+
Louis Landeman. Foto: Danske Bank.
  • Ny rapport: Låg till måttlig hållbarhetsrisk i branschen

    PUBLICERAD 2019-07-03 AV sverrirthor
    UPPDATERAD: 2019-07-03 12:02

    Den svenska fastighetssektorns övergripande hållbarhetsrisk bedöms vara låg till måttlig av Danske Banks kreditanalys. Det finns dock utrymme för förbättring. Det framgår av en ny hållbarhetsanalys som tagits fram av Danske Banks kreditanalysavdelning inom företagsobligationer som Fastighetsnytt tagit del av.

    Textstorlek

    Dela med andra

    I rapporten, ”Beyond Green – A primer on ESG” har banken analyserat 14 svenska bolag och kommer fram till att de största riskerna är inom miljö, bolagsstyrning och transparens vad gäller redovisning. I rapporten presenterar Danske Bank en ny analysmodell för hållbarhetsrisker, anpassad för obligationsmarknaden.

    – Syftet med vår nya analysmodell är att på ett mer strukturerat vis klargöra hur vi beaktar hållbarhetsperspektivet i våra riskbedömningar och investeringsrekommendationer, säger Louis Landeman ,Chef Kreditanalys på Danske Bank DCM i Sverige och en av författarna till rapporten.

    – Med tanke på hur viktiga hållbarhetsfrågorna har kommit att bli för investerare i företagsobligationer både i Sverige och utomlands tycker vi att det är naturligt att lägga mer tonvikt på detta område i våra analyser, fortsätter han.

    Betydande miljöpåverkan
    I rapporten konstaterar Danske Banks analytiker att branschen har en betydande miljöpåverkan och vidare att en omställning mot fossilfrihet är nödvändig för att Sverige ska kunna nå sitt ambitiösa klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser inom de kommande 26 åren.

    ”Vad gäller miljörisker har de svenska fastighetsbolagen varit framgångsrika i att minska sina direkta koldioxidutsläpp under senare år tack vare en bättre energimix och energibesparingar. Samtidigt är de indirekta utsläppen från projektutvecklingsverksamhet och renoveringar fortfarande på en hög nivå och det kommer att vara en utmaning att minska dessa utsläpp under kommande år. Dessutom är den totala energianvändningen i sektorn fortfarande på en hög nivå. Ytterligare energieffektiviseringar kommer därför att behöva genomföras om Sverige ska kunna nå sina långsiktiga klimatmål”, skriver banken i en kort sammanfattning av rapporten.

    Framåt för gröna obligationer
    Man lyfter fram gröna obligationer som finansieringskälla som en positiv trend. Under 2018 emitterade svenska fastighetsbolag gröna obligationer för 24 miljarder kronor på den svenska marknaden, en ökning med 70 procent från 2017.

    ”Sammanlagt har nu 24 svenska fastighetsbolag etablerat ramverk för gröna obligationer. Främst finansierar de gröna obligationerna olika typer av miljöcertifierade fastigheter, men även andra typer av investeringar som energieffektiviseringar och investeringar i förnybar energi är möjliga att göra inom flera bolags ramverk. Vi ser positivt på tillväxten av den gröna obligationsmarknaden då vi menar att det breddar bolagens finansieringsmöjligheter och ökar fokus på deras hållbarhetsarbete”, skriver Danske Banks analytiker.

    Bara ett bolag rapporterar utsläpp
    Inte lika positivt inställda är man till bolagens hållbarhetsrapportering där det finns behov av förbättringar. Endast ett av de 14 bolag som ingår i analysen, Vasakronan, rapporterar både sina direkta utsläpp av växthusgaser, inklusive utsläpp relaterade till nybyggnation och projektutveckling. Åtta bolag rapporter sina direkta utsläpp medan fem av de 14 bolagen inte rapporterar sina utsläpp alls. Man konstaterar dock att kvalitén av hållbarhetsrapporteringen förbättras i snabb takt.

    Danske Banks analytiker ser även ett behov av ökad transparens när det gäller redovisningen av underhåll, investeringar och rapporterade marknadsvärden. I dagsläget sker rapporteringen av investeringar som några få poster och man gör ingen konsekvent och tydlig specifikation av vad som är underhållsinvesteringar och vad som är tillväxtorienterade projektinvesteringar.

    ”Vi tror att de fastighetsbolag som ökar sin transparens kring underhåll och investeringar och därmed kring sin s.k. fria kassaflödesgenererande kapacitet långsiktigt kommer att gynnas i form av lägre och mer stabila upplåningskostnader”, skriver banken i sin sammanfattning.

    Sverrir Thór

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived