+
Helena Olsson. Foto: Fastighetsägarna.
  • Framtidens städer bygger på nya mobilitetstrender

    PUBLICERAD 2018-07-02 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2018-07-02 12:28

    Textstorlek

    Dela med andra

    Den digitala förändringsprocess som nu löper genom samhället skapar nya möjligheter för smartare och bättre fungerande städer. Det gäller inte minst frågan om mobilitet, hur människor och varor transporterar sig. Exempel på nya företeelser är mobilitet som tjänst och mobilitetstrenderna autonoma, elektrifierade och delade fordon.

    I rapporten Från parkering till mobilitet – framtidssäkra fastigheter i ett nytt mobilitetslandskap undersöker Fastighetsägarna Stockholm hur digitalisering och teknikutveckling skapar nya möjligheter att lösa människors och varors behov av transport vid nyproduktion. Mycket talar för att behoven av parkering inte kommer att se likadana ut i framtiden.

    Det är relevant att fråga sig om framtidssäkra fastigheter, som byggs idag, har garage under mark med tanke på att ett nytt mobilitets­landskap finns runt hörnet. Husen som byggs idag har en kalkylerad livslängd på 100 år. Tre stora omvärldstrender slår igenom under den första tredjedelen av livscykeln för en fastighet som byggs idag.

    För det första, digitaliseringen och teknikutvecklingen, som möjliggör alternativa lösningar i form av mobilitetstjänster. Tre stora mobilitetstrender – autonoma, elektrifierade och delade fordon kommer, enskilt eller tillsammans, fundamentalt att förändra stadsplaneringen och stadens funktionalitet. Konsultföretaget McKinsey har visat att dagens samlade transporter genom självkörande fordon och delning kan utföras med en sjättedel av dagens vagnpark utan att en enda människa skulle behöva ändra sitt resmönster. Kombinerad mobilitet som tjänst, där ett hushåll genom ett abonnemang får tillgång till bilpool, hyrbil, taxi, kollektivtrafikresor och cykelpool på ett och samma ställe, har potential att rita om kartan för parkeringsbehov i städer.

    För det andra urbaniseringens kraft. Stockholms kraftiga befolkningstillväxt under senare år märks tydligt i tunnelbanan, på cykelbanan och på vägarna. Det blir trängre. Fler ska ta sig fram på en begränsad yta i storstäderna. För att bibehålla eller erbjuda ökad livskvalitet behöver kommunerna arbeta för att främja en god framkomlighet. Därför prioriteras kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel framför privatbilism i allt högre grad i kommunal planering. Växande städer innebär också att värdet på marken stiger, vilket gör att andra användningsområden än parkering blir mer attraktiva på den dyrbara marken.

    För det tredje har Sverige antagit ambitiösa klimatmål, dels genom Parisavtalet och dels genom miljömålsberedningen. Arbetet mot ett fossilfritt Sverige stärker behovet av effektiva och miljövänliga sätt att transportera varor och tjänster.

    Vi ser alltså att drivkrafter och incitament för en förändring kommer från flera håll. Osäkerheten kring bilinnehav och framtida behov av parkering blir en riskfaktor i investeringsbeslutet vid nyproduktion av bostäder. I rapporten visar vi på smartare lösningar i nyproduktionen för bättre resursallokering och ökad nytta för både individer och samhälle.

    Använd parkeringen som ett stadsutvecklingsverktyg. Lös dagens parkeringsbehov i ett från bostadshuset sett externt parkeringshus. Det puffar på ett beteende hos hushållen att i mindre grad äga sin egna bil om de måste gå förbi cykeln, buss- eller tunnelbanehållplatsen för att komma till bilen. Dessutom skulle kunna vara förberett för att konverteras till lokaler för kontor, handel eller andra verksamheter när en sådan marknad medger och parkeringen kan minskas.

    Pröva fler fastigheter med 100 procent mobilitetstjänster.  I lägen med god kollektivtrafikförsörjning och närhet till lokalt serviceutbud är det fullt realistiskt att hushållen skiftar från ägande av egen bil till abonnemang på mobilitetstjänster.

    Städers funktionalitet kommer förändras genom ny och förändrad infrastruktur och plattformar för transport. Utvecklingen ger stora möjligheter till miljömässiga och sociala vinster. Stockholms väl utbyggda kollektivtrafik ger särskilt goda förutsättningar att realisera dessa vinster. Skiftet bygger på att individer erbjuds attraktiva alternativ till den egna bilen. Bilen kommer fortsatt att vara viktig för människors transporter. Däremot gör delningen att du skräddarsyr din mobilitetslösning utifrån vad som passar bäst för ditt resmönster. Någon använder bilpoolen i sin vardagliga arbetspendling, någon annan under helgen fram och tillbaka till landet. Centralt för ett skifte är att alltid vara trygg med att jag har tillgång till bil när och där jag behöver den.

    Vägen framåt kräver

    • förståelse av digitaliseringens påverkan på städers funktionssätt.
    • identifiering av de olika verktyg som finns för att styra utvecklingen i önskad riktning.
    • utveckling av flexibla lösningar.
    • samarbete mellan gamla och nya konstellationer av offentliga och privata aktörer för att kunna ta sig an en snabb och omvälvande utveckling.
    • att effektiviseringspotentialen gagnar alla så att det finns incitament för samtliga aktörer att byta arbetssätt.
    • en målstyrning från kommuner, landstinget och staten.

    Jag ser fram emot en fördjupad dialog mellan det offentliga och marknadens aktörer om vilka städer vi vill skapa och hur nya krav och möjligheter ska tas om hand i en tid när utvecklingen går allt snabbare.

    Helena Olsson
    Chef stadsutveckling och samhälle
    Fastighetsägarna Stockholm

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Klarakvarteren 2.0 lever upp till forna visioner

    Fastighetsmarknad, Samhälle Citysaneringen, norrmalmsregleringen, rivningen av klarakvarteren, bygget av det moderna Stockholm. Kär stadsomvandling har många namn – och många kritiker. Visionen för den moderna och företagsvänliga huvudstaden nådde inte ända fram, men kanske håller drömmarna på väg att uppfyllas 50 år senare.

  • Castellum lånar 5 miljarder på euromarknaden

    Börs Castellum har gjort sin första obligationsemisson på den europeiska penningmarknaden. Bolaget tog in 500 miljoner euro, motsvarande drygt 5 miljarder kronor, genom ett lån som löper på fem år. Likviden har man via swapavtal gjort om till svenska kronor.

  • Pandox tar in 447 MEUR i finansiering

    Börs Pandox utökar en existerande lånefacilitet för en hotellfastighetsportfölj till 447 miljoner euro, cirka 4,6 miljarder kronor, och förlänger löptiden ytterligare fem år. Det skriver den tyska banken Aareal, som ordnat finansieringen, i ett pressmeddelande.

  • Förändringar i Jernhusens ledning

    Rekrytering Vid årsskiftet omorganiserar Jernhusen, bland annat genom nya affärsområden. I samband med detta lämnar Ann Wiberg och Mats Hubertsson bolaget – samtidigt som Cecilia Pettersson tar plats i ledningsgruppen. 

  • ANNONS
  • Nej även till bantat Nobelcenter

    Nyheter Nobelstiftelsen kan tänka sig en mindre byggnad och att Tullhuset bevaras, för att få ett Nobelcenter på Blasieholmen. Men det grönblå styret i stadshuset säger nej även till det nya förslaget, uppger SVT.

  • Vincero gör ytterligare förvärv i Huddinge

    Transaktioner Vincero Fastigheter har köpte tre fastigheter i Storängens industriområde, i Huddinge. Transaktionen sker till ett underliggande fastighetsvärde om 120 miljoner.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived