fått resa Europa runt för att ta hand om panter som låg som säkerheter för förfallna krediter. På Castellum fick jag ett Luma-liknande uppdrag i koncernledningen. Där var jag med och lade grunden till det som i dag är Sveriges största noterade fastighetsbolag. Tiden på Castellum var avgörande för att fastigheter ändå blev huvudspåret i yrkeskarriären. Tidigare hade jag försökt söka mig till andra branscher för att balansera min ärftliga belastning. Det struktur och strategiarbete vi gjorde på Castellum var som en MBA från det bästa universitetet. Det har jag haft stor glädje av därefter.


    Anders Nordstrand 1994

    Anders Nordstrand, vd, Sveriges Allmännytta

    – Jag arbetade som administrativ chef på Stockholm Information Service (SIS). SIS var Stockholms stads och Stockholms läns landstings gemensamma organisation för marknadsföring av huvudstaden och regionen som turistdestination. Vi var placerade i Sverigehuset, som då inrymde den största av tre helårsöppna turistbyråer. Arbetet som administrativ chef var mitt första ledaruppdrag och gav mig en god erfarenhet inför framtida ledaruppdrag. Jag blev så småningom tillförordnad vd för SIS och därefter vd för det nybildade Stockholm Visitors Board, numera Visit Stockholm.

    Marie Bucht 94

    Marie Bucht, vd, Novi Real Estate

    – Jag jobbade som analytiker/utredare på Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), en del av detta är Vinnova i dag. Jag skrev alla slags långa och korta samhällsekonomiska analyser, räknade och byggde modeller. Där utvecklades mitt intresse för samhälls ekonomin, dess drivkrafter och samband. Där formades också mitt intresse för att sälja, presentera och jobba med olika slags kunder och beställare, vilket jag haft stor nytta av i mina olika roller som rådgivare, affärsutvecklare och konsultchef inom fastighetsbranschen. Fastighetsbranschen är en viktig och tung del av samhällsekonomin, så jag har hittat rätt!

    Knut Rost 1994

    Knut Rost, vd, Diös

    – För 25 år sedan bodde jag i Västerås, med fru och tre barn. Jag hade precis börjat på Ica Fastigheter som chef för alla Icas kontors-, hotell- och logistikfastigheter i Sverige, vilket innefattade cirka 1 300 000 kvadratmeter. En stor uppgift för mig som egentligen bara jobbat lokalt innan. Fastigheterna var egentligen bara tänkta för Icas eget bruk. En dag ringde min dåvarande chef Bo Lifner och sa att jag fått ett nytt jobb. Eller, nytt och nytt, han sa: ”Ica kommer att säga upp en massa hyresavtal vilket innebär att vi måste börja hyra ut externt.” Cirka 400 000 kvadrat meter blev vakanta i ett nafs och en ny del av mitt arbetsliv väntade. Under ett par års tid byggde vi en ny organisation och jobbade för att effektivisera fastighetsportföljen. Uthyrning, sälj och köp av fastigheter blev en naturlig del av vardagen. Det gick väldigt bra för oss med avyttring av non-core-fastigheter och vi hyrde ut till andra logistikbolag. Under denna tid värderade man byggnadens kvalitet mer än vem som var hyresgäst och hur hyreskontraktet var utformat. Om man tittar tillbaka och jämför med hur fastighetsbranschen fungerar i dag så var det ett intressant paradigmskifte i hur man såg på fastighetsägande. Detta arbete, som vi utförde under relativt kort tid, har definitivt format mig och gett mig förutsättningar för att i dag jobba som vd i Diös Fastigheter. En hög förändringstakt, ett aktivt ledarskap och tydlig närvaro på marknaden var något jag lärde mig då. Det gäller fortsatt.

    Ola Serneke 1994

    Ola Serneke, ägare och vd, Serneke

    – Då läste jag på Chalmers, och min utbildningstid öppnade sedan dörren till mitt första jobb i byggbranschen, på Peab, där jag började 1997. Det blev i sin tur språngbrädan till att starta mitt eget bolag. Men studietiden formade mig också på andra sätt: Jag förstod att även kunskap och förståelse för komplexa problem går att skaffa sig genom hårt arbete och att sådant arbete alltid lönar sig.

    Gunilla Grahn Hinnfors 1994

    Gunilla Grahn Hinnfors, ansvarig stadsutveckling, Västsvenska handelskammaren

    – Jag fick en provanställning på Göteborgs-Posten och det var mitt första ”riktiga” jobb efter mina studier, resor och konstnärs ambitioner. Många havererade drömmar på vägen ledde mig slutligen fram till detta jobb på kulturredaktionen. Jag arbetade där i 15 år och blev sedan politisk reporter på nyhetsredaktionen där jag skrev en hel del om bygg, stadsutveckling och politik. Till slut hamnade jag på mitt nuvarande jobb på handelskammaren, där jag arbetar med just stadsutveckling. Det kan vara väldigt snåriga stigar ibland men på något sätt löper allting ihop också. Jag har ett väldigt starkt kulturintresse, politiskt intresse och samhälls engagemang, vilket jag fortfarande får utlopp för. Det är kul!

    Henrik Kant 1994

    Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs stad

    – Jag började på väg och vatten på Chalmers tekniska högskola efter att ha gjort lumpen och läst fysisk planering på Högskolan i Gävle. Jag ville arbeta med stadsbyggnadsfrågor, och ett jobb som planarkitekt lockade. Jag tyckte att det var klent med stadsbyggnadsfrågor på högskolenivå och valde i stället väg och vatten, som ledde mig in i underjorden och jag fick intresse för geoteknik, mark-, vatten- och avloppsfrågor. Utbildningen gav mig verktyg för livet och samvaro med spännande människor. Min grundtanke om vad jag egentligen ville på sikt levde dock kvar, och efter att ha varit alltifrån praktikant till direktör inom vatten, avlopp och avfall under 21 år sökte jag förra året och fick det jobb jag har i dag. Yes!

    Sören Holmberg 1994

    Sören Holmberg, professor emeritus, Göteborgs universitet

    – Jag jobbade som valforskare på Göteborgs universitet för att studera väljare, val och siffror. Det var mycket siffror det här året, med två stora val nära inpå varandra. Först var det riksdagsval och då kom Socialdemokraterna, med Göran Persson som statsminister, tillbaka till makten. Sedan hölls en folkomröstning om huruvida Sverige skulle gå med i EU eller inte, som ja-sidan vann nätt och jämnt. Jag jobbade med valvakorna, SVT:s vallokalsundersökningar och universitetets egna valundersökningar. Sedan var det ju fotbolls-VM också, den berömda sommaren -94, då Sverige kom trea och slog Bulgarien i bronsmatchen med 4–0. Men det är de två valen jag kommer ihåg bäst, eftersom de var så viktiga för Sverige, och då började man även strama åt den ekonomiska politiken. Det var krisår i början av 90-talet med 500 procents ränta som började vid valet och inträdet i EU, så det var mitt 1994.

    Anette Frumerie 1994

    Anette Frumerie, vd, Besqab

    – För 25 år sedan var jag nyutexaminerad civilingenjör från KTH och bodde i min första egna lägenhet, en underbar känsla. Mitt arbetsliv började med att jag vidareutbildade mig till fastighetsmäklare samtidigt som jag arbetade med att sälja nyproducerade bostäder, vilket gett mig ett kundperspektiv som jag alltid har med mig och som jag är mycket tacksam för. Efter några år som mäklare arbetade jag i sju år ute på byggarbetsplatser i olika funktioner, och det har gett mig en bra grund för det arbete jag har i dag. Att ha fastighetsmäklarbakgrund i kombination med att ha jobbat på en byggarbetsplats är en värdefull erfarenhet. Jag har förståelse för kundernas process i bostadsköpet och jag kan diskutera med personalen på bygget om de dagliga utmaningar som de har.


    Hanna Wiik 1994

    Hanna Wiik, förvaltningschef, tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL

    – Jag skulle påbörja sista året i gymnasiet och spenderade sommaren som au pair i Berlin. Jag hade ett mycket stort intresse för andra världskriget och efterkrigstidens Tyskland och besökte nästan dagligen monument från kriget eller DDR-tiden (när jag inte åkte och badade i den konstgjorda sjön i villaområdet tillsammans med familjens grabbar som jag passade). Några år senare blev det självklart att välja pol. mag-programmet med fördjupning i statskunskap. Hur stater, samhällen och system utvecklas är och har förblivit väldigt fascinerande. Det är inte särskilt länge sedan Berlinmuren revs och järnridån föll, och vi kan aldrig ta värden som demokrati, tillit till våra medmänniskor eller en inre marknad för självklart. Vi har alla ett viktigt ansvar att ta i vårt gemensamma samhällsbygge. Jag är därför oerhört glad över att ha kunnat omsätta mitt intresse för dessa frågor i att få arbeta med hållbar samhälls utveckling, både lokalt, regionalt och nationellt.

    Henrik Saxborn och Max Barclay 1994

    Max Barclay, Nordenchef, Newsec

    – För 25 år sedan pluggade jag fortfarande. Parallellt med det fick jag möjligheten att vara delaktig i att bygga upp bolaget Westpartner som då primärt var ett förvaltningsbolag. Jag och några andra hade som fokus att bygga upp konsultverksamheten. En av de personerna var Henrik Saxborn (till vänster på bilden) som i dag är vd på Castellum. Ursprungligen var jag inte alls intresserad av att arbeta med fastigheter. Det verkade trist och jag ville egentligen göra vad som helst förutom det. Men efter hand förändrades min inställning till branschen, minst sagt. 1998 var jag med och sålde Westpartner till Newsec, där jag än i dag är aktiv som head of advisory och har ansvar för hela Newsecs rådgivningsverksamhet.

    Lennart Sten 1994 med en blivande författare, sin fru, Viveca Sten.

    Lennart Sten, vd, Svenska Handelsfastigheter

    – För 25 år sedan var jag advokat verksam inom affärsjuridik med viss exponering mot fastighetssektorn. Jag var nybliven delägare i en advokatbyrå som hette Gedda & Ekdahl, som sedermera blivit en del av Bird & Bird. Den kunskap jag förvärvade om transaktioner och juridik rörande fastigheter har hjälpt mig mycket på min väg mot att leda och utveckla fastighetsverksamheter.

    Lennart Weiss 1994

    Lennart Weiss, kommersiell direktör, Veidekke Sverige

    – 1994 var jag marknadschef på HSB Sverige och samtidigt biträdande kanslichef på HSB Riksförbund. När jag började på HSB hösten 1990 blev det i praktiken vägen in till bostads- och byggbranschen, som jag med en kortare paus i början av 2000-talet varit i sedan dess. För min personliga del har också min bakgrund i politiken spelat en viktig roll. Jag arbetade på regeringskansliet under fyra år innan jag började på HSB, satt i SSU:s ledning och hade verkat som politiker eller tjänsteman på samtliga tre parlamentariska nivåer. Kombinationen av politisk kunskap och branscherfarenhet från bostäder (HSB och Veidekke), fastigheter (Svefa 2008–12) och bygg (Veidekke) har gett en bra grund att stå på när jag deltar i bostadsdebatten.

    Chris Österlund 1994

    Chris Österlund, vd, Botkyrkabyggen

    – Jag hade ett konsultuppdrag för Botkyrkabyggen och blev sedan anställd för att arbeta med implementeringen av nya datasystem, därefter redovisningsansvarig. Jag jobbade med alla på bolaget och fick vara en del av gemenskapen både på Botkyrkabyggen och i bostadsbranschen. Jag förstod hur viktigt det är för oss alla att bli lyssnade till och att system ska vara lätta att använda – vi har alla olika förutsättningar. Det har jag med mig även nu i kontakten med medarbetare och hyresgäster. Att jag redan kände många på bolaget när jag kom tillbaka som vd har också gett mig förutsättningar som den som kommer helt ny inte har. Att komma hit var som att komma hem.

    Hans Lind 1994 med sina barn Micke, 9, och Daniel, 6, på en liten fotbollsplan vid Älvgatan i Mora. Foto: Margareta Widegren

    Hans Lind, professor i fastighetsekonomi

    – 1994 hade jag arbetat i två år på KTH. Jag var med i tre forskningsprojekt som bestämde vilka områden jag skulle syssla med under kommande år. Ett handlade om fastighetskrisen och vilken roll fastighetsvärderingar spelade. Frågor om prisbubblor behandlades och vi skrev en rapport om värdering av hotellfastigheter, där kontraktsutformning och riskfördelning mellan ägare och operatör var centralt. I national ekonomi hade frågor om ofullständig information och dess påverkan på marknader fått uppmärksamhet. Tack vare ett stipendium från Lundbergsstiftelserna kunde jag skriva en rapport där dessa teorier applicerades på bostadshyresmarknaden. Att jag blev tillfrågad om att vara med i ett projekt om internhyror ledde senare till att jag blev sekreterare i en statlig utredning som utvärderade den statliga fastighetsreformen. På det följde en rad rapporter om offentlig fastighetsförvaltning. I mitten av 1990-talet började jag handleda examensarbeten. Varje gång jag passerar en Shurgardanläggning tänker jag på Anneli Janssons exjobb om framtiden för minilager i Sverige.

    Reinhold Lenneb0 1994

    Reinhold Lennebo, vd, Fastighetsägarna

    – Jag var koncernchef på ett kooperativt bolag som i dag heter KLF Livsmedel. Sedan dess har jag varit koncernchef, vd eller högsta chef på olika bolag. Efter livsmedelsindustrin jobbade jag som chef för olika mediebolag, vd för LRF, branschorganisationen för lantbrukare, och arbetar nu som vd för Fastighetsägarna sedan tio år tillbaka. Min slutsats är att ledning av stora organisationer – som kort förklarat handlar om att leda, bygga strategier och samarbeta med styrelse och intressenter – ser rätt likadant ut oavsett vilken bransch man befinner sig i.

    Magnus Svantegård 1994

    Magnus Svantegård, senior advisor, Stronghold Invest AB och CPO Datscha

    – Hösten 1994 hade jag precis påbörjat mina civilingenjörsstudier i väg & vatten på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Bland de första kurserna var en programmeringskurs i Pascal för vilken man skulle använda World Wide Web (www) lokalt inom KTH:s nätverk för att ladda hem kurslitteratur. Föga insåg jag då att den tråkiga, svartvita och extremt långsamma webbläsaren Mosaic (före gångare till Netscape) några år senare (Hotmail och så vidare slog igenom först 1996) helt skulle förändra min syn på fastighetsbranschen och min karriär.

    Catharina Elmsäter-Svärd 1994

    Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Sveriges Byggindustrier

    – Jag var hotellchef på Stadshotellet i Södertälje, där jag hade jobbat sedan 1987. Vad jag har med mig från det arbetet än i dag är att det mesta går att ordna, även om man ibland får trolla med knäna, att varje del är viktig och bidrar till helheten och framför allt hur människor kan vara men också påverkas.

    Marie Linder 1994

    Marie Linder, förbundsordförande, Hyresgästföreningen

    – Jag höll på att avsluta ett projekt på dåvarande NHR, i dag Neuroförbundet. Min uppgift var att bygga nätverk mellan människor med olika former av små och mindre kända sjukdomar och funktionshinder. De diagnoser som ingick var ALS, Huntingtons sjukdom med mera. Nätverken var mellan sjukvården, brukare och deras anhöriga. Organisationen var en plattform för kunskap, och stöd men såg också till behovet av vård och hjälpmedel. På flera håll runt om i landet var okunskapen i primärvården stor kring dessa sjukdomar och funktionsnedsättningar. NHR erbjöd träfar till stöd, exempelvis var det inte självklart att man fick talhjälpmedel på den tiden vid ALS. Men träffarna blev också en möjlighet för familjerna som levde med dessa diagnoser att ge var andra erfarenhetsutbyte och stöd. De två åren som jag jobbade med detta gav mig otroligt mycket. Livet har vi till låns, får du en obotlig sjukdom drabbas hela familjen och du behöver verkligen samhällets stöd. Jag har sedan dess försökt fånga dagen, leva livet här och nu. Dessutom såg jag kraften i en folkrörelse. Vi lyckades som organisation sprida kunskap och gav familjerna stöd för en bättre vård på hemmaplan. Kunskapen om människors kraft till förändring, när vi gör saker tillsammans, bär jag med mig än i dag i min roll som ordförande för Hyresgästföreningen i Sverige.

    PG Sabel står längst till höger på omslaget från 90-talet.

    PG Sabel, vd, Stena Fastigheter Stockholm

    – Jag hade precis fått ansvar för en fastighetsportfölj i Mellansverige på Skanska Fastigheter. Det var några riktigt tufa år för oss fastighetsägare i början av 1990-talet i sviterna av den stora fastighetskraschen 1991. Hur formade det min väg framåt? Man kan inte kunna allt, i synnerhet då man är tämligen ny på jobbet. Men kan du bara kommunicera med människor och har lite sunt förnuft så räcker det ofta långt. Har du dessutom roligt på jobbet så smittar det av sig och då brukar de flesta problemen lösas.

    Patrik Lindqvist 1994

    Patrik Lindqvist, vd, Wåhlin Fastigheter

    – Jag gjorde mitt examensarbete på Pandox och hade nog accepterat att jag aldrig skulle bli fotbollsproffs, men drömde fortfarande om att få åka skidor på heltid. Skulle man jobba på fastighetsbolag behövde man ju ha slips på den tiden. Det kändes instängt och jag lärde mig aldrig knyta en snygg slipsknut. Men på Pandox fanns (och finns fortfarande) en ”galen gubbe”, Anders Nissen, som körde handbollstacklingar i korridoren och skojade rätt mycket. Han var även väldigt kunnig om hotellbranschen och delade gärna med sig. Helt plötsligt kändes det här med fastigheter inte så mossigt längre. Från den tiden tog jag med mig att det är viktigt att vara sig själv och att det går att kombinera att ha kul och göra ett bra jobb. De två sakerna hänger oftast ihop.


    Thomas Mattsson 1994

    Thomas Mattsson, tidigare chefredaktör på Expressen, summerar året 1994

    – Jag jobbade på Expressen och skrev om fotbolls-VM, skotten på Stureplan, spionen Stig Berglings återkomst till Sverige och Mattias Flincks dödsskjutningar i Falun. Jag tog även ett privatchartrat flygplan till Åbo samma natt som Estoniafärjan sjönk, för att möta överlevande, så 1994 var ett väldigt nyhetsintensivt år med många tråkiga händelser. Fotbolls-VM och bronsmatchen mot Bulgarien är nog det som folk helst vill minnas. Om man jämför dagens samhälle med hur det såg ut för 25 år sedan så är nog den största skillnaden att Sverige är ett större och mer internationellt land i dag och att mediemarknaden ser helt annorlunda ut, med fler aktörer. Mediekonsumtionen ser också helt annorlunda ut. På den tiden var bandspelarna jättestora och det var helt otänkbart att ha med tv-kameror på olika events, eftersom det hade krävt OB-bussar, satellituppkoppling och annan dyr teknik. I dag kan man enkelt sprida information via olika digitala kanaler, vilket är fantastiskt och får positiva konsekvenser för samhället.

    Teresa Ahola

    1 kommentarer

    1. Robin Alsalehi 2019-10-15

      Sjukt kul att se hur folk såg ut året man föddes! Tiden flyger!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived