+
Europeiska centralbankens säte i Frankfurt am Main.
  • Ekonomisk ebb sätter centralbankerna på prov

    PUBLICERAD 2019-03-27 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2019-03-28 17:00

    Artikeln publiceras även i Fastighetsnytt nummer 2, 2019 som utkommer den här veckan.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det verkar ställt bortom allt tvivel att konjunkturen har toppat och till och med vänt. Vi kan vänta oss en period med lägre ekonomisk aktivitet men tiotusenkronorsfrågan är huruvida det blir en ekonomisk avmattning eller om vi är på väg in i en lågkonjunktur – eller till och med en recession.

    I vårupplagan av Newsec Property Outlook resonerar Klas Eklund, numera Senior Economist på advokatfirman Mannheimer Swartling, kring ämnet. Han påpekar att i Europa, Kina och Japan har det börjat gå undan medan USA står emot bättre. Det mesta tyder dock på att konjunkturen börjar mattas av även på andra sidan Atlanten, något som späs på av de förvånansvärt svaga jobbsiffror som offentliggjordes 8 mars. Endast 20 000 nya jobb skapades i den amerikanska ekonomin, vilket är betydligt sämre än väntat.

    Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, har gått i räntehöjningsbräschen men redan innan den svaga jobbsiffran hade Fed, som Klas Eklund konstaterar i Newsec Property Outlook, indikerat att man närmade sig slutet på innevarande höjningscykel.

    En viktig parameter i det hela är det handelskrig som i någon form har pågått mellan USA och Kina. Det har inte bara påverkat Kina utan även USA, och lett till en avmattning i världshandeln rent generellt. Dessutom är frågan om vart Donald Trump riktar sina blickar härnäst befogad. Det kan mycket väl bli mot Europa som redan nu är i sämre ekonomiskt skick än vad USA är.

    Handelskrig och strukturella utmaningar
    “Efter ett starkt 2017 och ett bra första halvår 2018 har eurozonens ekonomier abrupt bromsat in mot slutet av förra året. Italien befinner sig redan i recession, med två kvartal av negativ tillväxt. Mer oväntat har Tyskland också hamnat i lågkonjunktur, delvis på grund av att bilindustri och dess underleverantörer börjar känna av hotet om handelskrig. För eurozonen i helhet indikerar tillväxtprognoser nu att området närmar sig stagnation. Inflation är nu fast under ECB:s inflationsmål” skriver Eklund i sin rapport.

    Man ska komma ihåg att den globala ekonomin precis har genomgått en ovanligt lång uppgång – dock efter en de djupaste recessionerna någonsin. Dessutom är det viktigt att ha i åtanke att alla inte har haft det lika bra och exempelvis eurozonen, möjligtvis med Tyskland som det lysande undantaget, har gått igenom ett stålbad samt tampats med strukturella utmaningar som man inte lyckats ta tag i på alla håll.

    En följd av finanskrisen är att världens centralbanker har bedrivit en sällan skådad expansiv finanspolitik samtidigt som finanspolitiska stimulanser i det närmaste har blivit en svordom.
    I kölvattnet av de senaste årens extremt låga ränteläge så har världens centralbanker inte hunnit höja räntan markant vilket innebär att utrymmet för räntesänkningar i syfte att stimulera ekonomierna är, för att uttrycka det milt, begränsat. Vi befinner oss med andra ord i en begynnande lågkonjunktur och har rekordlåg ränta redan nu. Eller som Klas Eklund uttryckte det i sitt anförande på Newsecs rapportpresentation: “penningpolitiken är impotent”.

    Det bör betonas att detta inte enkom är ett svenskt problem. Centralbanker världen över brottas för närvarande med samma problem; hur ska man stimulera ekonomin när krutdurkarna på räntesidan gapar tomma?

    Begränsat manöverutrymme
    Stödköp av räntepapper är en variant som redan har tillämpats på olika håll i världen, bland annat Sverige. Istället för att fasa ut dessa kan man komma att trampa på gasen igen och utöka köpen till att bland annat omfatta bostadsobligationer. På ECB har man redan aviserat att man kommer att utöka sitt låneprogram till bankerna samt att man skjuter upp en första räntehöjning till tidigast mars 2020.

    – Det är främst Fed som har manöverutrymme, säger Klas Eklund.

    Där hänvisar han till att den amerikanska centralbanken har höjt räntorna hela nio gånger sedan i december 2015. Dess huvudsakliga styrränta, Federal Funds Rate, ligger nu i intervallet 2,25-2,5 procent vilket är att betrakta som en neutral räntenivå.

    Centralbankernas begränsade handlingsutrymme innebär att det finns ett behov för finanspolitiska stimulansåtgärder, en fiskal expansion, men även där är utrymmet ytterst begränsat. Många stater har idag ansträngda balansräkningar och den demokratiska toleransen för strukturella reformer är inte stor, vilket bland annat Frankrikes president Emanuel Macron har fått erfara.

    Det regnar köttbullar
    Det lär med andra ord fortsatt vara centralbankerna som får spela första fiol i kampen mot lågkonjunkturen och frågan är vilka verktyg de har i lådan, utöver räntesänkningar och stödköp på obligationsmarknaderna?

    Ett av de verktyg som ekonomer på olika håll har börjat prata om igen, Klas Eklund bland dem, är så kallade helikopterpengar. Begreppet myntades av ekonomen Milton Friedman i slutet på 1960-talet och populariserades av förre Fed-chefen Ben Bernanke i början på 2000-talet, då Bernanke tillhörde forskareliten inom ämnet nationalekonomi.

    Tanken bakom begreppet är att man i syfte att stimulera konsumtion “kastar ut pengar ur en helikopter”, det vill säga ger pengar till alla. Konsumenterna kan sedan konsumera för pengarna. Utmaningen i tider av rekordhöga sparkvoter är givetvis att få folk att köpa saker för pengarna istället för att lägga dem på en hög – men det går att lösa i dagens tekniksamhälle.

    – En variant kan vara att Riksbanken sätter in säg 10 000 kronor i månaden på varje lönekonto i landet och om pengarna inte har använts inom tre månader går de upp i en digital rök, förklarade Klas Eklund i sitt anförande.
    Huruvida det kommer att börja regna pengar inom snar framtid eller inte återstår att se. Det är ett kontroversiellt verktyg som centralbankerna säkerligen kommer att dra sig för att använda.

    Dessutom kommer man nog att avvakta för att se om avmattningen blir lågkonjunktur och sedan recession.

    Sverrir Thór

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived