+
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen.
  • Måste bli enkelt och billigt att göra rätt

    PUBLICERAD 2018-12-03 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-12-04 13:45

    Textstorlek

    Dela med andra

    För några veckor var det årsmöte i European Environmental Bureau (EEB), den Brysselbaserade paraplyorganisation som Naturskyddsföreningen är medlem i, och som samlar ungefär 30 miljoner européer.

    Återkommande under mötet var förstås diskussioner om det kommande EU-valet. I en tid där rapporter om såväl klimathot som skenande artutrotning duggar tätt finns det all anledning att hoppas på ett nytt EU-parlament och en ny EU-kommission som tar larmen på allra största allvar.

    Det är långt ifrån bara miljörörelsen som larmar. Under hösten publicerade FN:s klimatpanel (IPCC) rapporten Global Warming of 1.5 °C, som ett resultat av ett uppdrag från klimattoppmötet i Paris 2015. Forskarna hade fått i uppdrag att svara på frågor som hur stor roll det egentligen spelar om den globala uppvärmingen stannar vid 1,5 eller 2 grader, och: Är det ens möjligt att klara ett 1,5-gradersmål?

    IPCC:s budskap går inte att misstolka. De negativa konsekvenserna av en 2-gradig uppvärmning blir mycket allvarligare än vad forskarna tidigare trott. Skillnaden mot en 1,5-gradig uppvärmning är enorm. Vid 2 grader bedöms 99 procent av världens korallrev försvinna, vid 1,5 grad ”bara” 70-90 procent. Havsnivån höjs 10 centimeter mer vid 2 grader än vid 1,5 grad, med efterföljande konsekvenser för de många människor som bor vid, och lever av, kustnära områdena. Stannar temperaturökningen vid 1,5 grad ökar möjligheten att undvika så kallade tröskeleffekter, som kan medföra att jorden blir självuppvärmande, avsevärt. Och så vidare.

    Men mitt i denna mörka rapport finns trots allt några ljusglimtar. Jodå, konstaterar IPCC, vi har fortfarande en chans att klara ett 1,5-gradersmål. Men det är förutsatt att utsläppen minskar snabbt det närmsta årtiondet. Avgörande är också att vi har friska och fungerande ekosystem, på land och i haven, som både kan binda koldioxid och hjälpa till att skydda oss mot klimatförändringarnas konsekvenser. Det krävs alltså omfattande insatser både för att minska utsläppen och för att skydda och återställa ekosystem.

    Mot bakgrund av detta, det vill säga att vi måste agera precis nu (inte imorgon, nästa vecka eller nästa år, utan precis nu), kände jag mig lite sur och modfälld på min dygnslånga tågresa hem från Bryssel. Varför ska det vara så bökigt att göra rätt? Exempelvis: varför kunde inte Deutsche Bahn skicka mig ett sms (ja, jag hade fyllt i numret på rätt ställe) när de fick reda på att tåget var inställt? Varför har inte Österreichische Bundesbahnen (ÖBB) kontaktuttag vid sängen på nattåget? Och varför sprids det myter, eller till och med osanningar, som krånglar till det ännu mer? För att ta några exempel: nej, det är inte jättedyrt att åka tåg i Europa (min aktuella resa hade varit dyrare med flyg), och nej, det är inte jättemånga byten mitt i natten om man till exempel vill ta sig mellan Stockholm och Bryssel.

    Om utsläppen ska kunna minska drastiskt det kommande decenniet måste det bli enkelt, billigt och skönt att göra rätt. Och obekvämare, tråkigare och väldigt mycket dyrare att göra fel.

    Och slutligen, ansvaret kan inte bara lämpas över på resenär eller konsument. Staten och företag har ett betydande ansvar för att till exempel resandet kan göras på ett för miljön skonsamt sätt.

    Johanna Sandahl
    Ordförande, Naturskyddsföreningen

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Utbuds eller efterfrågeproblem på bomarknaden?

    Krönikor I den bostadspolitiska debatten betonar vissa främst åtgärder på utbudssidan, medan andra fokuserar på efterfrågesidan. Här är ett försök att formulera några grundläggande principer för när en viss typ av åtgärder är lämplig.

  • Bostadspriserna steg i mars

    Bostäder Prisindex för privatägda bostäder steg med 0,7 procent i mars. Det visar siffror från Valueguard. 

  • Tobias Bjurling ny CFO på Svevia

    Rekrytering Tobias Bjurling har utsetts till ny ekonomi-och finanschef på Svevia. Han efterträder Åsa Neving, som gått över till rollen som CFO på Bravida.

  • ANNONS
    • Hyr ut 4200 kvadratmeter i Göteborg

      Uthyrning väst Novi Real Estate har, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag åt SEB Trygg Liv, tecknat tre nya hyresavtal i Göteborg under det första kvartalet. Hyresgästerna är Göteborgs Universitet, Cerner Sweden och Adecco. 

    • HSB vill se statliga startlån

      Bostäder, Politik Ett statligt startlån för unga skulle korta tiden det tar att spara ihop till en insats väsentligt, enligt ett rapport som WSP tagit fram på uppdrag av HSB. 

  • Ivana Stankovic till Svenska Hus

    Rekrytering, Syd Svenska Hus rekryterar Ivana Stankovic som regionchef i Skåne. Hon kommer närmast från Vasakronan, där hon varit affärsområdeschef i Malmö och Lund. 

  • ANNONS
  • Även Peab och Skanska i ramavtal

    Fastighetsmarknad Peab och Skanska har tecknat ett ramavtal med Specialfastigheter – ett identiskt avtal som NCC och Serneke har sedan tidigare kommunicerat att man skrivit på. Fördelas uppdragen jämnt mellan aktörerna innebär avtalet cirka 2,5 miljarder kronor per aktör. 

  • Serneke bygger i Alingsås

    Fastighetsmarknad väst Serneke Bygg har tecknat ett entreprenadkontrakt för uppförandet av ett nytt varuhus på Bolltorps handelsområde i Alingsås. Kontraktet är värt cirka 37 miljoner kronor. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived