+
Örjan Wikforss.
  • Regler – en effektiv uppfinning

    PUBLICERAD 2018-12-07 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2018-12-10 16:57

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det går inte en dag utan att någon kräver färre regler. Regler ses som något onödigt ont. Bättre då att lita till den osynliga handen och att dess marknadsmekanismer styr allt till rätta med automatik. Det är så lätt att vinna poäng på krav om regelavveckling, trots att det inte finns något enda exempel på en demokratisk marknadsekonomi som klarat sig utan gemensamma regler som balanserande motkrafter till marknadsmekanismerna.

    När begreppet regler används i den politiska debatten handlar det allt som oftast om statens roll i marknadsekonomin. Men regler är också ett nyckelbegrepp för olika professioner. Regelanvändning och regelförståelse är starkt förbundna med kärnan i yrkeskunnandet.

    Politikens förförande lockrop om regelförenkling kan få förödande effekter om de utan eftertanke förs över till olika yrkesdomäner. Och det är dessvärre just det som nu sker inom stadsplanering, arkitektur och byggande. För vem vill inte ha modernare byggregler, snabbare planbesked och fritt fram att bygga helt efter eget huvud? Den goda viljan håller på att bli det bästas fiende.

    Tillgången till regler är i själva verket en grundförutsättning för att vi överhuvud taget ska kunna föra över kunskaper mellan olika yrkesgrupper och generationer. Regler är en specifik och mycket praktisk kunskapsform. De utgör ”en mänsklig konstruktion med syfte att tjäna den praktiska diskursen”, en tids- och arbetsbesparande uppfinning, enligt filosofen Joseph Raz i ”Practical Reason and Norms (1975).

    Yrkeskunnandets omistliga tre dimensioner är påståendekunskap, färdighetskunskap och förtrogenhetskunskap. Yrkesutövaren måste inte bara besitta formella kunskaper utan också tillräcklig användningsfärdighet och förtrogenhet med den specifika situationen som reglerna tillämpas i. Reglerna fångar vetenskapligt verifierad kunskap, men också en fond av erfarenhet och beprövad kunskap. De speglar det kollaborativa i all yrkesutövning och utgör en av många uppbyggd kunskap, ett slags kollektiv intelligens.

    Djupt yrkeskunnande är också att ha omdömet att inse värdet av regeln och hur den kan och inte kan tillämpas i den specifika situationen. Men också hur den kan utvecklas. Forskaren och författaren Maria Hammarén uttrycker det så här fint i avhandlingen ”Ledtråd i förvandling” (1999):

    ”När den verklige experten handlar i samklang med sin kunskaps innersta kvaliteter är hon med sina sinnen närvarande i en värld med historia som står öppen för nya erfarenheter”.

    Utan denna insikt kan många regler te sig både obegripliga, krångliga och onödiga. Ut åker därför värdefull teoretisk och praktisk kunskap, utan att ersättas av ny, när politiken röjer i yrkesdomänerna utan att inse konsekvenserna.

    Örjan Wikforss
    Arkitekt och professor

    2 kommentarer

    1. Christian Reimers 2018-12-13

      Exempel på »lockrop«

      Professor Örjan Wikforss skriver klokt om »politikernas förförande lockrop om regelförenkling« och han sätter fingret på något viktigt. Tillgången på regler är en förutsättning för en rättssäker hantering av de enorma uppgifter som stadsplanerare och byggbransch ska lösa åt medborgarna.

      Läsaren Ulf Johannisson önskar en uppföljningsartikel med exempel. I väntan på den vill jag här bidra med ett sådant.

      I tidningen Fastighetsvärldens nätupplaga (9 november 2018) finns en intervju med det nya finansborgarrådet i Stockholm, Anna König Jerlmyr (M). Intervjun är ett typiskt exempel på just sådana politiska »lockrop«. Läs hela artikeln här:
      https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/jarlemyr-vill-ge-byggare-mer-makt-for-okat-byggande/

      Jerlmyr hade talat vid Oscar Properties invigningsfest av prestigeprojektet Norra Tornen vid Torsplan i Stockholm. Hon sa bland annat:
      – Stockholms stad bör arbeta mer med byggherredrivna planprocesser för att öka bostadsbyggandet. Och fortsatte:
      – Vi kan bjuda in handläggare som finns hos byggbolagen, så att staden och bolagen arbetar tillsammans kring bostadsutvecklingen. Och så slutklämmen:
      – Nu kommer en konjunkturdip under de kommande åren, men när staden växer behöver vi bygga högre och tätare. Det är också klimatsmart.
      • Byggherredrivna processer?
      • Handläggare från byggbolagen?
      • Högre och tätare?

      I tre korta pratminus lyfter finansborgarrådet fram en av Stockholms svåraste utmaningar. Men i stället för att föreslå rimliga handlingsalternativ, så avslöjar hon en aningslös okunskap. För det första abdikerar hon från sin roll som stadsplanerare. För det andra visar hon en olycklig övertro på marknadskrafternas förmåga att lösa bostadsbristen.

      Och att säga det på Oscar Properties party är särskilt olyckligt. I många år har de fått sina spektakulära markanvisningar och byggrätter genom att betala mest (till staden). Nu vågar ingen köpa de dyra lägenheterna.

      Politikerna måste ta ett mycket fastare grepp om stadsplaneringen i Stockholm. Var fjärde år får sen väljarna säga sitt. Men att delegera jobbet till entreprenörer och konsulter, det är att fly sitt ansvar.

      Christian Reimers
      Författare, förläggare och bloggare
      http://www.barabromma.blogg.se

      Reply

    2. Ulf Johannisson 2018-12-10

      Tack, jag har väntat länge på den här artikeln, en utmärkt genomgång av varför vi behöver regler. Men när jag läste väntade jag också på exempel. Men de kom inte. Skriv en artikel till!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Ingen bra dag för hyresrätten

    Opinion I tisdags blev det offentligt. Hyresgästföreningen (HGF) och de tre kommunala bostadsbolagen i Stockholms stad presenterade uppgörelsen om Stockholmshyra. Enligt HGF var det en bra dag för hyresrätten. Vi är av en annan uppfattning. Uppgörelsen lovar inte gott för hyresrättens framtida roll i Stockholmsregionen.

  • Riksdagen slopar investeringsstöd

    Nyheter I och med att Riksdagen röstat fram Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget kommer den rödgröna regeringens omdiskuterade investeringsstöd till hyres/studentbostäder att försvinna.

  • Trophi utvecklar Arninge Station

    Fastighetsmarknad Trophi Fastighets AB, bygger Arninge Station – en byggnad om 35 000 kvadratmeter. Förutom station för Roslagsbanan kommer byggnaden innehålla handel och service. 

  • ANNONS
  • Atrium Ljungberg tillsätter regionchefer

    Rekrytering Atrium Ljungberg skapar två nya regionschefstjänster för Stockholm – region Nord/Väst och region Syd. Organisationsförändringen görs för att möta de stora uppdrag som bolaget landat den senaste tiden. 

  • Billing slutar som vd på Nordstjernan

    Rekrytering Tomas Billing lämnar posten som vd på Nordstjernan efter 20 år. Vice vd Peter Hofvenstam har utsetts till ny vd. 

  • “Förvånande om Riksbanken höjer räntan”

    Ekonomi Inflationsutfallet som presenterades av SCB på onsdagen, i kombination med BNP-utfallet och nedgången i hushållens konsumtion talar för att Riksbanken behåller reporäntan oförändrad vid räntebeskedet nästa vecka. Det spår SBAB:s chefsekonom Robert Boije. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived