+
Åsa Henninge, vd på Wästbygg Projektutveckling. Foto: Wästbygg.
  • Nu ska framtidens skola byggas!

    PUBLICERAD 2018-10-11 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-10-11 16:36

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2018. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    De ökande och akuta behoven av verksamhetslokaler för barnomsorg och skola är alarmerande. Förstår politiker, stat och kommuner omfattningen samt tidspressen vi står inför? Om bostadsbristen är ett akut problem så är det inget mot bristen på skolor. Redan idag är skolan Sveriges största arbetsplats och den ska alltså växa med 1/3-del på väldigt kort tid. Det behövs uppenbart ett styrinstrument i form av en skolförsörjningsplan på kommunnivå likt den obligatoriska bostadsförsörjningsplanen och Sverige måste gå till handling, nu.

    I en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har genomfört framgår att i de 233 svarande kommunerna planeras 600 förskolor och 350 grund- och gymnasieskolor att byggas under de kommande tre åren. Forum Bygga skola som är en think tank för oss aktörer som är delaktiga i planering, utveckling och byggande av skola har uppskattat investeringsbehovet i nya skolor samt i renovering och tillbyggnad till sammantaget 400 miljarder kronor. Siffran är i underkant då en utveckling mot tuffare energikrav kommer att innebära att flera renoveringar och ombyggnader kommer behöva ersättas med rivning och nyproduktion.

    Att finansiera nyproduktion av lokaler för skola är i mångt och mycket en ny uppgift för Sveriges kommuner som flera tillsynes inte är förberedda på och som tillsammans med bostadsförsörjningsansvaret och välfärdsinvesteringar i stort kommer att bli mycket mäktigt för många. Behoven på den offentliga fastighetsmarknaden är omfattande och tuffa utmaningar väntar Sveriges kommuner till följd av en kraftigt växande befolkning och demografiska förändringar. Samtidigt är utgångsläget i sig utmanande och som Sveriges största fastighetsägare har kommunerna redan idag ett omfattande behov att underhålla, renovera och reinvestera i ett stort och i flera fall ålderstiget bestånd av bostäder och verksamhetslokaler. Flera är sannolikt de kommuner som analyserar ”krokodilgapet” mellan ökade kostnader och intäkter och som gör krasch-tester för att se när ekvationen inte längre går ihop. Flera kommuner har ökat sin låneskuld väsentligt under senare år för att investera i tillväxt och för några uppstår säkert ett läge då kostnaderna överstiger intäkterna redan vid relativt måttliga räntehöjningar.

    Att genomföra den nyproduktion som krävs är delvis också en ny utmaning eller i vart fall är det i flera kommuner länge sedan man senast byggde nytt. Det kommer kräva en kompetens- och resursuppbyggnad på bekostnad av investeringar i effektiviseringar i ny teknik och arbetssätt eller fler händer och fötter inom kärnverksamheten. Vi ser exempel på större kommuner och kommunala bolag som bygger upp egna nyproduktionsorganisationer. Det kan rimligen inte vara varken långsiktigt hållbart eller kostnadseffektivt.

    Vi som utvecklar och bygger dessa skolor känner ett oerhört stort ansvar inför uppgiften. Vi känner att vi både kan och vill bidra till att världen bästa skolbygge med 1 000 nya förskolor och skolor blir verklighet.

    Åsa Henninge
    Vd, Wästbygg Projektutveckling

    3 kommentarer

    1. Ekonomen 2018-10-12

      Högst tveksam till siffran 400 miljarder. I den kommunen som jag bor i skulle det innebära 4 miljarder (1 % av Sveriges befolkning). Det är mer ett politiskt önsketänkande än ett möjligt scenario. Det skulle i princip innebära en fördubbling av kostnaderna för kommunen mot dagens nivå. Det behöver man inte vara ekonom för att förstå att det klarar inte kommunens invånare att finansiera med skatten.

      Reply

      • Helena 2018-10-17

        Tyvärr är det nog helt korrekt att lokalkostnaderna håller på att fördubblas.
        Självkostnaden för de hus som redan står är gissningsvis 1000-1200 kr/m² per år och nybyggt med dagens krav kostar 2000-2400 kr/m²./år
        Renovering av det befintliga beståndet för ca halva nybyggnadskostnaden som ska skrivas av på halva tiden ger ungefär samma kostnadsnivå. Eftersom stora delar av fastigheterna i landets kommuner behöver ersättas eller rustas upp så blir det ganska lite kvar som bara kostar 1000 kr/m²/år.
        Så det som behövs är en effektivare modell för upprustning eller att vi sliter längre på husen utan upprustning. Eller i värsta fall blir det så att upprustningen behövs, men pengarna behövs ännu bättre i verksamheten så lokalerna får stå tillbaka.

        Reply

    2. Helena 2018-10-12

      Delar inte uppfattningen att kommunerna inte är förberedda eller medvetna om sina behov av lokaler.
      Kommunerna är som regel mycket medvetna om behoven av att renovera ett fastighetsbestånd som byggdes under en ganska kort tid och ovanpå det en växande befolkning i många, men inte alla delar av landet. Det är också medvetna om att det är en ekonomisk utmaning.

      Däremot är kanske inte byggbranschen varken medveten, informerad eller rustad för det. Effektiva modeller för att rusta upp befintligt fastighetsbestånd är en bristvara.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • “Bostadsmarknaden i Sverige är osund”

    Finland Sverige är den största garantin till varför Finland inte kommer att införa regleringar, säger Kojamos vd, Jani Nieminen. “En reglerad hyresmarknad med investeringsstöd är alldeles för stel”.

  • Riksbanken väntas höja räntan i december

    Ekonomi Onsdagens räntebesked från Riksbanken blir antagligen en ganska odramatisk historia men många bedömare tror att centralbanken kommer signalera tydligare att det blir en höjning i december.

  • Hyreshöjningen störst i Nykvarn

    Bostäder Hyresgästföreningen har kartlagt hyresnivåerna i landet, där Täby kommun ligger i topp med en medianhyra på 118 kronor per kvadratmeter och månad. Högsta genomsnittliga hyreshöjningen förra året ägde rum i Nykvarns kommun.

  • ANNONS
  • Fortsatt stort behov av hotell i Stockholm

    Hotell Trots att antalet hotellrum har ökat markant i Stockholm de senaste åren, finns fortfarande behov av ytterligare cirka 1 000 hotellrum i staden. Det visar Hotellrapporten 2018, som Stockholms Business Region står bakom. 

  • ANNONS
  • Rekordlåga vakanser för Wihlborgs

    Börs Wihlborgs förvaltningsresultat steg 12 procent till 372 miljoner kronor i det tredje kvartalet, bland annat till följd av en mycket god efterfrågan på det Skånska bolagets kontorslokaler. Enligt bolaget ligger vakanserna nu på rekordlåga nivåer.

  • Axfast och Slussgården rankas i topp

    Fastighetsmarknad Axfast och Slussgården rankas högst i Sverige i MSCI:s ranking över de fastighetsinvesterare som ingår i deras index i respektive land. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived