+
Annika Wallenskog.
  • Välfärdens utmaning kräver arbetskraft

    PUBLICERAD 2018-10-16 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-10-17 16:30

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2018. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    När det är val i Sverige går de politiska diskussionerna hetare än vanligt. I år har jag noterat allt fler tecken på att många är frustrerade, polariseringen har ökat och invandringen har varit en syndabock. Vi känner igen det från andra länder. I USA har en majoritet av befolkningen inte haft någon reallöneökning på 30 år och i Storbritannien ligger reallönenivån på 96 procent av 2010 års nivå. Det skapar frustration och har medfört att folk som en missnöjesyttring röstat på Brexit och Donald Trump.

    Men ovanstående gäller inte Sverige, vi tillhör de EU-länder som haft högst reallöneökning efter finanskrisen, så varför är folk så frustrerade här?

    I Sverige handlar det om att många inte tycker att välfärden lever upp till deras förväntningar, till exempel växer köerna till sjukvården. Vi på SKL visade i en rapport från våren 2018 att resultaten i svensk sjukvård levererar högst kvalitet och har de fjärde kortaste köerna i Europa. Men vad spelar det för roll om man inte kan få tid på sin vårdcentral samma dag?

    De svenska skolresultaten försämrades i PISA-undersökningarna under några år, men att de senare vänt uppåt igen tycks inte heller spela någon roll. Den dåligt fungerande skolan är ett mantra som satt sig hårt i den svenska folksjälen.

    Många kräver mer än det som levereras och den ”dåliga leveransen” anses komma av invandringen, att det är dit resurserna gått.

    Vad är då fakta i målet? Utmaningarna i svensk välfärd är inte i första hand brist på pengar utan på personal. Det gör att operationer måste ställas in och att köerna ökat. Ökningen av antalet personer i arbetsför ålder räcker helt enkelt inte till för att utveckla välfärden i samma takt som hittills. En fortsatt utveckling i den takten skulle kräva att hela ökningen av sysselsättningen de kommande 10 åren skulle gå åt till välfärden. Personalbristen beror på att gamla och unga ökar i snabbare takt än personer i arbetsför ålder. Det är främst unga och gamla som konsumerar välfärd. Hade vi inte haft någon invandring hade antalet personer i arbetsför ålder minskat. Då hade det varit ännu svårare att fylla på med personal.

    Det är viktigt att de som kommit hit snabbt kan komma i arbete eller få rätt utbildning. Med den stora efterfrågan och bristen på arbetskraft går det också allt snabbare för utrikes födda att komma i arbete. Inte alla tänker på att det tar betydligt kortare tid att utbilda en person exempelvis till vården och för denna att komma i arbete, om personen redan är 15-30 år, än det tar för en nyfödd inhemsk person att komma i arbete, även om den nyanlända personen endast har grundskoleutbildning.

    Tyvärr är det inte alltid denna bild kommer fram, och om den visas är det vanligt att hävda att informationen inte stämmer. Den egna känslan av att allt bara blir sämre och en övertygelse om vad det beror på tycks vara starkare. Fake News är ett begrepp som spridits med vinden från väst och kan gälla vilken källa som helst. Och det finns ju alltid andra källor som skriver exakt det man vill höra.

    Annika Wallenskog
    Chefsekonom, SKL

    7 kommentarer

    1. Peter 2018-10-17

      Du nämner invandring som en lösning. Problemet idag är ju att gapet i humankapital – PISA och framförallt PIACC – mellan infödda och utlandsfödda är stort och resulterar i betydligt högre arbetslöshet och snittinkomster som är hälften av inrikesfödda. Så innan vi löst det problemet eller begränsar invandringen till (välfärds)utbildade så lär inte ökad invandring lösa varken SKLs eller Sveriges problem. Utrikesfödda ökar nämligen efterfrågan på välfärdstjänster samtidigt.

      Reply

    2. Annika Wallenskog 2018-10-17

      Hej Martin!
      Det är riktigt att de siffror som OECD redovisar gällande väntetider till sex olika diagnoser: grå starr, hjärtkirurgi, protesoperation i höft och knä, borttagande av livmoder och operation vid prostataförstoring, mäts på olika sätt i de olika länderna.
      Dock skulle Sveriges plats med stor sannolikhet vara fyra även om länderna skulle ha mätt väntetiderna på samma sätt. Statistiken ska alltså tillämpas med stor försiktighet, men är den enda statistik som finns för faktiska väntetider. Vi jobbar för att OECD ska samla in bättre och mer jämförbar statistik.

      Reply

    3. Peter 2018-10-17

      Vad gäller skolan så har vi aldrig haft så många lärarutbildade per capita men de arbetar med annat för att situationen i skolan är så pass dålig. Istället för att förbättra villkoren drömmer SKL om att hälla mer vatten i en hink som redan läcker och kallar det arbetskraft brist. Dags att vakna upp!

      Reply

    4. Kicki Björklund 2018-10-17

      Bra inspel. Vi behöver sluta klaga, kavla upp ärmarna och ta tag i alla de möjligheter vi har i vårt land. Att bygga broar mellan olika grupper exempelvis generationer, etniska grupper mm. Genom att välkomna och ta hand om alla nya svenskar och andra som hamnat i utanförskap som inget hellre vill än att vara med och bidra. Tillsammans kan vi bygga vidare på vår välfärd.

      Reply

    5. Peter 2018-10-17

      Arbetskraftsbrist är kod för att landstingen erbjuder så dåliga löner och villkor att inte fler vill arbeta där. Märkligt nog är det brist i alla statliga yrken med låga löner: Poliser, Lärare, Sjuksköterska. Istället tar många svenska vårdutbildade arbete i andra länder som Norge. Sen hjälper det inte om det bland invandrarna finns säg 1 läkare per 10.000 om vi har 10 per 10.000 i Sverige. Då ökar istället läkarbristen vid högre invandring.

      Reply

    6. Amanda 2018-10-17

      Tack för detta. Välskrivet och sant. Baumoleffekt, personalbrist och skeva förväntningar på välfärden är jätteproblem, men när sjutton blev vi så vansinnigt dystopiska?

      Man blir mörkrädd mitt på blanka förmiddagen av alla aggressiva domedagsprofeter och depressiva budskap. Är säker på att det finns en kulturell aspekt på detta som kanske åtminstone i någon mån kan nyanseras av just såna här artiklar.

      Reply

    7. Martin 2018-10-17

      Du kan inte på allvar referera till er rapport om vårdköer. Den jämförde äpplen och päron vilket har rapporterats vitt och brett. Skärpning!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Klarakvarteren 2.0 lever upp till forna visioner

    Fastighetsmarknad, Samhälle Citysaneringen, norrmalmsregleringen, rivningen av klarakvarteren, bygget av det moderna Stockholm. Kär stadsomvandling har många namn – och många kritiker. Visionen för den moderna och företagsvänliga huvudstaden nådde inte ända fram, men kanske håller drömmarna på väg att uppfyllas 50 år senare.

  • Nej även till bantat Nobelcenter

    Nyheter Nobelstiftelsen kan tänka sig en mindre byggnad och att Tullhuset bevaras, för att få ett Nobelcenter på Blasieholmen. Men det grönblå styret i stadshuset säger nej även till det nya förslaget, uppger SVT.

  • Förändringar i Jernhusens ledning

    Rekrytering Vid årsskiftet omorganiserar Jernhusen, bland annat genom nya affärsområden. I samband med detta lämnar Ann Wiberg och Mats Hubertsson bolaget – samtidigt som Cecilia Pettersson tar plats i ledningsgruppen. 

  • Vincero gör ytterligare förvärv i Huddinge

    Transaktioner Vincero Fastigheter har köpte tre fastigheter i Storängens industriområde, i Huddinge. Transaktionen sker till ett underliggande fastighetsvärde om 120 miljoner.

  • ANNONS
  • När apparna förändrar staden

    Handel, Krönikor Det finns tyvärr gott om exempel på gamla handelsstråk som hamnat fel i den nya världen. På dessa platser är butiksdöden plågsamt påtaglig. Det gäller alltså att positionera sig rätt när apparna förändrar staden.

  • Skanska bygger ESS Campus

    Fastighetsmarknad - Syd Skanska har fått i uppdrag av Skandrenting att bygga ESS Campus, som består av kontor, laboratorium och verkstäder, i Lund. Avtalet är värt cirka 475 miljoner kronor.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived