+
Bojan Ticic. Foto: Sigurdur J Ólafsson.
  • Hönan, ägget och vi andra

    PUBLICERAD 2019-04-25 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2019-04-29 12:29

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2019.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Jag vet inte hur det är med er, men jag har en förmåga att ibland förlora mig själv på Wikipedia. Denna till synes outtömliga källa till kunskap, helt skapad av de ingående användarna, fascinerar mig. Man kan gå in på en artikel och sedan låta sig föras med av alla länkningar tills man kommer på sig själv att ha tillbringat ett par timmar bland allt vetande. På senare tid har jag upptäckt ett mönster. Ofta vill jag gå in på Wikipedia när jag äter middag hemma och läser då om de olika ingredienserna jag använt. Ibland använder jag Wikipedia till att översätta ord mellan svenska, engelska och kroatiska, eller för att kolla upp vad saker heter på spanska eller franska.

    Den senaste artikeln jag läste handlade om befolkningsutvecklingen i Stockholm. Till synes obeskrivligt tråkigt, men besöket provocerades fram av Regionplanekontorets senaste statistik som visar ett trendbrott – att befolkningen i Stockholms län för första gången på länge minskade under 2018. Nu målar jag med breda penseldrag här och rensar alltså helt på egen hand i statistiken genom ta bort utrikesflyttningsnettot. Mild panik utbröt hemma hos undertecknad då dennes analyser i det dagliga arbetet ofta grundar sig i just befolkningsökningen. Allt från BNP-tillväxt, inhemsk konsumtion, detaljhandelns omsättningsutveckling, bostadspriser, antal arbetsplatser inom kontorsintensiva branscher, behovet av nya bostäder och kommande infrastruktursatsningar grundar sig nästan helt på dessa prognoser.

    Länets (regionens) kommuner är duktiga på att göra egna siffersnurror över befolkningsutvecklingen. Olika kommuner har helt olika sätt att arbeta på där somliga använder sig av framskrivningsanalyser och andra gör riktiga demografiska analyser. Jodå, det finns olika sätt att konstverka med befolkningsprognoser. Det skiljer något så oerhört, men ofta tycker jag mig skönja en högst ovetenskaplig korrelation mellan mängden grönområden eller överdäckningsbara räls- eller motorvägsleder. I några kommuner är befolkningsprognoserna relativt modesta, medan andra kommuner tar ett ordentligt tag kring deras potentiella framtida skatteintäkt och skriver upp befolkningen med 30, 40 eller fler procent under så kort tid som fem-sex år fram i tiden. Frågan man ställer sig är naturligtvis vad det är som kommer först i tankekedjan – antalet bostäder som man faktiskt kan bygga eller en prognos över hur många människor som vill bo i de bostäder som eventuellt byggs. Tror man att alla dessa människor ska flytta någon annanstans ifrån eller gör man den smakfulla bedömningen att kommunens invånare kommer att ligga mer med varandra (ja, eller med någon annan för den delen)? Oavsett vilket, så blir kommunens siffror allmän statistik som vi andra sedan börjar trolla med.

    Stockholms befolkningstillväxt är annars en fascinerande historia och har präglats av stora inflyttningsperioder under stormaktstiden, den industriella revolutionen och under efterkrigstiden. Folkmängden i Stockholm har under andra perioder stagnerat eller rentav minskat tidvis på grund av svåra levnadsförhållanden, epidemier eller lågkonjunktur. På lång sikt har dock Stockholms befolkning alltid växt, från den medeltida småstad med cirka 100 invånare inom Stadsmurens gränser som ges av tillgängliga tänke- och skotteböcker i arkiven till dagens drygt två miljoner invånare som bor utan murar emellan sig. Industrialismen medförde den mest dramatiska folkökning som Stockholm upplevt. Mellan åren 1850 och 1900 ökade befolkningen från cirka 100.000 till över 300.000 invånare. Den tidens miljonprogram är det vi kan se på malmarna, snyggare än den modernare utgåvan om ni frågar mig. Expansionen fortsatte och mellan åren 1900 och 1950 ökade befolkningen till 744.000 invånare, alltså mer än en sjudubbling, eller vad man säger, på 100 år!

    Jag ser med otydlighet vad det är för revolution som pågår för tillfället och som föranleder vissa kommuner att göra nästan lika vidlyftiga prognoser över sin egna storhet och befolkningsutveckling, men det finns all anledning att förhålla sig med ett kyligt lugn till dem. Om det är tillgången till teoretiskt byggbar mark, jakten på skatteintäkter eller en djuplodande demografisk analys som är hönan, ägget eller mitt emellan i kommunernas arbete med statistik återstår nämligen fortfarande att se.

    Bojan Ticic,
    Director, Head of Retail Capital Markets, CBRE

    6 kommentarer

    1. Jessica Andersson 2019-05-02

      Hej,

      Först, befolkningen i Stockholms län ökade med 36 000 personer under 2018. Inrikes flyttnettot var dock negativt, vilket delvis förklaras av att antalet personer i flyttbenägen ålder är mindre, årskullarna födda mellan 1993-1999 är små eftersom barnafödandet var lågt.

      Här finns siffrorna:
      https://www.sll.se/verksamhet/Regional-utveckling/Nyheter/2019/02/folkmangden-i-lanet-okade-med-36-000-under-2018/

      Jessica Andersson
      Avdelningschef, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Region Stockholm

      Reply

    2. Karin Witalis 2019-04-29

      Jag håller med om att man bör hålla sig lugn och komma ihåg att det handlar om ett års statistik. Kanske är det ett trendbrott, kanske inte. Kanske är det början på en ny grön våg, eller inte. Men vi kan väl i alla fall sluta påstå att det sker en massiv urbanisering till Stockholm, för det var i alla fall inte sant 2018.

      Reply

    3. Mona Kjellberg 2019-04-26

      Ja, vi har i flera år följt Stockholm kommuns negativa inrikes flyttnetto med stort intresse. Som Maria nämnt ovan är det nya att detta nu gäller även Storstockholm. Det är intressant att detta mönster uppstått, statistik ger oss många svar – speciellt när man lägger mönster, tolkar siffrorna och ser hela bilden, inte bara enstaka kommuners prognoser eller tillfälliga förändringar.

      Reply

    4. Maria Pleiborn 2019-04-26

      Ska man vara noga så var det länets/regionens inrikes flyttnetto som för första gången på mycket länge var negativt under år 2018. Födelsenettot var positivt och likaså utrikes flyttnetto. Stockholms stads inrikes flyttnetto har varit negativt i många år nu.
      Man ska inte trolla med siffror. Med siffror ska man vara noggrann. Och efter det ska man tolka dem med försiktighet och därefter göra konsekvensanalyser.

      Reply

    5. Stefan Björk 2019-04-26

      Har du möjligtvis en länk till siffrorna?

      Reply

    6. Anders Lillsunde 2019-04-26

      Det påminner mycket om förspelet till 90-tals krisen där varje developer såg sig som universums centrum, och de andra som befunna som befunna sig helt någon annanstans. Hopräknat motsvarade denna självcentrering ung. ett 10 ggr större land. Det tog ca 10 år innan Sverige återhämtade sig från denna projekthybris. Se vi inte samma nu inom bostäder i Stockholm.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Stockholms smartaste hus klara

    Bostäder, Hållbarhet Enkla, ytsnåla och klimatsmarta. Så beskrivs Stockholms första flerfamiljshus i Norra Djurgårdsstaden som genererar mer energi än de förbrukar. “Förutsättningarna har inte varit de bästa men vi har kämpat järnet för att nå målet”, säger Johan Thorstensson, projektansvarig på Incoord.  

  • 4500 nya bostäder i Stora Sköndal

    Bostäder Tidigare i veckan tog den grönblåa majoriteten i Stockholms stad beslut om stadsutvecklingsplanen för totalt 4871 nya bostäder. Av dessa ingår 4500 bostäder i området Framtidens Stora Sköndal, där cirka hälften kommer bli hyresrätter. 

  • Nya ordföranden för Första och Tredje AP-fonden

    Rekrytering Regeringen har utsett Urban Hansson Brusewitz som ny ordförande i Första AP-fondens styrelse samt Christina Lindenius som ny ordförande i Tredje AP-fondens styrelse. Vidare har regeringen även utsett tre nya vice ordförande och totalt 12 nya ledamöter i de sex AP-fondstyrelserna. 

  • ANNONS
  • Besqab säljer för halv miljard i Uppsala

    Transaktioner Besqab kommer uppföra och sälja ett bostadsprojekt innehållande 253 hyresrätter i Uppsala. Köpare är NREP och affären uppgår till 493 miljoner kronor.  

  • ANNONS
  • Amasten rusar på börsen efter Urbanoköp

    Börs, Transaktioner Amasten köper Urbano från ICA-handlarnas Förbund för 2,8 miljarder kronor på kassa- och skuldfri basis, vilket är i linje med avsiktsförklaringen som undertecknades i början av maj. Amastens aktie stiger 10 procent på beskedet.

  • Oförändrad byggtakt under första kvartalet

    Bostäder Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt cirka 13 400 nya bostäder under det första kvartalet 2019. Det är nästan lika många som under motsvarande kvartal förra året, då påbörjades bygget av 13 665 bostäder.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived