+
Åsa Henninge. Foto: Wästbygg.
  • Samhällsbygget får inte ramla mellan stolarna

    PUBLICERAD 2019-02-28 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2019-03-04 16:34

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det senaste decenniet har mycket kraft och fokus lagts vid att öka nyproduktionen av bostäder och efter många år av låg bostadsproduktion i förhållande till befolkningstillväxten nåddes också nya rekordnivåer under 2017. Trots fortsatt relativt goda makroekonomiska förutsättningar har nyproduktionen återigen minskat och för flera kommuner är bostadsbristen fortsatt en akut tillväxtutmaning. Om bostadsbristen är akut så är det dock inget mot bristen på förskolor och skolor och på några års sikt även behovet av äldreboende. I början på året fick vi läsa om föräldrar i Göteborg som tvingas välja mellan att skjutsa sina barn tre mil till barnomsorg eller att stanna hemma från sina arbeten i väntan på en plats närmare hemmet. Trots larm om en framtida brist på lokaler redan för två år sedan har behovet som politiken uttrycker det ”ramlat mellan stolarna.” Göteborgs situation är på intet sätt unik utan speglar en bristsituation som präglar flera av landets tillväxtkommuner. De akuta behoven av verksamhetslokaler för omsorg och skola är både häpnadsväckande och alarmerande.

    Sveriges kommuner får ett allt större ansvar för det svenska samhällsbygget, en utmaning som ter sig allt mer dramatisk framöver utifrån den demografiska utvecklingen och i takt med att konjunkturen viker nedåt. Enligt SKL kommer kostnaderna för demografin att öka snabbare än kommunernas intäkter och fram till 2022 kommer det att krävas åtgärder om drygt 30 miljarder kronor för att möta kostnadsutvecklingen. Hur ska kommunerna möta det akuta behovet av lokaler för barnomsorg och skola? Och hur ska kommunerna finansiera de kommande årens tillväxt och ökande behov inom välfärden i stort? Utgångsläget i sig är utmanande och som Sveriges största fastighetsägare har kommunerna redan idag ett omfattande behov att underhålla, renovera och reinvestera i ett stort och i flera fall ålderstiget bestånd av bostäder och verksamhetslokaler.

    Möjligheten till ett eget boende och att kunna flytta dit jobb finns är en av de viktigaste grunderna för ekonomisk tillväxt och välfärd. I den nya ekonomiska geografin är det dessutom så att jobben flyttar dit männsikor helst vill bo. Attraktiva livsmiljöer skapar således positiva tillväxtspiraler och är nyckel till framgång i samhällsbygget. Attraktiva livsmiljöer är dock inte ”bara” en bostad och tak över huvudet, det är miljöer med en väl utbyggd social infrastruktur som får livspusslet att gå ihop och som skapar förutsättningar för ett hållbart stadsliv. Det samhällsbyggnadsuppdraget får inte tillåtas ramla mellan stolarna. Här krävs nya kreativa, samhällsnyttiga lösningar och affärsmodeller där en naturlig möjlighet borde vara samarbeten mellan kommun och kommunala bolag samt kommersiella aktörer, för en större möjlighet till akutinsatser, bredare kompetens och för en större finansiell styrka.

    Åsa Henninge
    Före detta vd, Wästbygg Projektutveckling

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived