+
Växjösjön. Foto: Teresa Ahola.
  • Växjö – Europas grönaste stad?

    PUBLICERAD 2018-11-20 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-11-22 08:55

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2018. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Växjö har rört sig från att vara en stor småstad till en liten storstad med miljöfokus. Något som gått vare sig EU eller regeringen obemärkt förbi. Nu prisas den småländska tätorten som både Årets arkitekturkommun och Green Leaf Award 2018-vinnare.

    Växjö, gamla Vägsjö, är en starkt expansiv stad som omgärdas av sju sjöar: Växjösjön, Trummen, Barnsjön, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön, Toftasjön och Helgasjön.

    – Miljöengagemanget i Växjö har funnits länge och började med sjörestaureringarna redan för trettio år sedan. Många av sjöarna var i uruselt skick, säger kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje (M).

    De senaste åtta åren har fokus på att förbättra sjöarnas badvattenkvalitet varit stort och i höstas avslutade kommunen reningen av Växjösjön som resulterade i en nota på 4,8 miljoner kronor.

    – I september fick vi besked om att sjön aldrig har varit i bättre skick än nu, säger Tenje.

    Det man gjorde var att spruta in aluminiumklorid för att stoppa fosforläckaget från bottensedimentet, vilket gav både klarare vatten och mindre algblomning. Nästa sommar ska Södra Bergundasjön genomgå samma behandling, men under två års tid.

    Europas grönaste stad
    Den största nyheten är nog ändå att EU officiellt har utsett Växjö till Europas grönaste stad tillsammans med Leuven i Belgien. Anna Tenje ser Green Leaf Award 2018-priset som en bekräftelse på allt miljöarbete som görs.

    – Vi fattade redan i början på 90-talet beslut om att Växjö ska bli den första fossilbränslefria staden i hela världen, vilket gav oss en tydlig arbetslinje. På den vägen är det.

    Växjö har även utnämnts till Årets arkitekturkommun 2018. En utmärkelse som i sin tur får Henrik Wibroe, stadsarkitekt i Växjö, att applådera.

    – Vi har alltid med oss hållbarhetsfrågorna när vi jobbar och utesluter ingen, utan pressar även in dem som jobbar med fullständigt ohållbara material i projekten.

    Han understryker vikten av att kommunen vågar ta diskussionen, men tycker själv att man inte alltid varit bra på allt, exempelvis att jobba med arkitekturpolicyn i kommunen.

    – Däremot har vi lyckats samla ihop arkitekter, fastighetsägare och byggherrar för att diskutera vad Växjö står för.

    Det har lockat flera intressanta aktörer till staden. Inte minst sådana som vill bygga i trä eftersom Växjö, som påbörjade träbyggandet redan i början på 90-talet, även är känt som “trästaden”.

    – Det ligger helt rätt i tiden. Nu kan vi verkligen verkställa våra idéer och uppvisa god arkitektur, säger Henrik Wibroe.

    Visionen ligger numera även i linje med regeringens politik. Bostadsminister Peter Eriksson (MP) publicerade senast i somras utgåvan “Inriktning för träbyggande” som bland annat beskriver hur ökad träbyggnation ger lägre byggkostnader och möter behovet av nya, överkomliga bostäder av god kvalitet.

    “Trä har egenskaper som ger bra förutsättningar för industriell byggproduktion, hög grad av prefabricering och serietillverkning, vilket på sikt kan pressa byggkostnaderna, effektivisera bostadsbyggandet och öka konkurrensen på byggmarknaden”, står det.

    Boverket har även på uppdrag av regeringen anställt Sveriges första riksarkitekt för att stärka arkitekturens roll inom samhällsbyggnadssektorn.

    – Det är riktigt roligt och resulterar förhoppningsvis i bättre livsmiljöer. För arkitektur handlar inte bara om fasaden, utan även om funktionerna och liven i huset, säger Wibroe.

    Johan Thorsell, verksamhetsutvecklare för trä och byggnation på Växjö kommun, säger att användningen av hållbara och förnyelsebara material är en viktig del i den nya politik för arkitektur, form och design som regeringen presenterade i propositionen “Politik för gestaltad livsmiljö”, som godkändes av riksdagen i maj.– Byggindustrin står för cirka 18 procent av koldioxidutsläppen och vi kan minska utsläppen med hjälp av material som trä.

     

    Genom att använda trä binds koldioxid nämligen under längre tid i byggnaden, samtidigt som trämaterialets hanterbarhet gör att utsläppen från transporter också kan minska.

    – Trähus är det bästa vi kan bygga ur ett miljömässigt perspektiv. Jag tycker därför att det vore spännande att få hit trähus på 20 våningar också. Det nuvarande, lokala rekordet är åtta våningar.

    Han menar samtidigt att man aldrig kan bygga ett trähus helt utan betong, vilket innebär att hela byggindustrin måste bli bättre på att bygga klimatsmarta hus. Castellum har exempelvis börjat certifiera byggnader enligt WELL Building Standard, som fokuserar på människors hälsa och välbefinnande, vilket enligt honom är spännande.

    – Vi följer forskning om detta och ser att inredning påverkar människorna i byggnaden. Norska studier visar att patienter blivit friskare och elever presterat bättre i byggnader av trä.

    Han är därför fast besluten att fortsätta ligga i framkant när det gäller träbyggandet och nämner att enbart två andra städer, Skellefteå och Skövde, ligger i paritet med Växjö.

    – Just nu samarbetar vi med Linnéuniversitet i ett projekt som heter Torparängen. Ett stort bostadsprojekt med flera byggherrar som ska bygga i trä och universitetet är involverad i minst elva processer.

    Det är just sådana samarbeten som driver miljöengagemanget, enligt Thorsell.

    Hur kommer träbyggandet att förändras?
    – Jag tror att allt fler kommer att börja kombinera olika klimatsmarta material framöver, oavsett om det handlar om trä, betong eller sten.

    Kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje (M) håller med om att samarbetet med akademin har förstärkt stadens miljöprofil, tillsammans med partiöverskridande samarbeten, mod och vilja.

    – Vi är som sjukampare. Inte bäst i varje enskild del, men är ändå mästare i flera grenar. Det ger sammantaget ett fantastiskt spinn och liv.

    För stunden arbetar Jernhusen på uppdrag av kommunen som bäst med att bygga ett kombinerat stations- och kommunhus som blir klar fram till årsskiftet 2020–2021. Den gamla stationen har redan rivits och ersatts av en tillfällig station, medan kommunhuset ska ersättas med nya bostäder. Kommunens mål är även att bygga ut tågbanan med dubbelspår mellan Alvesta och Växjö.

    Visionsbild över det nya stationshuset. Bild: White Arkitekter.

    – Vi har gått från att vara en stor småstad till en liten storstad och har lite växtvärk med uppgrävda gator och annat, men det är absolut värt det, säger Tenje.

    Politikerna kan samtidigt inte blunda för den kritik som projektet väckt och det faktum att många invånare tycker att notan på 713 miljoner kronor känns som bortkastade skattepengar.

    Hur skulle ni vilja besvara den kritiken?
    – Vi brukar prata om kinderägget och att fördelarna är många. Det skulle bli alldeles för dyrt att renovera det gamla kommunhuset och nu kan vi bygga nya bostäder där i stället.

    Teresa Ahola

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • På hockeyrinken blir prioriteringarna tydliga

    Krönikor En växande befolkning är inte sällan sammankopplat med ökad tillväxt. Det är i grunden något positivt. Samtidigt skapar fler människor också ökade behov. Dessa handlar om samhällsfastigheter såsom nya skolor och förskolor, men även simhallar, sporthallar, affärer samt kontor och andra arbetsplatser. För att inte tala om ishallar.

  • Investeringsstöd på 5,8 miljarder beviljat

    Bostäder Antalet beviljade investeringsstöd för hyresrätter har fördubblats enligt Boverkets senaste siffror. Totalt har nu 5,8 miljarder kronor beviljats i stöd till över 20 000 bostäder. 

  • “Stockholmshyra” för 60 000 bostäder

    Bostäder Stockholms stad inför en systematisk hyressättning för 60 000 lägenheter i de allmännyttiga bolagen. På tisdagen tecknade de berörda parterna en principöverenskommelse om hur systemet, som kallas Stockholmshyra, ska införas under de kommande åren. 

  • ANNONS
  • Tre aktörer utvecklar Carnegie Brygga

    Bostäder, Väst Hemsö, Riksbyggen och Robert Dicksons stiftelse har tillsammans vunnit en markreservation vid Carnegie Brygga i Majorna i Göteborg. 150 nya bostäder samt samhällsfastigheter ska byggas. 

  • ANNONS
  • Microsoft köper mark i norr

    Transaktioner – norr Gävle och Sandviken kommun säljer 130 hektar mark till Microsoft för totalt 269 miljoner kronor. Microsoft meddelar att förvärvet sker för att stärka bolagets närvaro i Europa och Norden. 

  • Hyran i Stockholm höjs med 2,35 procent

    Bostäder Under 2019 höjs den allmänna hyresnivån i Stockholms stad med 2,35 procent. Fastighetsägarna är inte nöjda, utan menar att hyresnivån i realiteten sänks med 0,25 procent (sett till inflationsprognosen). Hyresgästföreningen är inte heller nöjda – de tycker att höjningen är för hög.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived