+
Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna Sverige. Foto: Fastighetsägarna.
  • När apparna förändrar staden

    PUBLICERAD 2018-11-12 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-11-13 16:48

    Textstorlek

    Dela med andra

    Den fysiska butiken är död. Det har sagts så många gånger nu att det mer eller mindre har blivit en sanning som inte behöver ifrågasättas. Oroande bilder av döda innerstäder där tömda lokaler gapar ut mot tomma och dammiga gator växer fram på näthinnan. Folk ligger sinnesslöa i sina soffor och beställer varor över nätet som snabbt levereras genom fönstret med drönare. Så illa lär det inte bli.

    Utan tvekan händer det saker i butikslivet, inte minst när det gäller sällanköpsvaror som elektronik och kläder. Där har näthandeln redan skördat offer och fler lär det bli. Enligt Svensk Handel försvinner mellan 6 000 och 11 000 butiker bara fram till år 2025. Det är tufft för en del butiksinnehavare, men det innebär inte att lokalerna kommer att gapa tomma.

    Enligt trendspanarna kommer en del butikslokaler att fyllas med virtuella hyllor där kunden väljer varor på skärmar och betalar via appar. Samtidigt skickas ett meddelande till en lagerlokal varifrån produkten levereras till köparens hem på det effektivaste sättet. Online-handel går hand i hand off-line-beteende. En betydligt större del av butikslokalerna kommer att dock att fyllas med annat. Även här är det apparna som styr, kanske på ett lite förvånande sätt.

    I USA kopplades butiksdöden länge till fallande inkomster och ökad arbetslöshet i spåren av Lehman Brothers kollaps för ett decennium sedan. Det var en rimlig förklaring fram tills för några år sedan. Den negativa butikstrenden fortsatte nämligen när arbetslösheten trycktes ner och lönerna började stiga. Pengarna fanns där igen, men förvånansvärt lite spenderades i butikerna, oavsett om dessa vara fysiska eller virtuella.

    Vad användes pengarna till? Jo, på att haussa bilden av sig själva. Ungefär samtidigt som den stora recessionen slog till spred sig nämligen Instagram och andra sociala medieappar som virus bland de stora folklagren. Plötsligt skulle vardagen visas offentligt i datorer och mobiler. Då funkar inte ett tomt och tråkigt konsumtionsliv. Ett aktivt uteliv, konserter, drinkar och stjärnkockar gör sig mycket bättre på bild. Det satte sina fysiska spår staden.

    Idag frodas restauranglivet, citytaken fylls av barhäng, i galleriorna trängs kläderna undan av exklusiva matbutiker och hotellen byggs om till nya upplevelsearenor. Citykärnor förändras för att agera som just arenor för den moderna människans nya sociala medieliv. Men det gäller att arenorna ligger på rätt plats, det vill säga där folkströmmarna flyter fram. Det finns tyvärr gott om exempel på gamla handelsstråk som hamnat fel i den nya världen. På dessa platser är butiksdöden plågsamt påtaglig.

    Det gäller alltså att positionera sig rätt när apparna förändrar staden.

    Tomas Ernhagen
    Chefekonom, Fastighetsnytt

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived