+
Marcus Horning, Anna Tenje, Björn Ekelund och Andreas Meyer.
  • Porten till staden

    PUBLICERAD 2018-07-04 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2018-07-05 16:15

    Textstorlek

    Dela med andra

    Järnvägsstationerna kan ses som en port in i våra städer. Men stationsutveckling i dag handlar mycket om stads- och samhällsutveckling där fler och fler funktioner vävs in. En panel under Business Arena Almedalen diskuterade stationens betydelse och framtid.

    Stationerna har varit en central del av våra städer ända sedan utbyggnaden av järnvägen under andra hälften av 1800-talet då det också tillkom ett par hundra järnvägsstationer.
    – Det var praktfulla byggnader, en stor arkitektkår hos statens järnvägar som förverkligade drömmen om framtiden med det tekniska och industriella satsningen i landet. Det var en solitär som tillsammans med kyrkorna utgjorde de två stora och tydliga byggnaderna i samhället, samtidigt var det entrén till staden, säger Kerstin Gillsbro, vd, Jernhusen.

    Björn Ekelund, lektor och arkitekt, har tittat på tre mellanstora städer för att se vad som är prioriterat när man bygger nya stationer. Framförallt ser han två aspekter, det ena att det finns en platsidentitet, de olika städerna prioriterar olika utifrån det platsens specifika egenskaper. Sedan också de värden som kopplas till stationerna där det är väldigt tydligt att det är beroende av avståndet till stationen. Men dagens stationer utvecklas alltmer som en integrerad del av staden med nya funktioner och service och Björn Ekeleund tror att i framtiden så är den större delen av stationsbesökarna inte bara där för att resa.

    Ett exempel finns i Växjö där man valt en annorlunda väg för att utveckla både station och stad. Anna Tenje, KSO i Växjö, berättar att man identifierade tre problem. Det behövdes fler bostäder i de centrala delarna av staden, man brottades med en för liten station och samtidigt hade man ansökt om att vara med i ett energieffektiviseringsprojekt från EU för att rusta upp kommunhuset. Men att renovera det nuvarande kommunhuset skulle kosta mer än att bygga nytt. Lösningen blev att sälja kommunhuset och göra bostäder av kvarteret samt att bygga en station som också är kommunhus.
    – Jag tycker att man måste tänka nytt, den gamla stationen var då, nu är det ett helt nytt samhälle. Och det är just att man inte bara kommer vara en resande person när man vistas där. Våga tänka nytt för att hitta de där mötesplatserna som vi faktiskt har ont om, säger Anna Tenje.

    En annan stad som planerar för ny centralstation är Lund. Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör i Lunds kommun, tipsar om att lägga tid på förutsättningarna och vilket jobb stationen ska göra. Han berättar att man samlade 25 olika personer från Lund för att hjälpa till, alltifrån präst, innovatör, kulturarbetare med flera som testat och utforskat och sedan enats om en målbild som man nu arbetar utifrån.
    – Det är få platser i våra städer som är helt neutrala, där vem som helst får och kan vara. Centralstationen är till för alla och det är vad vi tittar på i den nya centralstationen, säger Marcus Horning.

    Mycket av planeringen i nya stationer handlar om att ordna ett sömlöst resande mellan trafikslagen samtidigt som stationen ska var integrerad i staden och funktionsblandad. Men Björn Ekelund påpekar också att det är viktigt att ha med sig det gamla.
    – Man ska tänka nytt, men även lite gammalt. Det fanns ju massor av kvalité i centralstationen som har symboliska betydelser som är viktiga att ta med sig i framtiden. Vill man skapa en attraktivitet kring ett transportmedel är det också viktigt med skönhet, känsla och hjärta, säger Björn Ekelund.

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Marcus Horning, Anna Tenje, Björn Ekelund och Andreas Meyer.