+
Europeiska parlamentet.
  • Bostadsbristen – en miljardförlust för Sverige

    PUBLICERAD 2019-05-03 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2019-05-06 13:08

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2019. I numret ligger fokus på det stundande EU-valet och de frågor som berör branschen på EU-nivå.

    Textstorlek

    Dela med andra

    En dåligt fungerande bostadsmarknad slår hårt mot nya jobb och Sveriges tillväxt. Enligt Svenskt Näringsliv behövs fem konkreta åtgärder för att sätta stopp på bostadsbristen, medan Sabo och Hyresgästföreningen vill vässa EU-politiken.

    Bostadsbristen i Sverige är ett växande gissel för enskilda individer, näringslivet och regeringen. Många väljer att tacka nej till jobb eller studier när de inte hittar en bostad, varpå risken för att stora bolag flyttar sin verksamhet någon annanstans ökar. Det påpekade Stockholms handelskammare redan i fjol när man rapporterade att bostadsbristen kostar regionen 36 miljarder kronor i utebliven tillväxt.

    Nu ger sig även Svenskt Näringsliv in i debatten.

    – Bostadsbristen slår hårt mot svensk ekonomi. Vår rapport visar att BNP hade kunnat vara 13 miljarder kronor högre 2016 om bostadsmarknaden hade utvecklats balanserat sedan 1995, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

    Var femte medlem i Svenskt Näringsliv uppger sig ha rekryteringsproblem på grund av bostadsbristen, enligt rapporten “Ett utmanat Sverige – arbetskraft utan bostäder” som arbetsgivarorganisationen publicerade i februari.

    – Om exempelvis unga vuxna etablerade sig på arbetsmarknaden ett år tidigare skulle antalet arbetade timmar öka med 41 miljoner kronor, BNP öka med 23 miljarder kronor och de offentliga finanserna stärkas med 9 miljarder kronor.

    Men det är något som förhindras i dag, enligt Frycklund, som analyserat bostadsbristen utifrån ett rekryteringsperspektiv med hjälp av siffror från WSP och tidigare studier med 1 408 svarande bolag av totalt 60 000 medlemmar i Svenskt Näringsliv.

    Jonas Frycklund. Foto: Svenskt Näringsliv.

    – Vi har räknat ut att det 2016 hade behövts 210 000 fler bostäder i Sverige för att göra det enklare att flytta från en ort till en annan.

    För att inte tala om att fler hade haft råd att efterfråga en bostad om prisutvecklingen hade varit mer normal sedan 1995, tillägger han.

    – Bostadsbristen är ett bekymmer och den svenska bostadsmarknaden är i stort behov av strukturreformer. Det har länge funnits en övertro på subventioner och regleringar, men det duger inte längre.

    Fem reformförslag
    Politiken måste enligt Svenskt Näringsliv på allvar börja lösa bostadsbristen som påverkar Sveriges konkurrenskraft och välstånd negativt. Januariavtalet mellan S, MP, C och L anses vara ett steg i rätt riktning, särskilt när det gäller sänkta flyttskatter och hyresreformer, men är inte tillräckligt bra. Även bosparande för unga, enklare byggregler och införandet av bostäder i momssystemet behövs, enligt Jonas Frycklund.

    – Många företagare uppger att momssystemet är komplicerat. Hyresvärdar har ingen avdragsrätt för ingående moms och då betalar hyresgästen en “dold moms”.

    Om bostäder fördes in i momssystemet, på under 25 procent, så skulle avgiften försvinna, utan någon risk för genomsnittliga hyreshöjningar på marknaden, menar han. Det skulle även bli lättare att omvandla lokaler till bostäder. En diskussion som blossade upp under flyktingkrisen.

    – Många fastighetsägare avstod då från att omvandla sina lokaler till bostäder eftersom de hade behövt riva upp gamla skattedeklarationer fem år tillbaka i tiden och lägga på all avdragsgill moms som dragits av.

    Förhoppningen är att regeringen nu ska ta tag i frågan så att fastighetsägare i framtiden snabbt ska kunna bygga om sina kommersiella lokaler till studentbostäder eller något annat lämpligt.

    Utblick mot Europa
    För att stimulera nybyggnation och göra Sverige mer attraktivt för utländska bolag behöver regeringen förbjuda kommunala särkrav för att inte fördyra byggandet ännu mer, utöver de nationella byggreglerna, enligt rapporten.

    – En minskad regelbörda för bygg- och fastighetsbolagen är önskvärd. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att vår bostadspolitik länge har reglerat sönder hyres- och kreditmarknaden, säger Jonas Frycklund.

    Karl Törnmarck, ansvarig för internationella frågor på allmännyttans branschorganisation Sabo, tar frågan snäppet längre genom att föreslå en gemensam byggmarknad i Europa.

    – Byggföretag måste fritt kunna röra sig mellan EU:s medlemsstater. Det finns redan en gemensam marknad för byggprodukter, men det räcker inte. Sverige har ändå Europas högsta byggpriser och en riktigt taskig konkurrenssituation.

    Det beror enligt honom på att regelverk och bygglovsprocesser skiljer sig åt väldigt mycket mellan länderna. Målet är därför att EU ska harmonisera byggregler på ett liknande sätt som Nordiska ministerrådet gör i Norden.

    – Just nu ställer många små detaljer till det för oss, som exempelvis att trappsteg i Finland ska vara 17 millimeter lägre, dörrar till trapphus i Danmark ska öppnas inåt och så vidare.

    EU upplevs vara mållöst
    EU-kommissionen kritiserar den svenska bostadspolitiken när det gäller skulder, produktionskostnader, lågt utbud av planlagd mark och att skattepolitiken gynnar ägt boende i sin senaste landrapport. Något som får Hyresgästföreningen att reagera.
    – Allt detta har bidragit till eller är konsekvenser av den bostadskris som vi står inför, men det saknas något i analysen, säger föreningens chefekonom Martin Hofverberg, i ett pressmeddelande.

    Han tolkar kritiken som att EU vill att “bostäder ska byggas utan att varken stat eller hushåll ska skuldsätta sig. Och att prisvärda bostäder ska uppstå utan ett starkt konsumentskydd mot plötsliga hyresökningar”.

    EU står enligt honom lika svarslös även inför andra länders bristfälliga bostadspolitik.

    – Ändå fortsätter kommissionen att föreslå samma avregleringspolitik som testats under 25 års tid, och som varken i Sverige eller i Europa bidragit till att lösa den bostadsbrist som i stället förvärrats.

    Hyresgästföreningen vill hellre se en skattereform som jämnar ut olikheterna mellan ägt och hyrt boende, samt en ny lag som förtydligar kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

    Enligt Svenskt Näringsliv kan det dock vara värt att titta lite närmare på vilka bostadspolitiska instrument som används i andra länder, såsom subventionerat bosparande för unga, lägre räntor vid subventionerat bosparande, statligt bolån med förmånligare ränta och så vidare.

    – Svenska politiker har inte lyckats leverera lösningar i lika stor utsträckning som andra, säger Jonas Frycklund.

    Finland har exempelvis kombilösningar för både ägt och hyrt boende i form av hyrköp och delägarbostäder.

    – I Sverige har hyrköp bara testats småskaligt av Riksbyggen. Även standarden varierar alldeles för lite i Sverige, vilket försvårar byggandet av bostäder för människor som är beredda att bo med lite lägre standard och hyra.

    Han håller med kritiker om att det är viktigt att upprätthålla en god boendestandard för alla, men tror ändå att man skulle kunna lätta lite på reglerna för att få ner byggkostnaderna med ungefär 20 procent.

    – Det är väl bättre att ha en bostad, även om den är lite mindre lyxig, än att inte ha en bostad alls.

    Teresa Ahola

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived