+
Gunnar Wetterberg.
  • Valkommentar: De svåraste frågorna kvar

    PUBLICERAD 2018-09-09 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-09-09 23:45

    Textstorlek

    Dela med andra

    Valnatten blev som de flesta hade trott. Valresultatet ger inte besked om vem som kommer att bilda regering.

    Sverigedemokraternas frammarsch sedan förra valet bekräftades. Sverige har nu tre partier runt 20 procentstrecket. SD:s frammarsch är det som kommenterats mest under valrörelsen, men ur regeringsbildningens synvinkel är tillbakagången för S och M mest problematisk.

    De två stora partierna har blivit för små för att framstå som naturliga regeringsbildare. Inte minst socialdemokraterna har i valrörelsens slutskede hemfallit åt ett småpartibeteende, med löften om 70 procent av slutlönen i pension, rättighetslag i äldreomsorgen, familjevecka och två miljarder åt de minsta kommunerna (som kanske snarare borde slås ihop). De har inte heller förmått samla sina sidor till gemensamma program för en framtida regering, utan alla de åtta partierna har bombarderat valmanskåren med skiftande utspel.

    Därför har valrörelsen blivit plottrig och spretig. I den avslutande partiledardebatten hade deltagarna påtagligt svårt att säga något sammanhängande när ekonomin blev det näst sista temat, trots att flera stora strukturfrågor pockar på sin lösning – skatterna, bostäderna, för att inte tala om beredskapen inför nästa nedgång, som de flesta räknar med under den kommande mandatperioden. Istället hastade man in i den avslutande diskussionen om regeringsbildningen, redan innan programledarna överhuvudtaget hade ställt frågan.

    Det var betecknande. Många bedömare har uppehållit sig vid osäkerheten kring turerna efter valdagen, kring vem som ska ta vem.

    Men det som kom alldeles bort under valnatten, det är att det egentligen inte spelar någon roll vilket block som blir störst, om något av de traditionella blocken ska bilda regering. SD kan rösta bort Löfven i statsministeromröstningen – eller släppa fram honom. Och oavsett om Löfven eller Kristersson eller någon tredje person bildar regering, så vet vi fortfarande ingenting om vilken politik det blir, förrän budgeten är antagen.

    Riksdagen har fyra omröstningar på sig innan det blir extraval. Kanske kommer både Löfven och Kristersson att få nej i sina första försök. Kanske blir det då äntligen fritt fram för att pröva helt nya lösningar. Ska något parti – S, M och C brukar nämnas – försöka regera med hoppande majoriteter, eller ska man samlas över blockgränsen? Inte ens en stor koalition enligt tysk modell – S+M – skulle kunna mönstra egen majoritet. För att få egen majoritet måste en sådan regering få ytterligare ett alliansparti med sig – Liberalerna ligger kanske närmast till hands.

    Men om regeringsfrågans lösning är oviss, så är det än värre med de stora strukturfrågorna. De gångna åtta åren har strukturarbetet legat för fäfot. Finns det en chans till en omvändelse under galgen? En nåd att stilla bedja om vore att S+C+M eller någon liknande konstellation kunde samla sig till en stor reformregering, med det uttalade målet att använda fyra år för att lösa de mest brännande frågorna, och sedan möta väljarna var och en för sig. Skatterna, bostäderna, klimatet, integrationen – det saknas inte områden att ta itu med. Då skulle samgåendet kunna bli offensivt och konstruktivt, inte något som plågas fram för att undvika ett extraval efter fyra misslyckade statsministeromröstningar.

    Osvuret är bäst, men det viktigaste är att landet regeras och att strukturreformerna blir av, inte vem som gör det. ”Det spelar ingen roll om katten är svart eller vit, bara den fångar möss”, sade Deng Xiaoping 1962. Det gäller än i dag.

    Gunnar Wetterberg
    Historiker och författare

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Bostadsministern: “Två vägar att gå”

    Bostäder Bostadsbristen kostar Stockholmsregionen totalt 40 miljarder kronor per år, enligt en färsk WSP-analys. “Det finns två vägar att gå. Antingen bygger vi mer eller så inför vi social housing”, säger Peter Eriksson (MP) till Fastighetsnytt.    

  • Epicenter i nytt bostadsprojekt

    Bostäder Tillsammans med Trede Properties utvecklar Epicenter i Stockholm en bostadslösning: Epicenter Living. Under 2019 planerar Trede förvärva 800 bostäder, i syfte att erbjuda anställda hos tillväxtföretag en bostad. 

  • Utvecklar Slakthusområdet i Göteborg

    Fastighetsmarknad väst Higab fortsätter utvecklingen av Slakthusområdet till en ny stadsdel i Göteborg. Bolaget har inlett samarbete med arkitektbyrån Tovatt Architects & Planners, som i sin tur arbetar med göteborgsbaserade Dreem Arkitekter. 

  • ANNONS
  • Bostadsbyggandet minskar kraftigt

    Fastighetsmarknad Antal påbörjade lägenheter har minskat med 16 procent från föregående år. Det visar nya siffror från SCB. Under de tre första kvartalen av 2018 påbörjades byggnationen av totalt 39100 lägenheter, jämfört med 46700 påbörjade lägenheter under samma period 2017. 

  • Hur kommer prototypsamhället påverka städerna?

    Krönikor Trots att fenomenet utvecklats under en lång tid, framför allt inom design och digitala utvecklingsverksamheter, är prototypsamhället säkerligen ett nytt begrepp för många. Innebörden är att vi måste lära oss leva med att produkter och tjänster som vi köper med avsikt att börja använda dem, inte är färdigutvecklade.

  • Skanska investerar 1,8 miljarder i Citygate

    Fastighetsmarknad väst Skanska investerar runt 1,8 miljarder kronor i kontorsprojektet Citygate, i Göteborg. Värdet på byggkontraktet uppgår till cirka 1,5 miljarder kronor.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived