• Forskare: Renovräkning har ökat

    PUBLICERAD 2019-01-14 AV Teresa Ahola
    UPPDATERAD: 2019-01-16 09:37

    Textstorlek

    Dela med andra

    Miljonprogrammet måste rustas upp. Men tyvärr har det resulterat i renovräkning av hyresgäster i bland annat Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. En utveckling som måste stoppas, enligt forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet. 

    Renovräkning innebär att hyresvärdar renoverar och höjer hyran så mycket att hyresgästen inte har råd att bo kvar. En fråga som enligt forskare förtjänar större uppmärksamhet med tanke på att nästan en halv miljon bostäder i miljonprogrammet måste renoveras, för att inte tala om alla bostäder som byggdes före det.

    Upprustningen är därmed en av de största samhällsutmaningarna Sverige står inför de närmaste åren.

    – Det kräver också att vi försöker stoppa utvecklingen av renovräkning. Ingen ska tvingas riva upp sina rötter och flytta ut från ett område där de kanske har bott i 20–30 år, säger Åse Richard, doktorand på Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, vid Uppsala Universitet.

    Hon förklarar att det är otroligt kostsamt att tvingas säga upp sociala nätverk som tagit flera år att bygga upp. Särskilt för ensamstående.

    – Många har lyckats skaffa sig kontakter som avlastar deras vardag, oavsett om det handlar om att tillsammans hålla ett öga på barnen i grannskapet eller något annat.

    Anslag från Formas
    IBF fick förra året ytterligare miljonanslag från Formas för att forska på frågor om socialt hållbar bostadspolitik, där en del av arbetet handlar just om att lyfta fram hyresgästernas utsatthet och berättelser om renovräkning.

    – Vi tycker att det är viktigt att lyssna på hyresgästernas perspektiv. Framför allt då deras röster ofta försummas av medier och forum som Almedalen eller Business Arena, där bygg- och fastighetsbolagen ges större utrymme.

    En förändring när det gäller den biten är enligt henne viktigare än någonsin med tanke på dagens utveckling.

    – Många boende som vi har pratat med upplever att fastighetsbolagen har en väldigt stor makt som ibland utövas på ett obehagligt sätt.

    Hon nämner renoveringar i Kvarngärdet, Eriksberg och Gränby i Uppsala som exempel, där privata bolag köpt upp delar av allmännyttan.

    – När hyreshus renoverats i Uppsala har många resurssvaga hushåll tvingats flytta. Det här visar bara hur viktigt det är att bevara allmännyttan för att behålla möjligheten att påverka utvecklingen av renovräkning.

    Åse Richard har även skrivit en färsk studie, “Bortträngning pågår”, tillsammans med Dominika V. Polanska om det som sker, och är aktiv i den nationella organisationen “Alla ska kunna bo kvar”.

    Både privata och kommunala bostadsbolag behöver enligt henne hitta lösningar som tillåter renovering, energieffektivisering och bättre boendestandard – utan att chockhöja hyrorna. Inte minst då Boverkets siffror från 2014 visar att var fjärde hyresgäst flyttar om hyran ökar med en tusenlapp i månaden.

    – I dag höjs hyran ofta med 3 000–4 000 kronor i månaden och vi har sett många trappuppgångar stå tomma som följd av renovräkning.     

    Genom att höja hyrorna kraftigt vid renoveringen av miljonprogrammet minskar antalet bostäder som människor med låg inkomst har råd att bo i, påpekar hon, samtidigt som trångboddheten och svarthandeln riskerar att öka ytterligare.

    Vad är lösningen?
    – Det här är en bostadspolitisk fråga. I dag går cirka 30 miljarder kronor av statens pengar till de rikaste kvarteren genom avregleringar, rot-, ränte- och skatteavdrag, samt andra fördelar som gynnar det ägda boendet.

    Richard förklarar att avregleringen innebär att allmännyttiga hyresbolag inte får spara skattefritt i fonder för renoveringar längre. Prioriteringar som enligt henne ökat klyftorna i Sverige.

    – Det är en mycket oroande utveckling som drabbar resurssvaga hushåll, ofta barnfamiljer, värst. Lösningen är inte att politikerna avsäger sig ansvaret, utan gör något åt saken. Det här är en omfördelningsfråga.

    Vem bär det yttersta ansvaret?
    – Det är egentligen varje kommuns lagstadgade skyldighet att hitta en bostad åt alla medborgare. Men den orättvisa skatte- och bidragsfördelningen i form av rot- och ränteavdrag är förstås en statlig fråga. 

    Ändå rapporterar fler kommuner än någonsin sig ha akut bostadsbrist på grund av höga produktionskostnader, detaljplaner, överklaganden eller av andra skäl.   

    Och när det gäller upprustningen av miljonprogrammet så väntas notan landa på cirka 300–500 miljarder kronor, enligt Boverkets beräkningar från 2014. En summa som riskerar att slå hårt mot ännu fler hyresgäster om inget görs, menar Åse Richard.

    – Det är mycket allvarligt att människor tvingas flytta mot sin vilja. Det finns gedigen forskning om att renovräkning har ökat i Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg.  

    Den enda positiva konsekvensen av utvecklingen har enligt henne varit att antalet lokala initiativ också har ökat, vilket har resulterat i att Hyresgästföreningen, som historiskt sett haft en väldigt central roll när det gäller att försvara hyresgästers rättigheter, numera får mer uppbackning.

    – Det är bra. För bostadsmarknaden ändrar sig fort och stora organisationer hinner inte med allting själva. Det här känns därför som ett bra komplement. Alla måste bli bättre på att ta hänsyn till hyresgästernas intresse.

    Teresa Ahola

    6 kommentarer

    1. Robin 2019-01-22

      Bor inte du i hyresrätt har du ingen rätt att uttala dig om hyresmarknaden och absolut mindre rätt att förstöra den för nuvarande hyrestagare och nya hyrestagare. Bostaden är inte en produkt, det är en mänsklig rättighet. Typiskt “allvetande” personer som kritiserar forskning för sin egen politiska agenda och kallar allt annat för politiska agendor än sina egna antaganden. Skäms! Pratar OM andra istället för att prata MED andra.

      Reply

    2. Nanna 2019-01-17

      Intressant att det finns människor som ser en politisk agenda bakom forsningen men inte att det finns politiska krafter inom fastighetsmarkanden som avhumaniserar socialt utsatta områden. Genom implicit bias som verktyg kanske vi kunde analysera varför vissa reagerar på textern som de gör och se på vilka stolar dessa människor sitter på…
      Men tillbaka till artikeln, tyvärr är det så att vi behöver verkligen använda forskningen kring konskvenserna för Renovräk för att kunna ta demokratiska och politiska beslut.

      Reply

    3. Ingemar Bengtsson 2019-01-17

      “Åse Richard har även skrivit en färsk studie, “Bortträngning pågår”, tillsammans med Dominika V. Polanska om det som sker, och är aktiv i den nationella organisationen “Alla ska kunna bo kvar”.”

      “Alla ska kunna bo kvar” är en organisation som arbetar för att insiders på bostadsmarknaden ska slippa konkurrensen från outsiders, att de som bor till låg hyra ska slippa konkurrera med de som söker bostad och skulle vara beredda att betala mer för läget. Det är i varje fall bra att de dubbla stolarna redovisas i artikeln.

      Reply

    4. Joachim Wallmark 2019-01-15

      I artikeln redovisas en politisk uppfattning. Det är naturligtvis ok att ha en politisk uppfattning men frågan är om det är ok att redovisa denna som forskning för att försöka uppnå en ökad trovärdighet för sin politiska uppfattning. Det tycker inte jag. Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet, eller åtminstone universitetets ledning, borde reagera på detta och se till att avpolitisera den “forskning” som redovisas i universitetets namn.

      De “fakta” som redovisas i artikeln stämmer knappast. Inte med bästa vilja kan man hävda att det är en rättvisande beskrivning att “i dag går cirka 30 miljarder kronor av statens pengar till de rikaste kvarteren genom avregleringar, rot-, ränte- och skatteavdrag, samt andra fördelar som gynnar det ägda boendet”. “De rikaste kvarteren” är, i dessa avseenden, totalt sett i stället kraftiga nettobetalare till samhället. Om man sedan exempelvis väljer att titta enbart på rotavdragen, så är det visserligen riktigt att man inte kan få rotavdrag för åtgärder i hyresrätter. Hyresrätter är ju å andra sidan kraftigt subventionerade genom hyresregleringen. Dessutom går ju rotavdragen inte enbart till “de rikaste kvarteren” utan till alla som äger sin bostad, både inom de rikaste kvarteren och inom kvarter som är fattiga eller inte lika rika som de rikaste. Sedan genererar ju rotavdragen också skatteintäkter i form av moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt och bidrar till att renoveringsarbeten utförs vitt och inte svart så att inkomster blir pensionsgrundande etc.

      Reply

    5. Nils Esson 2019-01-14

      Jag måste ha klickat fel. Trodde jag var på fastighetsnytt men tydligen har jag hamnat på hem&hyra? ;)

      Reply

      • Henry 2019-01-15

        Synd att Joachim Wallmark fastnar i att kritisera artikeln för att vara partipolitisk.
        Se igenom det skynket och fundera över innehållet.
        Allt är sant

        En folkvandring pågår och den har bara börjat.
        Vänta och se på spurten. Den blir smärtsam.

        Det är staten och kommunen som måste agera – snabbt.

        Renovräkningar idag vatten och avlopp till lika göra kostnader inom överskådlig tid..

        Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived