Globala problem kräver globala lösningar

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 1, 2019. 

Jorden är nu 1,1 grad varmare än förindustriella nivåer. 18 av de varmaste åren, sedan mätningarna började cirka 1850, har inträffat under de senaste två decennierna, och extrema väderhändelser inträffar oftare.

År 2015 enades världens länder att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, med siktet inställt på att inte överstiga 1,5 grader.

Sedan klimatavtalet signerades i Paris år 2015 har FN:s klimatpanel, IPCC, på uppdrag från länderna bakom Parisavtalet, arbetat med att kvantifiera konsekvenserna av en halv grads uppvärmning. Med andra ord: vad blir konsekvenserna för människor, för miljön och för ekosystemen i en värld som är 1,5 grader varmare? Och hur mycket sämre blir det vid 2 graders uppvärmning?

Medan en halv grads ökning i rumstemperatur är näst intill omärkbar, visar rapporten som presenterades i oktober 2018 att skillnaden mellan konsekvenserna av 1,5 och 2 graders ökning av den globala medeltemperaturen är betydligt större än förväntat.

Några exempel: dubbelt så många förväntas lida brist på dricksvatten vid 2 grader jämfört med 1,5 grader. Nästan alla våra koraller riskerar gå förlorade vid 2 grader, medan minst 10 procent har chans att överleva vid 1,5 grader. Havsnivån förväntas kunna stiga 10 centimeter mer vid 2 grader. Matbrist, värmerelaterade dödsfall och skogsbränder skulle vara ett mindre problem vid 1,5 grader, och särskilt sårbara system skulle kunna ha en chans att överleva.

Fortsätter utvecklingen som i dag, är vi är på full fart mot 3 graders global uppvärmning — en nivå som skulle få förödande konsekvenser. Men med stark politisk vilja och ledarskap är det fullt möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, men det gräver vilja, det kräver mod, och det kräver att vi löser våra problem globalt.

Regeringar och företag måste erkänna de stora risker vi står inför om vi tar dåliga val eller tvekar, och de enorma möjligheterna som erbjuds vid en snabb övergång till en ren och hållbar ekonomi.

Jeffrey Sachs, amerikansk nationalekonom och före detta specialrådgivare för FN:s generalsekreterare, föreslår att vi hämtar inspiration från civil luftfart. År 2017 utfördes 41,8 miljoner flygningar utan en enda dödlig passagerarflygolycka. Han påpekar att systemet för civil luftfart fungerar så bra eftersom alla länder använder flygplan som tillverkats av några globala företag och delar standardoperationer för navigering, flygkontroll, flyg- och flygsäkerhet, underhåll, försäkring och övrig verksamhet.

Andra globala system är samordnade på samma sätt. Miljarder dagliga internet-aktiviteter och mobilsamtal är möjliga på grund av att telegiganterna i världen har enats om ett gemensamt gränssnitt. Både omfattningen och tillförlitligheten hos dessa globalt anslutna högteknologiska system är häpnadsväckande och beror på lösningar som implementeras internationellt, inte land för land.

Det fungerar därför inte att Parisavtalets 193 medlemsländer utformar separata nationella strategier för att lösa globala problem. Globala problem måste lösas globalt, och globala tekniska system kräver global samordning för att lyckas.

Tone Bekkestad
Meteorolog och föreläsare