+
Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna Sverige. Foto: Fastighetsägarna.
  • Den farliga nostalgin

    PUBLICERAD 2019-03-25 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2019-03-26 16:42

    Krönikan kommer även att publiceras i Fastighetsnytt nummer 2, 2019. Tidningen utkommer den här veckan. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Allt var frid och fröjd innan Bildt & Co klev in i Rosenbad 1991 och avsubventionerade bostadsmarknaden. Det hävdar en växande skara bostadspolitiska nostalgiker. Laddade med stapeldiagram och rapporter om Wienmodeller och gud vet vad, kräver de att staten åter ska ta det finansiella ansvaret för bostadsbyggandet. ”Marknaden” har fått sin chans och misslyckats.

    Är det verkligen så? Naturligtvis inte. Den bostadspolitik som nostalgikerna drömmer om var ingen succé. Det berodde inte på att politiken inte var tillräckligt ambitiös – för det var den med råge – utan på att verkligheten inte betedde sig som politikerna önskade. Det gör den sällan.

    När den generella bostadspolitiken sjösattes efter andra världskriget rådde ett stadsutvecklingsideal med bilen och det funktionella samhället i centrum. Innerstäderna skulle tömmas på boende för att ge plats åt kontor och butiker. Människorna skulle bo utanför stadskärnorna.

    Ekonom-historikern Jan Jörnmark har, med bland annat Stockholm som exempel, övertygande visat hur detta ideal bröt sönder den kostnadseffektiva täta staden till förmån för ett utglesat och dyrt samhällsbygge. Innerstaden blev glesare och äldre än vad politikerna räknat med. Hyresregleringen, som införts 1942, såg till att hyrorna i äldre lägenheter alltid var lägre än i nyare. Därför bodde föräldrarna kvar när barnen flyttade. Den logiken upprepades när staden byggdes i allt vidare cirklar.
    Notan för det extensiva byggandet blev hög. Kommunalskatten höjdes kraftigt för att finansiera den mångdubblering av gemensam infrastruktur som tvingades fram i utglesningens spår. Och staten som hade garanterat byggarna låga räntor fick se kostnaderna öka när verkligheten tryckte upp inflation och räntor. I mitten av 1970-talet öppnades dammluckorna. Kostnaderna för räntebidrag, skattesubventioner, bostadsbidrag och kommunala bostadstillägg vällde fram och bidrog tungt till det statsfinansiella moras som ledde fram till 1990-talskrisen.

    Den politiska uppslutningen bakom avsubventioneringen var stor. Att byggandet samtidigt störtdök var främst en följd av den historiskt djupa lågkonjunkturen och det föregående vidlyftiga byggandet. Hälften av det som byggdes under subventionsperioden skulle troligen aldrig ha byggts under ekonomiskt mer sunda omständigheter.

    Ekonomin och byggandet återhämtade sig sakta. Den täta stadens kvaliteter återupptäcktes och bostadsrätten ledde den följande urbaniseringsvågen. Denna marknadsbaserade modell hotas nu av politikers och myndigheters oro för hushållens skulder. Istället för att strypa finansieringen av den del av bostadsmarknaden som fungerar, borde politiken inriktas på att skapa liknande möjligheter för hyresrätten. Att återinföra ett subventionsprogram av astronomiska dimensioner är dock inte rätt väg att gå. Det är bara farlig nostalgi.

    Tomas Ernhagen
    Chefsekonom, Fastighetsägarna Sverige

    2 kommentarer

    1. Ulf Johannisson 2019-03-26

      En artikel jag har hoppats på länge. Men en besvikelse. Påståenden utan att ge bakomliggande fakta och argument. Får fortsätta att hoppas på en bättre artikel, då en sådan är angelägen.

      Reply

      • Jane Andersson 2019-03-27

        Kan bara hålla med Ulf Johansson. Att en representant för fastighetsägarna skriver ovan är inte något att höja ögonbrynen åt, han är självklart part i målet. Att presentera fakta och framförallt konkreta och ärliga förslag på hur det kan bli bättre och inte bara påstående om det som en gång var hade varit mer trovärdigt. Alla människor har sin syn på sin egen verklighet och träffar man bara lika så blir det ingen trevlig diskussion. Alla ser till sitt. Att privatägda boenden idag får ett subventionerat boende tar du inte heller riktigt upp i diskussioner och inte heller de 30 % hyreshöjningarna som tillkommit på kort tid Tomas Ernhagen. Det ser jag fram emot att höra om.

        Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Stockholms smartaste hus klara

    Bostäder, Hållbarhet Enkla, ytsnåla och klimatsmarta. Så beskrivs Stockholms första flerfamiljshus i Norra Djurgårdsstaden som genererar mer energi än de förbrukar. “Förutsättningarna har inte varit de bästa men vi har kämpat järnet för att nå målet”, säger Johan Thorstensson, projektansvarig på Incoord.  

  • 4500 nya bostäder i Stora Sköndal

    Bostäder Tidigare i veckan tog den grönblåa majoriteten i Stockholms stad beslut om stadsutvecklingsplanen för totalt 4871 nya bostäder. Av dessa ingår 4500 bostäder i området Framtidens Stora Sköndal, där cirka hälften kommer bli hyresrätter. 

  • Nya ordföranden för Första och Tredje AP-fonden

    Rekrytering Regeringen har utsett Urban Hansson Brusewitz som ny ordförande i Första AP-fondens styrelse samt Christina Lindenius som ny ordförande i Tredje AP-fondens styrelse. Vidare har regeringen även utsett tre nya vice ordförande och totalt 12 nya ledamöter i de sex AP-fondstyrelserna. 

  • ANNONS
  • Besqab säljer för halv miljard i Uppsala

    Transaktioner Besqab kommer uppföra och sälja ett bostadsprojekt innehållande 253 hyresrätter i Uppsala. Köpare är NREP och affären uppgår till 493 miljoner kronor.  

  • ANNONS
  • Amasten rusar på börsen efter Urbanoköp

    Börs, Transaktioner Amasten köper Urbano från ICA-handlarnas Förbund för 2,8 miljarder kronor på kassa- och skuldfri basis, vilket är i linje med avsiktsförklaringen som undertecknades i början av maj. Amastens aktie stiger 10 procent på beskedet.

  • Oförändrad byggtakt under första kvartalet

    Bostäder Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt cirka 13 400 nya bostäder under det första kvartalet 2019. Det är nästan lika många som under motsvarande kvartal förra året, då påbörjades bygget av 13 665 bostäder.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived