+
Illustration: Petter Furå.
  • Hicka på kreditmarknaden

    PUBLICERAD 2018-10-30 AV sverrirthor
    UPPDATERAD: 2018-11-05 11:09

    Textstorlek

    Dela med andra

    Den oro som präglat de finansiella marknaderna de senaste veckorna är inte isolerad till aktiemarknaden. Även kreditmarknaderna blir allt mer selektiva och avvaktande, enligt flera personer i fastighetsbranschen som Fastighetsnytt varit i kontakt med.

    Bilden är dock kraftigt tudelad. Enligt vissa är det främst på certifikatmarknaden som det ryktas att en del aktörer har svårt att placera certifikat till de priser man tänkt sig, medan obligationsmarknaden i stort sett flyter på som vanligt. Andra ser en motsatt trend, det vill säga att det blir svårare att hitta investerare på obligationsmarknaden medan certifikatmarknaden är oberörd.

    – Vi har upplevt efterfrågan från certifikatmarknaden men en mer avvaktande obligationsmarknad, säger Claes Helgstrand, vd för Svensk Fastighetsfinansiering.

    Att efterfrågan efter kortare papper, alltså certifikat, är större nu ter sig dock som rimligt med tanke på att Riksbanken nu signalerar allt starkare om en annalkande räntehöjning. Det innebär att investerare är mindre benägna att binda upp sitt kapital över längre perioder medan osäkerheten om vart räntan ska ta vägen ökar.

    Medan det rakt av har varit stökigt på världens börser så vore det att ta i att prata om ett stökigt läge på kreditmarknaderna, enligt bedömare som Fastighetsnytt har pratat med. Det är definitivt avvaktande men långt ifrån stängt. Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank Markets, pekar som exempel på att Samhällsbyggnadsbolaget i Norden som så sent som i förra veckan emitterade en hybridobligation om 100 miljoner kronor. Dessutom har Fastator nyligen emitterat 350 miljoner kronor, varav åtminstone en del var refinansiering av befintlig obligation.

    Även Wallenstam har nyligen emitterat en obligation om 200 miljoner kronor.

    – Vi upplever kreditmarknaden som väldigt positiv och får ofta förfrågningar, skriver Susann Linde, CFO på Wallenstam, i ett mail till Fastighetsnytt.

    Spreaderna går isär
    Det Göteborgsbaserade bolaget fick i sin emission betala en räntemarginal (eller spread som det oftast heter på fikonspråk) på 88 räntepunkter (0,88 procent) medan Fastator jämförelsevis fick betala en marginal på 850 punkter i sin emission.

    – Det spreadar isär, konstaterar Louis Landeman och får medhåll av bland andra Joakim Nirup, finansieringsexpert på JLL.

    Med det menas att de aktörer som upplevs som trygga, som exempelvis Wallenstam och de större börsnoterade fastighetsbolagen, alltjämt har en väldigt låg finansieringskostnad medan de mindre får betala mer. Det är samma tendens som den som beskrevs inledningsvis på certifikatmarknaden där vissa aktörer får svårare att placera certifikat till de priser man hade tänkt sig – men de absolut flesta får fortsatt pengar.

    – Det är främst bostadsutvecklare som har svårt att ta in pengar på obligationsmarknaden, säger Louis Landeman.

    Det finns fortfarande mycket pengar kvar i systemen som letar avkastning men kapitalet blir alltså alltmer selektivt. För vissa blir det dyrare medan de större och mer etablerade aktörerna till och med kan uppleva att de får billigare finansiering nu än bara för ett halvår sedan, utan att ens ha rating.

    En av de senaste två årens starka trender på kreditmarknaden är att allt fler bolag skaffar sig en rating, även de största som Vasakronan, Castellum och Fabege. En kreditrating leder till sänkta finansieringskostnader men i en skakig marknad minskar det också sannolikheten för att emittenten blir utan pengar.

    – Behovet för rating ökar och sannolikheten att marknaden framgent kommer att favorisera sådana som har rating är stor. Det gäller oavsett storlek och annan kreditvärdighet, konstaterar Louis Landeman.

    Joakim Nirup är inne på samma spår och säger att vikten av en investment grade-rating ökar.

    – Ju fler som får rating, desto trängre blir det i dörren och då kommer marknaden tendera att föredra investment grade, säger han.

    Trenden inom ratingsvängen har den senaste tiden varit att bolagen lägger större och större emfas på att skaffa sig investment grade. Dessutom har bolag som har investment grade, som exempelvis Akelius, börjat arbeta för att höja sin rating ytterligare ett snäpp, just för själva ratingnivån fungerar som en snuttefilt för investerarna i sämre tider.

    Banken öppen
    Vid den här tiden på året för bara ett par till tre år sedan var det i stort sett omöjligt för nya aktörer inom fastighetsbranschen att få finansiering i bank. Det har ändrats nu och enligt Joakim Nirup är bankfinansiering ingen större utmaning.

    – Det emitterades stora volymer på obligationsmarknaden när bankmarknaden var som tuffast och det finns mycket som tyder på att bolagen använde de pengarna antingen för refinansiering av bankskuld eller för förvärv där pengarna i nästa skede letar sig in i banksektorn. Oavsett vilket så bytte många bankskuld mot obligationsskuld vilket har frigjort resurser i banksystemet, säger Joakim Nirup.

    Peter Andersson, CFO på Catena, bekräftar bilden att bankmarknaden är öppen.

    – Vi har inte märkt av någon sättning ännu och bankerna är fortsatt positiva till Catena. Vi blir uppvaktade av flera banker som vill låna ut mer, säger Peter Andersson

    När vänder trenden?
    Som nämnt ovan upplever många att det har mattats av lite men Louis Landeman betonar att det inte rör sig om någon dramatik. På marknaden för eurobonds är det mer stökigt vilket Claes Helgstrand ger honom medhåll i.

    – Marknaden präglas av börsoro, italienska budgetproblem och en stökig obligationsmarknad inom euroområdet, säger Claes Helgstrand.

    Frågan är om situationen är kortvarig? Om man får tro Peter Andersson så är det nog så.

    – Min bedömning är att vi har en ”hicka” just nu, men att nedgången kan hålla i sig lite längre än normal ”hicka”. Marknaden behövde en lite avsvalning då värderingar på bolagen låg väldig högt innan nedgången började. Vi ser många bra rapporter, men trots det straffas bolagen. Min bedömning är att vi bör få en uppåtgående trend i början av nästa år, säger Peter Andersson.

    Sverrir Thór

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived