+
Foto: IStock.
  • Klimatpositiv energi med biokol

    PUBLICERAD 2019-01-08 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2019-01-09 16:35

    Textstorlek

    Dela med andra

    Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) kommer kraftiga utsläppsminskningar inte vara tillräckligt för att hålla den globala uppvärmningen i schack utan det kommer även krävas andra åtgärder för att minska mängden växthusgaser i atmosfären. Panelen föreslår en dryg handfull metoder för att absorbera koldioxid – en av dessa är framställning av biokol.

    En annan metod är Direct Air Capture (DAC), det vill säga koldioxidinfångning direkt från luften, vilket Fastighetsnytt skrev om i förra numret. Ytterligare en metod är att helt enkelt plantera träd, vilket skulle vara det enklaste om det fanns obegränsat med mark. Människor har dock tagit stora ytor i anspråk till andra ändamål, exempelvis till odlingar för att mätta 7,7 miljarder magar.

    Biokol framställs genom att man förkolnar någon form av biologiskt material under mycket hög temperatur utan att tillföra syre, så kallas pyrolys. Biomassan som används i processen, exempelvis träd, har under sin livstid sugit upp koldioxid ur atmosfären. En stor del av detta binds i biokolet i en mycket stabil kemisk struktur som kan hålla i hundratals år eller ännu längre.

    Om man sedan stoppar in biokolet i marken så gör den stabila strukturen att kolatomerna hålls borta från atmosfären under mycket lång tid. På så sätt kan man minska mängden koldioxid i atmosfären, det vill säga skapa en kolsänka som väntas bestå i hundratals år. Samtidigt kan överskottsvärmen från processen användas till annat, exempelvis fjärrvärme.

    Om man istället tar upp vanligt kol eller andra fossila bränslen ur marken och förbränner dessa så ökar som bekant mängden koldioxid i atmosfären. Förbränning av vanlig biomassa är däremot klimatneutralt då koldioxiden som släpps ut tidigare fångats in från atmosfären av träd och växter.

    Flera positiva egenskaper
    Biokol är för närvarande på frammarsch då det utöver förmågan att binda kolatomer under lång tid även har en rad andra positiva egenskaper. Det kan exempelvis användas i odlingar för att öka jordens bördighet genom att hålla kvar vatten och näring. Det fungerar även som ett reningsfilter för vatten som rinner ner till grundvattnet.

    En nackdel med framställning av biokol är dock att man får ut mindre energi jämfört med vanlig förbränning av biomassa. Eldar man biomassa så kan man pressa ur all energi som finns lagrad i materialet men vid framställning av biokol så stannar en betydande del av energin i biokolet. Sammantaget får man mindre energi men å andra sidan skapar man som sagt en kolsänka.

    Problemet med att använda en mindre effektiv metod för att framställa energi i vårt energislukande samhälle är att man måste kompensera bortfallet på annat håll. För att få den totala effekten så måste man lägga till klimatpåverkan från den ytterligare energi som framställs. Det gör att man måste göra komplicerade beräkningar för att se biokolets totala inverkan på klimatet.

    En som gjort just detta är Cecilia Sundberg, universitetslektor och docent på KTH. Enligt henne kommer det dröja innan metoden att sänka koldioxidhalten med hjälp av biokol får full effekt.

    – Så länge vi är fast vid ett fossilbränsleeldat energisystem som helhet så är det en begränsad nytta med biokol. Däremot när vi har lyckats fasa ut fossila bränslen, då är biokol en möjlighet som vi har att minska koldioxidhalten i atmosfären, säger Cecilia Sundberg.

    Sundberg framhåller dock vikten av att utveckla tekniken så att den kan användas i stor skala i en framtid där vi förhoppningsvis lyckats med att kraftigt dra ner på användningen av fossila bränslen.

    I sin senaste rapport uppskattar IPCC att biokol potentiellt sett kan fånga in uppemot 2 miljarder ton koldioxid ur atmosfären årligen år 2050. Motsvarande siffra för koldioxidinfångning från luften (DAC) är 5 miljarder ton. Att plantera träd uppskattas kunna absorbera upp till 3,5 miljarder ton per år. Mänskligheten släpper i dagsläget ut omkring 37 miljarder ton koldioxid per år.

    Biokolsanläggningar i Stockholm
    I Högdalen söder om Stockholm finns sedan drygt ett år tillbaka en pilotanläggning för framställning av biokol och klimatnegativ energi. Projektet har finansierats av Bloomberg Philantropies och ägs av Stockholm Vatten och Avfall. Vid anläggningen förbränns vanligt trädgårdsavfall och ungefär hälften av detta blir till biokol. Överskottsvärmen används till att värma upp ett 80-tal lägenheter i Stockholm.

    Foto: Stockholm Vatten och avfall.

    I stort sett allt biokol som produceras vid anläggningen används av Stockholms stad till trädplanteringar i gatumiljö. Biokolet gör extra stor nytta i stadsmiljö där träd har tuffare livsvillkor än i skogen då vatten och näringsämnen lätt rinner bort. Biokolet bidrar till att förbättra förutsättningarna genom att hålla kvar fukten i jorden.

    Fjärrvärmebolaget Stockholm Exergi överväger att bygga en betydligt större anläggning i Sigtuna norr om Stockholm. Bolagets förhoppning är att anläggningen ska ta upp koldioxid motsvarande utsläppen från 8 000 bilar. I Sverige finns det totalt omkring 5 miljoner registrerade personbilar i trafik, enligt fordonsstatistik från Transportstyrelsen.

    Om Stockholm Exergi skulle gå vidare med planerna skulle det göra det möjligt att köpa koldioxidnegativ fjärrvärme från dem, vilket exempelvis skulle kunna vara av intresse för bolag som vill minska sitt klimatavtryck till noll. Stockholm Exergi har även lekt med tanken att skala upp verksamheten ytterligare i framtiden, men de har dock inte fattat beslut om det ska genomföra projektet eller ej.

    Ett generellt problem vid framställning av biokol är dock att det inte finns obegränsat med biomassa att bränna. Skalar man upp verksamheten måste man därför ha en plan för hur man ska få tag på tillräckligt med brännbart material.

    I exempelvis Afrika växer saker generellt sett snabbare än i Norden, vilket gör att tillgången på biomassa blir större där. KTH har ett projekt i en kenyansk by som visat goda resultat. Odlingsmarken har mindre näring än här, samtidigt som tillgången på gödsel är sämre. Biokolets positiva inverkan på jordarna är därför större. Dessutom ökas bränsleeffektiviteten och mängden rök minskar då folk annars bränner ved och annat biomaterial över öppen eld.

    Tekniken, att förbättra jordar med hjälp av biokol, uppstod faktiskt för flera tusen år sedan vid Amazonfloden i Sydamerika. Dåtidens befolkning använde metoden för att skapa vad som numera kallas för svart jord, eller terra preta på portugisiska. Än idag är dessa jordar betydligt bördigare än andra jordar i regionen. Vilken roll biokolen kommer att spela i framtiden återstår att se.

    Foto: Stockholm Vatten och avfall.

    Oskar von Bahr

    1 kommentarer

    1. Ulf Johannisson 2019-01-09

      . Förbränning av vanlig biomassa är inte klimatneutralt. Vid förbränningen får vi en utsläppschock i stället för fortsatt lagring av kol om t ex träden fått stå kvar. Nya träd som planteras tar upp mycket litet koldioxid de första 20 åren, d v s just när vi ska rädda klimatet och världen. Det är också ont om skog och den brukas ofta fel så att artrikedom försvinner och i varma länder ofta så att den med tiden omvandlas till halvöken. Biobränslen används tillsammans med fossila bränslen och håller därmed förbrukning av dessa igång. Lägg ner subventioner av biobränsle och satsa på den mest effektiva och miljövänliga energikällan, generation 3 och särskilt 4 av kärnkraft.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived