+
Bankerna har för lite kapital, visar Finansinspektionens stresstester.
  • FI:s bankåtgärder kan slå mot tillväxten

    PUBLICERAD 2019-09-25 AV Andreas Jennische
    UPPDATERAD: 2019-09-25 11:34

    Finansinspektionen planerar att tvinga bankerna att hålla mer kapital i reserv när de lånar ut pengar till fastighetssektorn. På längre sikt kan det försvåra sektorns tillväxt och riskerar dessutom att ytterligare öka sektorns beroende av obligationsmarknaden.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Artikeln publiceras även i Fastighetsnytt nummer 4, 2019 som finns ute nu. 

    Enligt Finansinspektionens stresstester är kapitalet som bankerna har för att täcka riskerna i utlåningen till kommersiella fastigheter inte tillräckligt för att täcka de förluster som skulle kunna uppstå i ett pressat läge. Finansinspektionen flaggade därför i den senaste stabilitetsrapporten för att riskvikterna i bankernas utlåning till kommersiella fastighetsföretag antagligen bör vara minst 30 procent i genomsnitt.

    Storbankernas genomsnittliga riskvikt är i nuläget drygt 23 procent och medianen ligger på 17 procent. Riskvikter reglerar hur mycket av det egna kapitalet som banken måste hålla i reserv vid olika typer av utlåning. Det kan förenklat beskrivas som en procentsats som beskriver risknivån i en kreditexponering. Ju högre siffra, desto högre risk. Om förslaget blir av kommer det att ha en negativ inverkan på bankernas lönsamhet, då kapitalet som hålls i reserv inte ger någon avkastning.

    Ska börja gälla redan i år

    Orsaken till att Finansinspektionen tittat närmare på bankreglerna rörande kommersiella fastighetskriser är att dessa ofta legat bakom tidigare finansiella kriser. Myndigheten avser att återkomma i oktober med slutgiltiga besked om vad som ska gälla framöver. Tanken är att eventuella nya regler ska börja gälla redan i år.

    Om åtgärderna skulle bli av kan det på sikt försämra möjligheterna för fastighetsbolag att låna pengar från bankerna.

    – Bankerna kommer att vara mindre benägna att ta in nya bolag som man inte lånat ut till tidigare. Å andra sidan kommer de att vilja premiera bolag som valt att behålla en stor del bank finansiering, säger Michael Johansson, kreditanalytiker på Swedbank.

    Enligt Joakim Nirup, national director på JLL Sverige, verkar det som om bankerna börjat strama åt sin utlåning. Det är dock oklart i hur stor utsträckning det går att härleda till Finansinspektionens nya, tuffare syn eftersom det verkar ha börjat innan stabilitetsrapporten kom i maj.

    – Det började kanske i Q2 i år, från april och framåt. Sedan vet man inte vad bankerna har för insyn i om Finansinspektionen har något på gång men jag antar att Finansinspektionen ställer frågor, säger Joakim Nirup.

    Stor fastighetsutlåning

    Minskad utlåning från banksektorn kan leda till en ökad andel obligationsfinansiering. Det är något som framför allt kan sätta käppar i hjulen för lite mindre fastighetsbolags tillväxtambitioner, eftersom dessa har svårare att finansiera sig genom obligationer. Samtidigt kan det bli problematiskt om fastighetsbolagen blir än mer beroende av obligationsmarknaden. Sektorn står redan för en stor andel av den svenska företagsobligationsmarknaden. Enligt en beräkning som Danske Bank gjorde tidigare i år ligger den på hela 43 procent. Banksektorn, som bland annat ger ut stora mängder obligationer för att finansiera svenska bolån, har inte tagits med i uträkningen.

    Även bankernas böcker innehåller en stor del fastighetsutlåning.

    – Fastighetssektorn har dominerat bankernas tillväxt under lång tid. De lever ju lite i symbios, och det ser man också om man tittar på obligationsmarknaden. Den absoluta merparten av emissionerna är på fastighetsbolags sidan, säger Joakim Nirup.

    Enligt Finansinspektionen uppgår de fem största bankernas utlåning till den kommersiella fastighetssektorn till 775 miljarder kronor. Även här är andelen fastighetsbolag i den totala utlåningen till företagssektorn 43 procent, enligt Finansinspektionen.

    Även fastighetsbolagen lånekostnader kan drivas upp om förslaget blir verklighet.

    – Om man gör en överslagsräkning så borde det långsiktigt betyda att bankerna lägger på en 20–25 punkter på sin utlåning till fastighetsbolagen, säger Michael Johansson.

    Oskar von Bahr

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived