+
Fr.v. Kristina Alvendal, Mats Herner, Daniel Markström och Ali Ranji. Kristina Alvendal, Mats Herner, Tomas Hermansson, Daniel Markström och Ali Ranji diskuterar stadsutveckling på Business Arena i Almedalen. Foto: Mattias Fröjd
  • Vem ska betala för “lullullet”?

    PUBLICERAD 2019-07-03 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2019-07-04 14:07

    I samhällsbygget har fokus skiftat från att utveckla fastigheter till att utveckla staden. Det ställer också krav på ett samverkansklimat med gemensamma mål där kanske prestige och principer behöver kompromissas.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Under ett seminarium på Business Arena Almedalen diskuterades möjligheter och svårigheter när det offentliga rummet och det privata smälter ihop. Det är ett spännande paradigmskifte, menar Daniel Markström på Jernhusen.
    – Vi måste ut i rummet utanför, vilket är svårt men jätteviktigt. En stad är inte så att man kan sätta gränsen vid dörren, det har fungerat förr men inte i dag.

    Nya krav på det utanför fastigheten
    Den attraktiva staden innebär nya krav på det som sker utanför fastigheterna och Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och tidigare stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd, berättar att hon ofta fick frågan om vem som ska betala för “lulllullet”. Med det menar hon allt det som händer på utsidan av en fastighet som vi människor gillar, det offentliga rummet och de urbana verksamheterna. Här krävs ett engagemang från fastighetsägarna som kan erbjuda ett mervärde, det ger en större betalningsvilja för kontor och bostäder menar Kristina Alvendal.

    – Staden borde vara tydligare med att addera in i detaljplan att det ska ingå exempelvis butiker, restauranger, levande bottenvåningar och det borde även gälla i ytterstaden. Men vi har blivit bättre bara de senaste fem åren. Utan “lullull” blir det inga fastighetsvärden på vissa ställen, säger Kristina Alvendal, som också tycker att fastighetsägarna lägger mycket mer pengar på detta i dag.

    Passar inte in i excel-arket
    Svårigheten att satsa på denna typen av miljöer och verksamheter brukar oftast handla om hur den passar in i kalkylen och vilka mervärden som det ger.

    – Det som är spännande med parametrar som “lulllullet” eller annat är att det inte passar in i excel-arket, och då blir det jobbigt för vissa då det inte går att kvantifiera på en gång. Där tror jag det är lättare för långsiktiga fastighetsägare med en helt annan tidshorisont. Det är fortfarande lika svårt att få in det i excel-arket men då kommer vision och magkänsla in, och då handlar det om bolagets värderingar, varumärket och vilken position man vill ha, säger Daniel Markström.

    Att bygga stad betyder också att fler behöver vara inblandade i processen. På senare år har vi sett samarbeten mellan flera aktörer i större projekt i olika konstellationer och konsortium. Det kan vara kostsamt och ta tid att foga samman grupper med olika agendor hos fastighetsägare och kommun men Mats Herner, exploateringschef, Wallenstam, ser stora möjligheter till bättre stadsutveckling genom att samarbeta, men då krävs lagarbete.

    – Är man inte lagspelare ska man inte hålla på med det här, men ska man vara med så är det viktigt att tidigt komma överens om sina mål, vägen dit och affärslogiken i det. Samt vara medveten om att i den här lagsporten måste man vara beredd att kompromissa på en del av sina egna principer, och det omfattar även kommunen. Finns det klimatet finns också förutsättningar att göra något riktigt bra, säger Mats Herner.

    Skapar högre trovärdighet
    Tomas Hermansson, vd, Bonnier fastigheter, ser också fördelar med samarbete kring de större projekten om man vågar släppa lite på prestigen, man kan konkurrera om hyresgäster och enskilda affärer men alla gynnas av att ett område lyfter. Risken kan också bli lägre.

    – Dels skapar det en större trovärdighet och ett bättre samarbete med kommunerna när man är fler aktörer. Det har också hänt mycket i branschen och vi börjar lära oss hur vi arbetar med detta, så risken minskar faktiskt. Det var annorlunda för tio år sedan, då var det större risk att aktörer kanske ändrade sig eller hoppade av under ett samarbete men jag upplever inte det i dag, utan vi är starkare tillsammans, säger Tomas Hermansson.

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived