+
Björn Siesjö. Foto: Elias Ljungberg.
  • Fokus på arkitektur i växande Göteborg

    PUBLICERAD 2019-02-05 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2019-02-06 17:17

    Textstorlek

    Dela med andra

    För första gången i Göteborgs (snart) 400-åriga historia har staden klubbat en arkitekturpolicy. “Vi har under de gångna årtiondena tidvis varit vårdslösa med detta, vilket lett till dåliga miljöer” säger stadsarkitekten Björn Siesjö.

    Staden ska utvecklas och förändras mycket de kommande decennierna och syftet med arkitekturpolicyn är att förändringarna ska resultera i ett hållbart stadsbygge, såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt, där kvaliteten i den kommande stadsutvecklingen sätts i fokus.

    Varför behövs en arkitekturpolicy i Göteborg?
    – Vi ser det som ett viktigt mål att höja kvaliteten i stadsbyggandet, för att skapa en mer attraktiv och välkomnande livsmiljö och besöksmiljö i Göteborg. Vi har under de gångna årtiondena tidvis varit vårdslösa med detta, vilket lett till dåliga miljöer, säger stadsarkitekten Björn Siesjö i samtal med Fastighetsnytt.

    Ett arkitekturstrategiskt arbete har pågått under ett par års tid. Arbetet har bland annat omfattat workshoppar, samtal, remissomgång hos fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar, bolag och andra aktörer. Samtidigt har det pågått ett arbete med att testa och utveckla indikatorer för stadskvalitet för att få fram gemensamma mätbara värden och rekommendationer i relation till stadsbyggandet.

    Det har ju byggts ganska mycket i staden de senaste åren, varför kommer den först nu?
    – Arbetet inleddes redan i slutet av 2014, men vi ville förankra processen väl gentemot alla som arbetar med planering i staden, så vi har haft ett omfattande arbete med workshops och hearings om policyn. Det faktum att arbetsbelastningen har varit mycket hög i en stad som utvecklas snabbt, har också i viss mån påverkat genomförandet av policyn.

    På vilket sätt ser du framför dig att byggherrar/arkitekter/fastighetsägare kan använda sig av policyn i sitt arbete? Hur kommer staden själva att jobba utifrån policyn?
    – För aktörerna på marknaden skall den vara en tydlig indikation om stadens ambitionsnivå i planeringen. Vi själva kommer att arbeta med en rad mer handfasta riktlinjer kopplade till policyn. Vi arbetar nu med indikatorer för stadsbyggande, såsom andel offentlig friyta, kvarterstorlekar, andel gator och vägar, avstånd mellan entréer längs huvudstråk med mera. Vi ska också arbeta med utvecklade riktlinjer för höga hus under 2019.

    Arkitekturpolicyn är kopplad till den nationella arkitekturpolitiken som beslutades av riksdagen i år. I det nationella målet sägs att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

    – Den sammanföll ju väl i tiden med arbetet med en nationell arkitekturpolitik, och tog mycket intryck av detta. Nuvarande riksarkitekten Helena Bjarnegård var engagerad i framtagandet av policyn i sin dåvarande roll som stadsträdgårdsmästare i göteborg. Vi var båda engagerade i utredningen ”Gestaltad Livsmiljö,” som var grunden till den nationella politiken.

    Kommer göteborgarna på något sätt märka att det numera finns en arkitekturpolicy i staden?
    – Ja, genast genom att vi kommer att informera om den i vår i en rad olika kanaler, och efterhand eftersom vi höjer kvaliteten på stadsbyggandet i staden.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived