+
Tengbom arkitektkontor har gjort innovation till ett signum. Personkulter är inget som uppmuntras. Foto: Maja Brand / TT
  • “Ivar Tengbom är död, vi måste bygga vår usp på någonting annat”

    PUBLICERAD 2019-09-11 AV Andreas Jennische
    UPPDATERAD: 2019-09-11 13:51

    Artikeln publiceras även i Fastighetsnytt nummer 4, 2019 som utkommer senare den här veckan.

    REPORTAGE. På det hundraåriga arkitektkontoret Tengbom är blicken stadigt fäst vid den digitala framtiden. Och personfixering tillåts inte, vare sig det gäller grundaren Ivar Tengbom eller den avgående vd:n Johanna Frelin.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det första som möter en när man tar hissen upp till våning nio och kliver in i det öppna kontorslandskap som utgör Tengboms arkitektkontor i Stockholm är utsikten.

    Den är magnifik.

    Saltsjön, Skeppsholmen, Kastellholmen, härifrån syns några av Stockholms allra vackraste delar. Allra närmast breder den gigantiska Slussenombyggnaden ut sig. Glashuset som fastigheten heter, befann sig ett tag i centrum av den infekterade debatten om Nya Slussen efter att fastighetsägaren Atrium Ljungberg överklagat planerna på nya byggnader framför huset, en avgörande del för finansieringen av jätteprojektet nya Slussen. Stridsyxan grävdes ner då Atrium Ljungberg själva fick en markanvisning framför den egna byggnaden och om några år kommer utsikten från delar av huset att vara en annan. Det var dock inte förhandlingen med Stockholms stad som gjorde att Tengbom får behålla sin utsikt över vattnet även i fortsättningen.

    – Vi har flyttat upp fyra våningar. Förut låg vi på femman, säger Johanna Frelin, vd på Tengbom sedan januari 2016.

    Hon gillar att ligga steget före. “Vi framtidssäkrar för att ta täten i minst 110 år till” står det under punkten ‘utveckling’ i den framtidsstrategi som Johanna Frelin varit drivande bakom. Den arbetades fram i 30 workshops bland 400 anställda fördelade på byråns elva kontor i Sverige och Finland. 100 slumpvis utvalda kunder fick också vara med.

    – Arkitektens roll är under förändring. Vi behöver veta vad kunderna har för förväntningar på oss i framtiden. All förändring måste komma från kund- och användarperspektivet, säger hon.

    Innovation skapar mervärde

    Strategin arbetades fram ett år efter att Frelin helt utan erfarenhet från bygg- och arkitekturvärlden klivit in på Tengbom som vd. Hon säger själv att det var modigt av styrelsen men att hennes tidigare erfarenheter stämde väl överens med det Tengbom ville: att få alla olika delar av verksamheten att dra åt samma håll. Själva workshop-arbetet var avklarat på fyra månader.

    – Jag hade workshop- och innovationsmetodiken med mig från Hyper Island för hur man får ett rum att leverera kvalitet, säger hon.

    Johanna Frelin, vd, på Tengbom hade ingen erfarenhet av arkitektur- eller fastighetsvärlden när hon tillträdde. Foto: Maja Brand

    Samma år som Tengboms framtidsstrategi sattes, fick Johanna Frelin pris för just sitt innovativa ledarskap. Enligt Frelin ska innovationskraften genomsyra alla delar av företaget, inklusive ekonomiavdelningen.

    – De som jobbar där kanske tycker att ingen bryr sig om deras rapporter. Kanske beror det på hur siffrorna presenteras? Säg att ekonomiavdelningen lyckas presentera sina ekonomiska rapporter som en film och tittarna säger wow. Då börjar man bry sig! Innovationen har skapat mervärde, säger Johanna Frelin.

    Hon tar en paus. Rummet vi sitter i är klätt i korkmaterial för att det ska vara lätt att fästa idéer direkt på väggen – utan att behöva använda post it-lappar. Det senare är en del i företagets hållbarhetstänk, att minimera användandet av de klistriga pappersbitarna.

    Hållbart DNA

    Hållbarhet i dess vida bemärkelse ska vara en del av Tengboms DNA, enligt strategin. Målet är att få ut så mycket som möjligt ur så lite resurser som möjligt, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Företaget har kommit så långt att man just nu håller på att sälja in en modell till ett IT-företag i Stockholm som ska visa på konkreta sätt att bli mer hållbar. Bland de saker som Tengbom gör själva, utöver att minimera användandet av post it-lapparna, är att konvertera alla årshyresavtal till avtal med förnybar el, endast servera vegetarisk mat när det sker på företagets bekostnad, mäta det egna koldioxidavtrycket och betala frivillig straffskatt för det samt dra ner på flygandet. Det senare innebär en stor utmaning. I vissa fall är det omöjligt.

    – De två senaste åren har vi flugit ner hela företaget till Basel. Hur vi kan få motsvarande inspiration och utveckling på ett klimatpositivt sätt i stället? Det utreder vi nu, säger Johanna Frelin.

    Teknik och digitala lösningar gör det dock ständigt lättare att driva projekt och genomföra möten utan att behöva flyga. Att ha en eller flera personer med på möten via länk är standard. Här jobbar man efter devisen att digitaliseringen av människan är en av våra största möjligheter.

    Kan man bli så innovativ eller digital att arkitekten spelar ut sin roll?

    – Om det var arbetarnas roll som förvandlades under industrialismen så är det kunskapsintensiva roller som förändras med artificiell intelligens, som revisorer, arkitekter och journalister. Men det mänskliga mötet bär en egen betydelse. AI kommer inte att ta över allas arbetsuppgifter men vi kommer att jobba tillsammans med AI, säger Johanna Frelin.

    Koncernledningsmöte. På bilden från vänster; Sarah Dahman, digital chef
    Kjell Humla, CFO, Johanna Frelin, vd, Emelie Mannheimer, marknads- och kommunikationschef, Mattias Boldt, hr-chef, Katarina Mild, bolagsjurist (skrev protokoll) samt Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef. Foto: Maja Brand

    Tengbom har i dag en egen avdelning där programmerare och arkitekter jobbar tillsammans för att ta fram mjukvara som kan göra smarta beräkningar av nya hus och platser. Den heter Arch tech and future och engagerar medarbetare i både Stockholm, Göteborg och Malmö. Metoden heter parametric design och går förenklat ut på att värden för till exempel väder, vind, sol och önskad byggvolym petas in i ett program som med kodares hjälp sammanställs till en rad alternativa designlösningar.

    – Då kan man maximera byggnader och göra hållbarhetsvinster. Det är positivt att få ut så mycket som möjligt av så lite yta och material som möjligt, säger Johanna Frelin.

    Kollektiv intelligens framåt

    Att det är just anrika Tengbom som sjunger digitaliseringens lov kan tyckas pikant, men det är snarast en logisk utveckling. Kontoret startades 1906 av den numera legendariska arkitekten Ivar Tengbom och kan skryta med att ha skapat så klassiska byggnader som Konserthuset, Högalidskyrkan och Ivar Kreugers Tändstickspalatset i Stockholm. En väg att gå hade varit att luta sig tillbaka mot gamla meriter, snarare än att tänka annorlunda och modernt.

    – Ivar Tengbom är död. Då måste vi bygga vår usp på någonting annat, säger Johanna Frelin.

    Jessica Nilsson, chef för Stockholmskontoret. Foto: Maja Brand

    Här är det lagarbete som är nyckeln till framgång. “Det ska inte vara någon one man show att jobba här”, som Johanna Frelin uttrycker det. Vid årsskiftet låter hon Tengbom visa hur väl företaget lever upp till devisen även utan hennes närvaro. Den 1 januari tillträder hon som vd på Riksbyggen.

    – Jag hade inte tänkt byta men det var en sådan rolig utmaning. Riksbyggen är verkligen samhällsbyggare på riktigt och som drivs av starka värderingar som handlar om att bygga bostäder för dem som är i behov, med stor hållbarhetsprofil.

    Hon förväntar sig att hennes frånvaro inte påverkar Tengbom i någon negativ riktning alls.

    – Jag blir mycket besviken om det inte bli jättejättebra. Hela tanken har ju varit att bygga ett system och en kultur som inte är beroende av enskilda personer, säger hon.

    Den “kollektiva intelligensen” är det som tydligast ska definiera varumärket Tengbom. Kontoret har till och med en egen design- och varumärkesbyrå för att göra det extra tydligt. Den herer Hjördis och består av kommunikationsstrateger, art directors, UI/UX-designers, projektledare och copywriters, som jobbar med identitets- och designtjänster. Kunderna finns inom fastighetsbranschen och i kommunerna men även i helt andra branscher. Satsningen är ett bevis på en pågående varumärkesförflyttning.

    – Nu expanderar vi affärsområdet med allt fler tjänster inom design som vi ser stor efterfrågan på i takt med att arkitektkontorens roll och kundernas behov förändras, säger Johanna Frelin.

    Har ni övervägt att gå så långt som att bygga varumärket Tengbom genom att sälja t-shirts och tygpåsar med loggan på?

    – Nej. Men det är en bra idé, säger Johann Frelin och skrattar.

    Senare ska det visa sig att Tengbom faktiskt redan har tagit fram tygpåsar med loggan på, även om de inte lanserats till allmänheten. Att skapa kringtjänster, eller “fördjupa och förlänga arkitekturen gentemot våra kunder” som Johanna Frelin säger, är något Tengbom aktivt jobbar med.

    – Jag har faktiskt suttit i möten med medarbetare som tyckt att vi skulle köpa en lokal här mittemot och starta en krog; Tengbom-krogen. Men det blev inget. Även om vi är bra på mycket tror jag inte att vi är jättebra på att driva just krog, säger Johanna Frelin.

    Ivar Tengbom (1878-1968) skapade bland annat Högalidskyrkan, Konserthuset i Stockholm, Citypalatset och Svenska Institutet i Rom. Foto: TT / Kod 1900

    Intresset för att anpassa affärsmodellen går att hitta även i Tengboms historia. Anders Bergström slår i sin djuplodande bok “Arkitekten Ivar Tengbom” fast att Ivar Tengbom under hela sin verksamma tid var “inriktad på en byggnadskultur i ständig utveckling, förankrad i traditionella värden, men samtidigt smidigt anpassad till moderna krav och ny teknik”.

    Varsel efter nedgång i byggandet

    Men allt har inte varit perfekt anpassat till omvärlden. I våras kom nyheten att Tengbom varslade tolv personer som en effekt av en nedgång i byggandet. Efter fackliga förhandlingar och interna förflyttningar slutade det med att sju personer fick gå, alla utom en var arkitekter.
    Varslet skapade oro i hela kåren. Arkitektkontoren ligger först i konjunkturkedjan, om projekten slutar komma in är det här det märks först. Johanna Frelin ser nedgången, som främst drabbat Stockholm, som ett bevis på att hela branschen producerat fel sorts bostäder.

    – Vi har fokuserat för mycket på dyra bostadsrätter. Tanken var att det skulle skapa en flyttkarusell, men det gjorde inte det. Samtidigt har högre amorteringskrav och lånekrav tillkommit och ytterligare dragit i bromsen.

    Johanna Frelin spår ett uppsving för nyproducerade bostäder med så hög kvalitet att man kan kapa renoveringskostnader men samtidigt så enkla att det går att bygga dem på ett prispressat sätt. Och enligt henne skulle det hända mer när det gäller att bygga “billiga hyresrätter” om arkitektkontoren fick bestämma mer – och få vara med från början.

    – Vi har några projekt nu där vi är med som strategiska rådgivare i allt från att välja plats till hur huset ska produceras till själva arkitekturen. Om vi arkitektkontor får en tydlig brief om hur mycket det får kosta, vilka som ska bo i husen och hur deras behov ser ut, så kommer vi att göra ett mycket vassare jobb, säger Johanna Frelin.

    Har det varit aktuellt för er att starta ett eget byggbolag för att kunna äga hela processen på ett annat sätt?

    – Det har varit aktuellt tidigare men inte under senare år. Jag tror snarare att vi går in i en värld där det är nätverken som regerar. Då behöver man inte äga allt själv, men man måste vara en expert på att samarbeta och en nice person att vara med. Annars kommer man att gå under.

    Lite senare, inne på koncernledningens möte i ett av de större rummen på våning nio i Glashuset, tas frågan om arkitektens roll upp igen. Alla är överens om att det är betydligt mer komplext att vara arkitekt i dag än på Ivar Tengboms tid. Det räcker inte med att vara den designande arkitekten som ritar vackert. Man måste också kunna svara på frågor och visa på lösningar som tar hänsyn till klimatet, segregationen och alla andra aspekter som ingår i den moderna planeringen av bostäder, kontor, handelsfastigheter och offentliga platser.
    Och det räcker inte med att klara av allt det i kombination med att leverera mervärde till både kund och den egna firman, förklarar koncernledningen. Nej, målet är satt ännu högre: att skapa ett bättre samhälle.
    Eller som det uttrycks i framtidsstrategin. “Vad är det vi gör på jobbet varje dag? Vi gör världen till en bättre plats.”

    Rosa trappan i Helsingborg. Foto: Helsingborgs Dagblad

    Emelie Mannheimer, marknads- och kommunikationschef, visar ett projekt då företaget lyckats skapa den typen av mervärde. Bilden föreställer en rosa trappa i Helsingborg. Den skapades i samarbete med ett gäng unga kvinnor i staden som beskrev att det fanns vissa platser som upplevdes så otrygga att de aldrig ville gå dit. Tengbom byggde en mobil trappa, ställde den på den mest otrygga platsen och målade den rosa, en färg de unga kvinnorna ansåg skulle stöta bort de hotfulla männen.

    – Det här var inte främst en bra affär för Tengbom, men det ledde till andra projekt och var en viktig samhällsinsats där vi jobbade med segregationsfrågan. Och det kan bli en bra affär för staden Helsingborg om en sådan här trappa gör att vandaliseringen minskar, säger Emelie Mannheimer.

    Det går att göra kopplingar till Ivar Tengboms blå konserthus uppfört på Hötorget i Stockholm 1926. Det var också en byggnad som skulle öppna upp platsen.

    – En tidig tjejtrappa för folket! säger Johanna Frelin.

    Andreas Jennische

    *********************

    LISTA: Tengbom väljer fem egna skapelser som skapat mervärde för kunden, platsen och samhället

    Konserthuset i Stockholm ritat av Tengbom. Foto: Mostphotos

    Konserthuset
    Konserthuset Stockholm är ett av Sveriges största arkitektoniska mästerverk. Det invigdes 1926, skapat av Ivar Tengbom, Tengboms grundare, under en expansiv tid i Stockholms historia. Sedan dess har byggnaden haft ett avgörande kulturhistoriskt värde och den främsta mötesplatsen för både den svenska och internationella musik- och kulturscenen.

    Tillfälliga saluhallen Östermalmstorg
    Den gamla saluhallen från 1888 är stängd för renovering. Tengbom fick i uppdrag att bygga en temporär ersättare som invigdes 2016. Den tillfälliga byggnaden har inte bara gjort att affärerna går bättre än någonsin, den har också dragit ett nytt klientel till området och visar på nya användningssätt av Östermalms stadsbild och torgets funktion. Invigdes i april 2016.

    Restaurang Hilma inredd av Tengbom. Foto: Tengbom

    Restaurang Hilma
    En av Stockholms hippare restauranger där Tengbom skapat inredning från sin mest innovativa sida. Här möts man av en berg- och dalbana i allt som är vackert och fult, nyskapande och annorlunda. Öppnade 2017.

    Handelshögskolan
    Historisk och ikonisk byggnad på Sveavägen som 1926 stod inflyttningsklar för Handelshögskolan utifrån ritningar av Ivar Tengbom. En av Europas ledande handelshögskolor och navet för internationellt erkänd utbildning, kunskap och forskning.

    HSB Living Lab skapat av Tengbom. Foto: Tengbom

    HSB Living Lab
    HSB Living Lab i Göteborg är ett världsunikt forskningsprojekt där nya tekniska, sociala och arkitektoniska innovationer ska testas IRL. Tengbom har självklart designat byggnaden, men också designat förutsättningar för en forskningsplattform kring levnadsvanor såväl som material och teknik som är avgörande för hur vi kommer att bygga framtidens bostäder. Byggnaden har fyra våningar och är flyttbar. En boendedel med studentbostäder och en utställningsdel där det finns kontor, möteslokal, show room för forskningsresultat, tvättstudio och mycket mer. Huset stod klart för inflyttning 1 juni 2016.

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived