+
Åsa Henninge, vd på Wästbygg Projektutveckling. Foto: Wästbygg.
  • Nu ska framtidens skola byggas!

    PUBLICERAD 2018-10-11 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-10-11 16:36

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2018. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    De ökande och akuta behoven av verksamhetslokaler för barnomsorg och skola är alarmerande. Förstår politiker, stat och kommuner omfattningen samt tidspressen vi står inför? Om bostadsbristen är ett akut problem så är det inget mot bristen på skolor. Redan idag är skolan Sveriges största arbetsplats och den ska alltså växa med 1/3-del på väldigt kort tid. Det behövs uppenbart ett styrinstrument i form av en skolförsörjningsplan på kommunnivå likt den obligatoriska bostadsförsörjningsplanen och Sverige måste gå till handling, nu.

    I en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har genomfört framgår att i de 233 svarande kommunerna planeras 600 förskolor och 350 grund- och gymnasieskolor att byggas under de kommande tre åren. Forum Bygga skola som är en think tank för oss aktörer som är delaktiga i planering, utveckling och byggande av skola har uppskattat investeringsbehovet i nya skolor samt i renovering och tillbyggnad till sammantaget 400 miljarder kronor. Siffran är i underkant då en utveckling mot tuffare energikrav kommer att innebära att flera renoveringar och ombyggnader kommer behöva ersättas med rivning och nyproduktion.

    Att finansiera nyproduktion av lokaler för skola är i mångt och mycket en ny uppgift för Sveriges kommuner som flera tillsynes inte är förberedda på och som tillsammans med bostadsförsörjningsansvaret och välfärdsinvesteringar i stort kommer att bli mycket mäktigt för många. Behoven på den offentliga fastighetsmarknaden är omfattande och tuffa utmaningar väntar Sveriges kommuner till följd av en kraftigt växande befolkning och demografiska förändringar. Samtidigt är utgångsläget i sig utmanande och som Sveriges största fastighetsägare har kommunerna redan idag ett omfattande behov att underhålla, renovera och reinvestera i ett stort och i flera fall ålderstiget bestånd av bostäder och verksamhetslokaler. Flera är sannolikt de kommuner som analyserar ”krokodilgapet” mellan ökade kostnader och intäkter och som gör krasch-tester för att se när ekvationen inte längre går ihop. Flera kommuner har ökat sin låneskuld väsentligt under senare år för att investera i tillväxt och för några uppstår säkert ett läge då kostnaderna överstiger intäkterna redan vid relativt måttliga räntehöjningar.

    Att genomföra den nyproduktion som krävs är delvis också en ny utmaning eller i vart fall är det i flera kommuner länge sedan man senast byggde nytt. Det kommer kräva en kompetens- och resursuppbyggnad på bekostnad av investeringar i effektiviseringar i ny teknik och arbetssätt eller fler händer och fötter inom kärnverksamheten. Vi ser exempel på större kommuner och kommunala bolag som bygger upp egna nyproduktionsorganisationer. Det kan rimligen inte vara varken långsiktigt hållbart eller kostnadseffektivt.

    Vi som utvecklar och bygger dessa skolor känner ett oerhört stort ansvar inför uppgiften. Vi känner att vi både kan och vill bidra till att världen bästa skolbygge med 1 000 nya förskolor och skolor blir verklighet.

    Åsa Henninge
    Vd, Wästbygg Projektutveckling

    3 kommentarer

    1. Ekonomen 2018-10-12

      Högst tveksam till siffran 400 miljarder. I den kommunen som jag bor i skulle det innebära 4 miljarder (1 % av Sveriges befolkning). Det är mer ett politiskt önsketänkande än ett möjligt scenario. Det skulle i princip innebära en fördubbling av kostnaderna för kommunen mot dagens nivå. Det behöver man inte vara ekonom för att förstå att det klarar inte kommunens invånare att finansiera med skatten.

      Reply

      • Helena 2018-10-17

        Tyvärr är det nog helt korrekt att lokalkostnaderna håller på att fördubblas.
        Självkostnaden för de hus som redan står är gissningsvis 1000-1200 kr/m² per år och nybyggt med dagens krav kostar 2000-2400 kr/m²./år
        Renovering av det befintliga beståndet för ca halva nybyggnadskostnaden som ska skrivas av på halva tiden ger ungefär samma kostnadsnivå. Eftersom stora delar av fastigheterna i landets kommuner behöver ersättas eller rustas upp så blir det ganska lite kvar som bara kostar 1000 kr/m²/år.
        Så det som behövs är en effektivare modell för upprustning eller att vi sliter längre på husen utan upprustning. Eller i värsta fall blir det så att upprustningen behövs, men pengarna behövs ännu bättre i verksamheten så lokalerna får stå tillbaka.

        Reply

    2. Helena 2018-10-12

      Delar inte uppfattningen att kommunerna inte är förberedda eller medvetna om sina behov av lokaler.
      Kommunerna är som regel mycket medvetna om behoven av att renovera ett fastighetsbestånd som byggdes under en ganska kort tid och ovanpå det en växande befolkning i många, men inte alla delar av landet. Det är också medvetna om att det är en ekonomisk utmaning.

      Däremot är kanske inte byggbranschen varken medveten, informerad eller rustad för det. Effektiva modeller för att rusta upp befintligt fastighetsbestånd är en bristvara.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Framtidens tåg heter Hyperloop

    Uncategorized En resa från Stockholm till Helsingfors på en halvtimme kan bli verklighet redan om tio år. Det hoppas åtminstone Nordiska rådet och Peter Nisula, projektledare för Hyperloop. “Det här är ett snabbare, billigare och mer miljövänligt alternativ än höghastighetstågen”, säger han.

  • Oscar Properties lanserar sparprogram

    Börs Oscar Properties varslar personal och vidtar andra åtgärder som ska minska kostnaderna med 30 miljoner kronor för att hantera nedgången på bostadsmarknaden i Stockholm.

  • “Förvånande om Riksbanken höjer räntan”

    Ekonomi Inflationsutfallet som presenterades av SCB på onsdagen, i kombination med BNP-utfallet och nedgången i hushållens konsumtion talar för att Riksbanken behåller reporäntan oförändrad vid räntebeskedet nästa vecka. Det spår SBAB:s chefsekonom Robert Boije. 

  • ANNONS
    • Amasten stärker organisationen

      Rekrytering Amasten utser Sebastian Schönström till finanschef. I samma veva byter David Svensson tjänst till rollen som Business Controller och Christer Fors blir fastighetschef i Finspång. Samtliga tillträder sina nya roller vid årsskiftet.

    • Säljer Skanskas huvudkontor

      Transaktioner Invesco Real Estate och Scius Partners säljer Skanskas huvudkontor på Kungsholmen i Stockholm. Köpare är en fond som förvaltas av tyska DWS, en del av Deutsche Bank. 

  • Fyra ägare blir tre i Tornet

    Bostäder, Transaktioner Riksbyggen avvecklar sitt finansiella engagemang i Tornet Bostadsproduktion där nu Folksam Liv, Balder och Peab äger en tredjedel var.

  • ANNONS
  • Inflationen minskade i november

    Ekonomi Inflationstakten, räknat som KPIF, var 2,1 procent i november jämfört med 2,4 procent i oktober. Det meddelar Statistiska Centralbyrån på onsdagen.

  • “Stockholmshyra” för 60 000 bostäder

    Bostäder Stockholms stad inför en systematisk hyressättning för 60 000 lägenheter i de allmännyttiga bolagen. På tisdagen tecknade de berörda parterna en principöverenskommelse om hur systemet, som kallas Stockholmshyra, ska införas under de kommande åren. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived