+
Sophia Mattsson-Linnala, vd på Rikshem, säger att hyresrätten gynnas av amorteringskravet. Foto: Rikshem
  • “Amorteringskravet har gynnat hyresrätten”

    PUBLICERAD 2019-08-26 AV sverrirthor
    UPPDATERAD: 2019-08-26 16:09

    Frossan på bostadsmarknaden har inte påverkat hyresmarknaden utan är isolerad till bostadsrättsmarknaden och efterfrågan efter hyresrätter är fortsatt mycket stark. Det konstaterar Sophia Mattsson-Linnala, vd för Rikshem som med ett fastighetsvärde på över 47 miljarder kronor är ett av landets största privata fastighetssbolag. Snarare har införandet av amorteringskravet gynnat hyresrätten, säger hon.

    Textstorlek

    Dela med andra

    På grund av kreditrestriktioner på bostadsmarknaden har individer som befunnit sig på bostadsmarknadens marginal sökt sig till hyresrätter och likaså har riskaverta bostadsköpare som väntar sig att bostadspriserna ska falla valt att avvakta och således också sökt sig till hyresrätter, om än temporärt. Så resonerade Sophia Mattsson-Linnala på scen på Rikshems kapitalmarknadsfrukost på onsdagen.

    I samtal med Fastighetsnytt efteråt vidareutvecklar hon sitt resonemang och säger att nedkylningen på bostadsmarknaden kan ha varit nyktert med tanke på att det fanns en hel del planer som var på väg fram där bostäder skulle byggas på platser som i ett längre perspektiv hade varit olyckliga.

    – Det är lägen som inte skulle erbjuda någon större livskvalitet. Många av våra områden med bostäder som byggdes under miljonprogramsåren ligger ofta väldigt naturskönt och där kan man oftast också förtäta, vilket många efterfrågar.

    500-1000 nya lägenheter per år
    I sin presentation betonade vd:n att Rikshem inte längre är en transaktionsintensiv verksamhet utan det blir mer fokus på nyproduktion och investeringar i det egna beståndet. Frågan är dock om det begränsar bolagets tillväxtpotential, hur mycket kan man växa per år om fokus främst ligger på organisk tillväxt?

    – Vi har en ambition att producera 500-1000 lägenheter per år men jag tror att marknadskännedom kommer att vara oerhört väsentlig och mikrolägena likaså. Vi kommer att behöva ha koll på var efterfrågan ligger och på vissa orter kan vi konstatera att det inte ens är en idé att försöka tillföra nya lägenheter medan det på andra verkar vara en oändlig efterfrågan efter billigare bostäder, säger hon till Fastighetsnytt.

    Sophia Mattsson-Linnala konstaterar att det är svårt att bygga billigare men att man kan bygga yteffektivt vilket idag efterfrågas och att i Mälardalen finns det få lägen som inte är efterfrågade.

    En av de stora flaskhalsar som återkommande nämns i debatten om bostadsbristen är de ofta relativt tröga planprocesserna och Rikshems vd hymlar inte med att det kan vara utmanande att få fram byggrätter i den takt som krävs för att hålla produktionstakten på en kontinuerlig nivå.

    – Vi har tagit fram koncept för nyproduktion och befinner oss i en upphandlingsfas just nu. När den är klar borde vi kunna producera husen relativt snabbt men det beror på vad vi kan få fram för byggplaner. Det är väldigt mycket som styrs av kommunernas ambition att nagelfara planerna och det är olika beroende på vilka kommuner vi har att göra med. I vissa kommuner är man väldigt pragmatiska och lätt att komma fram men i andra är det som att hugga i sten, säger Sophia Mattsson-Linnala.

    Fokus på trygghet
    Utöver nyproduktion finns enligt Rikshems vd en stor potential i de hus som redan står. Hon berättar att bolaget har ambitionen att i vissa av sina miljonprogramshus arbeta för att förändra lägenhetsstrukturerna, i syfte att möta den ökade efterfrågan efter smärre och mer yteffektiva lägenheter.

    – Det finns väldigt många trerumslägenheter som är större än 75 kvadratmeter i vårt bestånd och dessa efterfrågas inte i samma omfattning som tidigare. Vi vill ta reda på om man kan ändra lägenhetsstrukturerna och ta fram fler mindre lägenheter men det behöver också finnas större lägenheter då vi även har stora familjer bland våra hyresgäster och de behöver givetvis också ett rymligt boende.

    Sophia Mattsson-Linnala betonar att detta givetvis inte är möjligt i alla hus men säger att det i varje område kanske finns ett eller ett par hus där man skulle kunna utöka antalet lägenheter.

    – Dessutom finns det i många hus bottenvåningar som är oanvända, det är mörka förrådsytor och tvättstugor som upplevs som otrygga.

    Trygghet är för övrigt ett ord som hon tar till ofta i sin presentation och Rikshem är ett bolag som likt många andra har drabbats av incidenter och skjutningar i sina områden, något som givetvis leder till att respektive områdes status och trygghetskänsla får sig en törn.

    – För vår del innebär det att utökat samarbete med både kommun och polisen och vi har tillsatt en säkerhetschef i bolaget som jobbar bland annat med de här frågorna för att vi ska öka trivsel och trygghet i våra bostadsområden. Vi har i samarbete med Tryggare Sverige genomfört trygghetsvandringar i våra områden där vi försöker skapa oss en bild av vilka delar som kan upplevas som otrygga och kommit fram till att ofta behöver vi inte ta till komplicerade åtgärder för att öka tryggheten. Det kan till och med vara intäktshöjande för oss, konstaterar hon.

    Flesta skadorna olyckshändelser
    På det temat är det intressant som redan framkommit i Fastighetsnytt att bolagets driftnettos påverkades relativt markant av ett stort skadeutfall under först halvårets. Där är bränder en av de förklarade faktorerna, det och vattenskador, men enligt vd:n är det endast ett fåtal garagebränder som bedöms vara anlagda.

    – De flesta av skadorna som gäller bränder är rena olyckshändelser, säger Sophia Mattsson-Linnala.

    Det handlar framförallt om torrkokningar och i ett fall, brand som utbröt i Upplands-Väsby i februari, fattade en laddare eld och när hyresgästen själv försökte reda ut situationen gick det inte bättre än så att elden spred sig via balkong till husets vind.

    – Vattenskadorna handlar i mångt och mycket om behovet för underhåll där det kan vara uttjänta material, exempelvis golvbrunnar som inte håller tätt längre eller stammar som behöver åtgärdas. Sedan har vi takläckage som ofta förklaras av stora mängder snö, säger hon.

    Sophia Mattsson-Linnala förklarar att det är just sådana kostnader som bolaget vill förekomma genom en upprustning av det befintliga beståndet.

    – Vi ser över taken och går systematiskt igenom beståndet för att se vilka stammar är sämst och i störst behov av åtgärder.

    Kan det vara så att några hus är i så dåligt skick att ni kommer att avyttra dem?

    – Nu fokuserar vi på att säkerställa att vi kan få ett bättre utfall framöver och säkerställa kvalitet gentemot kunden. Ska vi vara en förvaltningseffektiv organisation så kräver det en viss storlek och vi ser ständigt över vårt bestånd, säger hon.

    Sverrir Thór

     

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived