+
Peter Ullstad. Foto: Mattias Fröjd.
  • Barack eller monument?

    PUBLICERAD 2019-07-09 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2019-07-10 11:41

    Det behövs 1 400 skolor inom 10 år och 77 000 nya lärare de närmaste fem åren, enligt skolverket, och kommunerna står därmed inför stora utmaningar. Frågan är hur vi undviker baracker och nödlösningar.

    Textstorlek

    Dela med andra

    När utbildning efterfrågas i allt högre grad innebär det att vi spenderar en ansenlig del av våra liv i skollokaler. En värld som blir allt mer digital kräver förmodligen också lite nya perspektiv på lärande och lärmiljöer. Har skolan fått utrymme att utvecklas under tiden det bara pratas bostäder? Frågan är också om kommunerna har koll och resurser för att möta det stora behovet av nya utbildningslokaler. Peter Ullstad, arkitekt, Codesign/Opinion Bygga Skola, ser ett problem som bara kommer att växa.

    – Vi har runt 20 000 skolor byggda nästan uteslutande på 1900-talet. De som byggdes i början på 1900-talet byggdes för 100 års avskrivningstid, på 30-talet skulle de hålla i 70 år, på 50-talet 50 år och på 70-talet drog man ner det till 30 år. Är man bra på matte förstår man ju att millenniebuggen var inte en bugg, utan ett skolhaveri. Sedan stack vi kollektivt huvudet i sanden i 19 år tills vi kom på att nu måste vi bygga nya skolor. När vi som jobbar med nya skolor är klara om tio år då är det kris, för då är det 20 000 skolor som måste rivas och byggas nytt, säger Peter Ullstad, under ett seminarium på Business Arena Almedalen.

    Peter Ullstad ser ett problem för kommunerna att arbeta strategiskt med utvecklingen av nya skolor när behovet tvingar dem att agera snabbt. Han pekar på att vi är bra på att göra läroplaner men inte lika bra på resten.

    – Volvo bygger bättre fabriker än vad vi bygger skolor, det har inte hänt något på skolbyggnadssidan på 50 år, samtidigt har läroplanerna utvecklats ganska mycket. Vi går från sändare mottagare till mer kollektiva arbeten, men skolbyggnaden består. Måste få in de här processerna i varandra, vi klarar inte tio år till av baracker, säger Peter Ullstad.

    Problemet, menar Peter Ullstad, är inte korridorskolor som man pratar om utan att korridorerna i kommunhuset är för stora, det är ett för stort glapp mellan berörda förvaltningar i processen, samt entreprenörer, konsulter och själva verksamheten.

    – Det blir för långt, som en militär hinderbana av tjänstemän innan man pratar med dem som ska bedriva verksamheten. Något man gör i nästan alla andra projekt. Därför blir också leveransen chansartad.

    Istället för att bara fokusera på bostadsområdet så tycker Peter Ullstad att man kanske skulle börja med att bygga den absolut bästa skolan.

    – Ur det offentligas perspektiv, oavsett om det är stat eller kommun, att ha skolan som magnet och att se det som varje områdes tivoli eller finrestaurang. Det var så vi gjorde förut när vi byggde Norra Latin och liknande, vi satte ner monumentet där och runt det så skapades världen. Vart tog det vägen?

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived