• Grodhopp mot utveckling – en osäker strategi

    PUBLICERAD 2019-01-19 AV Ajda Dzambic
    UPPDATERAD: 2019-01-21 12:30

    Textstorlek

    Dela med andra

    Där Europa, USA och Ostasien gått från jordbrukssamhälle via industrialisering till tjänste- och IT-åldern vill dagens utvecklingsländer skynda på processen rejält. Genom leapfrogging – ”grodhopp” – vill man gå direkt till den senaste tekniken. Men det finns kritik mot strategin.

    Vi befinner oss på savannen sex mil utanför Kenyas huvudstad Nairobi. På vägen ut från den myllrande fyramiljonersstaden ser man åt ena sidan det fantastiska djurlivet i Nairobi National Park, inklusive giraffer, gnuer, antiloper. Åt den andra radar bevisen för det ekonomiskt snabbväxande Kenya upp sig – bensinmackar, bilverkstäder, restauranger, möbelfirmor, mäklarkontor och många andra företag.

    Stora delar av Afrika växer så det knakar, och många afrikaner hoppas nu att kontinenten kommer att följa Kina och Indien upp från fattigdom och underutveckling. Kenyas officiella strategi ”Vision 2030” kungör också att landet till år 2030 ska ha blivit ett nyindustrialiserat medelinkomstland ”i en ren och säker miljö”. För att lyckas har regeringen bland annat pekat ut att det behövs större investeringar i innovation, teknik och forskning.

    – Regeringen satte in olika policyer för att sätta igång tillväxten inom dessa sektorer. En av policyerna var att etablera en industripark som kombineradde en ICT-park med en vetenskaps- och teknikpark, säger Johan Tanui per telefon.

    Framtidsvision av Konza Technopolis. Foto: Zedaxis

    Tanui är vd för ett utvecklingskontor för det ambitiösa projektet Konza Technopolis i Kenya – det som kanske kan bli Afrikas största industri- och vetenskapspark någonsin. Enligt planerna ska Konza erbjuda arbetstillfällen för 17 000 människor på en yta om 20 kvadratkilometer. Indirekt ska projektet göra att bortåt 200 000 människor får jobb. Konza Technopolis – ”Savannens Silicon Valley” – är kort sagt den kenyanska regeringens stora flaggskeppsprojekt.

    Att projektet är friskt vågat råder det ingen tvekan om. Kenyas statsskuld motsvarar nästan 60 procent av landets BNP, samtidigt som man inte har någon större tillverkningsindustri eller liknande som kan backa upp skuldsedlarna. Men planen, som klubbades av regeringen 2008, gavs grönt ljus året därpå av Världsbankens International Finance Corporation (IFC), som menade att Konza Technopolis skulle ”bidra enormt till den ekonomiska utvecklingen om den implementerades framgångsrikt”.

    – Statistik pekade på att Afrika bara attraherar ungefär en procent av de totala intäkterna från global utkontraktering av affärsprocesser och IT-tjänster (ITES-BPO). Detta kan projektet bidra till att ändra på, berättar John Tanui.

    Men även om syftet är gott har det inte hänt mycket på de tio år som varit sedan projektbeslutet. Vi fortsätter på vägen från Nairobi österut, ut i vad som känns som fullständig ödemark, och kommer efter sex mil fram till ett inhägnat område med några halvfärdiga betongskelett.

    På en mur förkunnar en påmålad slogan ”Friendly exchanges for common future”, på engelska samt, i översättning, med kinesiska tecken. På samma sätt som i många andra moderna afrikanska infrastrukturprojekt har nämligen kineserna även investerat stort här – ett av byggbolagen bakom Konza Technopolis heter China Jiangxi International.

    Massajer håller koll på bygget. Foto: Joakim Rådström

    Internationella aktörer

    ”Savannens Silicon Valley” är dock ännu mer internationellt än så, och samlar en amerikansk huvudrådgivare, brittiska arkitekter, en sydkoreansk firma och den italienska huvudentreprenören ICM Group. Marken, kontoren och forskningsanläggningarna ska sedan leasas ut till utomstående intressenter.

    – Hittills har vi fem investerare som vi leasar ut land till, säger Brenda Kaaria från projekthuvudkontoret, som vi möter ute vid byggarbetsplatsen.

    Konza Technopolis kommer att delas upp i ett antal områden, med fokus på IT, livsvetenskaper och ingenjörsteknik. Därutöver kommer bostäder för cirka 30 000 boende att byggas, liksom hotell, sjukhus, polis- och brandstation, affärer och restauranger.

    Ännu så länge är dock bara en enda byggnad under uppförande här, Konzas knappt tio våningar höga huvudkontor, och atmosfären känns på alla sätt tämligen stillsam. Endast enstaka hammarslag och vinkelkapsskär når ut från bygget. Några traditionellt klädda vakter från masajstammen iakttar verksamheten med svalt intresse. På längre håll springer en zebrahjord fram över slätten.

    De medföljande kommunikatörerna från Konzas utvecklingskontor är desto mer entusiastiska, och berättar om huset som är under uppförande.

    – Den här byggnaden ska bestå av tre delar. Fas 1 är kontor, nästa är en konferensavdelning och den tredje ska bli hotell, förklarar Veronica Sila, en annan projektmedarbetare.

    Veronica Sila på taket av nya Konza Technopolis. Foto: Joakim Rådström

    Vi besöker byggplatsen tillsammans med några andra gästande journalister från en nyhetsbyrå i Kenya. Härinne är aktiviteten mer febril, med kinesiska och kenyanska murare, svetsare, snickare och andra hantverkare sida vid sida.

    – Är den här dörramen av trä? frågar sig Veronica Sila och knackar på en metallram som ännu inte satts in, bara för att kort därefter upptäcka att den består av plastlaminerad metall.

    Vi fortsätter längre ut på slätten. I närheten av byggnaden som vi besökte har redan ett ambitiöst projektkontor förlagts av huvudentreprenören ICM Group, komplett med entreprenadmaskiner, krossverk och silos för cementframställning.

    – Kontraktet startade officiellt den 3 augusti i år. Vi hoppas nu på att sätta igång med de permanenta projektmomenten närsomhelst. Men vi sköter inte bara designen och genomförandet, utan tar även in finansiering från en grupp banker, säger Demetris Georgiou.

    Georgiou, som kommer från Cypern, är ICM Groups projektdirektör i Konza, och ansvarar därmed för ett projekt värt cirka 3,5 miljarder svenska kronor för att bland annat bygga vägar och annan infrastruktur i området. Den totala projektbudgeten är dock uppskattad till uppemot 100 miljarder svenska kronor.

    – Vi har haft verksamhet i Kenya i sju år nu, men mest i den västra delen av landet. Framtidsutsikterna i Östafrika är i allmänhet positiva. Det finns förstås korruption och sådant, men det kan man hantera genom bra ledning.

    Murare i arbete. Foto: Joakim Rådström

    Skepsis från vissa håll

    Demetris Georgiou och ICM Group är som kontrakterade entreprenörer självfallet positiva till Konza. Alla är dock inte lika optimistiska kring projektet eller att man överhuvudtaget ska lyckas skapa en hel industri- och vetenskapspark från ingenting på den afrikanska savannen.

    En svensk aktör som tidigt var med i projektstadiet av Konza Technopolis var svenska teknikparken Mjärdevi Science Parks dåvarande vd Sten Gunnar Johansson, som hyrdes in som konsult 2012 för att berätta om Linköpings innovationsmiljö. Han ger sin syn på satsningen.

    – Jag blev ganska imponerad av hur långt de hade kommit inom entreprenörskap och teknikutveckling. Men ska det här vara ett framgångsrikt verktyg för ekonomisk tillväxt måste det bygga på organisk tillväxt och att man tar vara på de förutsättningar man har, säger han.

    En annan svensk expert på området är professor Ola Olsson vid Göteborgs universitets institution för nationalekonomi. Han påpekar hur många afrikanska länder på liknande sätt försöker starta igång prestigefyllda teknik- och vetenskapssatsningar, av olika skäl och med varierande framgång.

    – Rent allmänt tror jag inte det finns så många exempel på att dessa länder skulle lyckas bygga någon teknikpark rakt av. Men det är en hel del länder som försöker, som Rwanda med olika industriella distrikt, Tanzania med marina näringar och så vidare, säger Ola Olsson.

    Zebror springer utanför projektkontoret. Foto: Joakim Rådström

    Olsson pekar på hur teknikparker bygger på entreprenörsverksamheter som i sig är bland de mest svårfångade områdena inom nationalekonomisk forskning. Medan enskilda projekt såsom vägbyggen är lätta att projektera kostnaden för och utvärdera i efterhand är statligt framdrivna innovationssatsningar väsentligt vanskligare att få grepp om.

    – Men det är möjligen i Kenya det skulle finnas förutsättningar. Det är en ung och teknikvänlig befolkning, med Nairobi som en rätt avancerad storstad, säger Ola Olsson.

    Om endast tolv år ska hela Konzaområdet vara färdigbyggt. Hur trovärdigt är det att den kenyanska regeringen lyckas i sina föresatser? Konzas vd John Tanui tar till orda.

    – Projektet har ett starkt engagemang från regeringen, som köpte upp 20 kvadratkilometer land för syftet och etablerade Konza Technopolis utvecklingskontor. Och genomförbarhetsstudien visar att projektet kan hjälpa Kenya att omvandlas till en kunskapsekonomi.

    Omvärlden får hålla andan till år 2030, då det kommer att visa sig om Kenya lyckas göra ett ”grodhopp” från den enkla ekonomin som landet har idag till morgondagens kunskapsekonomi.

    JOAKIM RÅDSTRÖM
    Frilansjournalist

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Utbuds eller efterfrågeproblem på bomarknaden?

    Krönikor I den bostadspolitiska debatten betonar vissa främst åtgärder på utbudssidan, medan andra fokuserar på efterfrågesidan. Här är ett försök att formulera några grundläggande principer för när en viss typ av åtgärder är lämplig.

  • Bostadspriserna steg i mars

    Bostäder Prisindex för privatägda bostäder steg med 0,7 procent i mars. Det visar siffror från Valueguard. 

  • Tobias Bjurling ny CFO på Svevia

    Rekrytering Tobias Bjurling har utsetts till ny ekonomi-och finanschef på Svevia. Han efterträder Åsa Neving, som gått över till rollen som CFO på Bravida.

  • ANNONS
    • Hyr ut 4200 kvadratmeter i Göteborg

      Uthyrning väst Novi Real Estate har, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag åt SEB Trygg Liv, tecknat tre nya hyresavtal i Göteborg under det första kvartalet. Hyresgästerna är Göteborgs Universitet, Cerner Sweden och Adecco. 

    • HSB vill se statliga startlån

      Bostäder, Politik Ett statligt startlån för unga skulle korta tiden det tar att spara ihop till en insats väsentligt, enligt ett rapport som WSP tagit fram på uppdrag av HSB. 

  • Ivana Stankovic till Svenska Hus

    Rekrytering, Syd Svenska Hus rekryterar Ivana Stankovic som regionchef i Skåne. Hon kommer närmast från Vasakronan, där hon varit affärsområdeschef i Malmö och Lund. 

  • ANNONS
  • Även Peab och Skanska i ramavtal

    Fastighetsmarknad Peab och Skanska har tecknat ett ramavtal med Specialfastigheter – ett identiskt avtal som NCC och Serneke har sedan tidigare kommunicerat att man skrivit på. Fördelas uppdragen jämnt mellan aktörerna innebär avtalet cirka 2,5 miljarder kronor per aktör. 

  • Serneke bygger i Alingsås

    Fastighetsmarknad väst Serneke Bygg har tecknat ett entreprenadkontrakt för uppförandet av ett nytt varuhus på Bolltorps handelsområde i Alingsås. Kontraktet är värt cirka 37 miljoner kronor. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived