+
Elin Grosse, hållbarhetschef på Sweco bygg och fastigheter vill skärpa uppföljningen av Agenda 2030-arbetet. Foto: Anders G Warne
  • Experten: Stor osäkerhet kring Agenda 2030

    PUBLICERAD 2019-08-27 AV Andreas Jennische
    UPPDATERAD: 2019-08-27 17:04

    Om Sverige ska vara ledande i Agenda 2030, ett globalt ramverk för hållbar utveckling, så måste alla parter delta i genomförandet. Ändå saknar både kommuner och myndigheter redovisningskrav, flaggar Swecos hållbarhetschef Elise Grosse.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det är miljöminister Isabella Lövin (MP) som ansvarar för det nationella genomförandet av Agenda 2030 med 17 globala mål som antogs av Förenta nationerna i september 2015 för att främja social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i världen.

    Men Elise Grosse, hållbarhetschef på Sweco bygg och fastigheter, är tveksam till hur det ska gå till i praktiken.

    – Hur ska regeringen följa arbetets gång när kommuner och myndigheter saknar redovisningskrav?

    Grosse, som även är industridoktorand på Kungliga Tekniska högskolan inom samverkansmetoder för ökad hållbarhet inom fastigheter och byggande, upplever att det råder stor osäkerhet kring Agenda 2030.

    – Många kommunala tjänstemän som jag har varit i kontakt med vet inte hur de ska arbeta med frågan, utan tydliga riktlinjer. De kan ju bli anklagade för tjänstefel om de agerar på eget bevåg.

    Hon hoppas därför att Agenda 2030-delegationens rapport “Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjligheter”, som förtydligar uppgiften för länsstyrelsen, snabbt får spridning även ute i kommunerna.

    – Regeringen vill att Sverige ska bli ledande i frågan, men utan tydliga riktlinjer för kommunerna riskerar arbetet att falla mellan stolarna.

    Just nu bygger nästan allt engagemang enligt henne på frivilligt engagemang från näringslivet fast riksdagen tydligt stiftat att “kommuner, samverkansorgan, landsting, länsstyrelser och andra statliga myndigheter ska verka och samråda med näringslivet, arbetsmarknadens parter och civilsamhället”.

    Fastighetsnytt har sökt Isabella Lövin men hon avböjer kommentarer.

    Utredningar pågår
    Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utreda det nationella genomförandet av Agenda 2030 och delrapporten släpps den 31 oktober och den slutliga analysen i juni 2020.

    – Vi kommer att analysera och följa upp hur agendan påverkar utvalda myndigheters, kommuners och landstings hållbarhetsarbete, säger utredaren Karin Melldahl.

    Har kommunerna laglig skyldighet att rapportera?
    – Nej. I och med deras självstyre är det upp till varje kommun att besluta om de ska arbeta med Agenda 2030 eller inte, säger Melldahl.

    Regeringen har även gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utreda om kraven på hållbarhetsredovisningar är tillräckliga för myndigheter eller inte jämfört med privata företag. Rapporten släpptes redan i mars och bedömningen är att regeringen ska fortsätta styra myndigheter verksamhetsbaserat eftersom det finns en risk för dubbelrapportering annars. Men även här har kommunerna exkluderats.

    – Vi har kartlagt vilka hållbarhetskrav som finns för statliga myndigheter. Kartläggningen omfattar inte kommuner, säger utredaren Ulrica Sandstedt.

    Man följer heller inte samtliga 80 myndigheter som regeringen 2016 gav i uppdrag att rapportera mot vilka globala mål deras verksamhet har störst inverkan, utan bara en fjärdedel av dem.

    Lucka i lagstiftningen
    På årets Position 2030 fick Katarina Sundberg, kanslichef på Agenda 2030-delegationen, en fråga från publiken om vad detta beror på och gav då följande svar:

    – Kommunerna har ingen laglig skyldighet att rapportera om sitt arbete med Agenda 2030 och de globala målen.

    Men om Sverige ska leda arbetet så måste alla parter delta i genomförandet, menar Elise Grosse. Och det är ju även regeringens officiella linje.

    – Varför äger då kommunerna, som har en väldigt stor makt i genomförandet av den byggda miljön, inget tydligt ansvar för att mäta sin egen förflyttning mot de globala målen?

    Just nu kräver regeringen bara frivilliga nyckeltal av kommuner och landsting för Agenda 2030.

    – Det finns ett stort glapp här som regeringen behöver adressera. Just nu har kommunerna bara lokala och nationella föreskrifter om hållbarhet att följa.

    Vad mer kan regeringen göra?
    – Just nu digitaliseras plan- och bygglagen, samtidigt som föreskrifterna för digitala detaljplaner tas fram. Varför inte inkludera Agenda 2030 i det arbetet från början?

    Det finns ett globalt digitalt kommunikationsverktyg för de globala målen som lätt skulle kunna göras mätbara i en databas, fortsätter Grosse.

    – Med en enkel knapptryckning skulle man kunna mäta och se hur förflyttningen mot de globala målen fortlöper i varje kommuns digitala detaljplaner.

    Framsteg på eget initiativ
    Trots stor ovisshet har många kommuner mer självmant valt att arbeta mot de globala målen. Älvkarleby har exempelvis vävt in målen i sin digitaliseringsprocess, medan Stockholms stad har inrättat ett särskilt Agenda 2030-råd.

    – Stockholm kan göra stor skillnad för de globala målen, sa Gustav Fridolin (MP) som nyvald ordförande för rådet i mars.

    Och det finns betydligt fler kommuner än så som gör stor skillnad, säger Elise Grosse.

    – Men många prioriterar samtidigt bort resurserna till Agenda 2030 helt, utan tydliga regler. Vi måste inse att digitaliseringen inte är ett mål i sig, utan en möjliggörare för att nå de globala målen.

    Teresa Ahola

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived