+
Tomas Eneroth pratar järnväg under ett seminarium anordnat av Västsvenska Handelskammaren. Infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) vill ha ett snabbt beslut om höghastighetståg i Sverige. Foto: Mattias Fröjd
  • Eneroth (S) vill ha beslut om höghastighetståg

    PUBLICERAD 2019-07-04 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2019-07-04 14:05

    Det börjar måhända bli lite tröttsamt med diskussionerna kring höghastighetstågens vara eller icke vara. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) är dock flitigt engagerad för just detta i Almedalen, även om det fortfarande är ganska vaga svar om vart vi är på väg.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Sedan Sverigeförhandlingen lämnade in sin slutrapport i december 2017 med underskrifter från berörda kommuner har frågan handlat om finansiering. Sverigeförhandlingen förordade att hela systemet byggs på en gång, för att nå i mål 2035, där merparten av finansieringen lånas upp via Riksgälden och gröna obligationer. I dagens planering är det dock anslagsfinansiering som gäller vilket föranlett Trafikverket att i sitt förslag till ny nationell plan sänka hastigheten från tänkta 320 km/timmen till 250 km/timmen för att också sänka kostnaderna.

    “Tempot behöver vara snabbare”
    Totalt handlar investeringen, enligt Trafikverket, om 230 miljarder kronor. Att enbart bygga etappvis via de traditionella anslagen i den takt ekonomin tillåter, som regeringen föreslagit, skulle enligt Sverigeförhandlingen innebära en färdigställd höghastighetsjärnväg tidigast 2095. Infrastrukturminister Tomas Eneroth som nu arbetar för att få till samtal över partigränserna vill dock att det ska gå lite snabbare.

    – Det är klart att man kan tänka sig att man sakta men säkert i varje nationell plan bygger på med någon liten sträcka till. Vi smygstartade i förra nationella planen med Ostlänken, Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm. Men ska detta få systemeffekt som påverkar arbetsmarknadsförstoringen och påverka de mål vi har på klimatområdet då behöver tempot vara snabbare, därav tanken att göra hela detta utöver nationell plan, inte tränga ut andra objekt och hitta en särskild finansieringslösning, säger Tomas Eneroth, under ett seminarium anordnat av Västsvenska Handelskammaren.

    Avtalen löper ut 2023
    Men inte för snabbt dock, förhandlingsunderlaget handlar om ett färdigställande 2040-2045 samt ett kostnadstak. Och det är som sagt fortsatt osäkert vilka hastigheter det kommer att handla om. Frågan är om man kommer i mål med detta och om det kommer att krävas nya förhandlingar med kommunerna då Tomas Eneroth påpekar att avtalen löper ut 2023.

    – Ambitionsnivån att vi snart ska ha en överenskommelse och som sagt, avtalet tickar ut 2023 så under den här mandatperioden måste vi vara klara och min ambitionsnivå är att det ska gå snabbare än så, säger Tomas Eneroth.

    Men det ser fortsatt mörkt ut att lyckas få med sig alla partier i en bred överenskommelse. Framförallt är det nu Moderaterna, som efter att ha bytt fot några gånger nu landat i ett nej till höghastighetsbanor.

    – Jag hoppas att detta är ett nej som kan förändras. Men klockan tickar, är inte Moderaterna redo att göra detta så måste vi ändå arbeta vidare för det är viktigt att nu sätta en hög investeringstakt och ställa om svensk infrastruktur efter år av underinvesteringar, säger Tomas Eneroth.

    Mattias Fröjd

    2 kommentarer

    1. Ulf Johannisson 2019-07-05

      Typexempel på oförmåga att ta sig ur stora dyra satsningar som blir obsoleta. Sverigeförhandlingen är överspelad p g a utvecklingen av el-flyg för kortare distanser, kostnader mm. Bioenergi också, då den med ökande befolkning och medelklassandel blir för stor och utarmar jord och skog. NKS …

      Reply

      • Ulf Johannisson 2019-07-05

        Redigerar: Typexempel på oförmåga att ta sig ur stora dyra satsningar som blir obsoleta. Sverigeförhandlingen är överspelad p g a utvecklingen av el-flyg för kortare distanser, kostnader mm. Bioenergi också, då den med ökande befolkning och medelklassandel blir för stor och utarmar jord och skog. NKS …
        Det finns osäkerhet om hur stadsplanering och -utveckling skulle påverkas i städer där höghastighetstågen skulle stanna, respektive i andra städer där alla tåg stannar i dag. Och hur påverkas naturen av de långa ganska breda såren som nya sträckningar skulle åstadkomma?

        Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived