+
Illustration: Petter Furå.
  • Regeringens nya bolagsskatt slår mot kommuner

    PUBLICERAD 2018-06-26 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-06-28 12:38

    Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2018. I numret fokuserar vi på de frågor som berör fastighetsbranschen mest inför riksdagsvalet i höst. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Regeringens nya skatteförslag för företagssektorn, som främst syftar till att minska avancerad skatteplanering i näringslivet, kommer på grund av sin utformning slå mot en mängd kommunala bolag och den negativa effekten kan komma att flerfaldigas om ränteläget normaliseras.

    Bolag som kan komma att drabbas är exempelvis allmännyttiga bostadsbolag, VA-bolag, och energibolag. Ökade skattekostnader för bostadsbolagen har bland annat lett till farhågor om att produktionen av hyresrätter kommer att minska. Samtidigt är det oklart hur stora möjligheter regeringen har att minska de negativa effekterna då EU-direktivet som ligger till grund för förslaget kraftigt begränsar handlingsutrymmet.

    Det nya skatteförslaget innebär att avdragsrätten begränsas till 30 procent av rörelseresultatet före avskrivningar och nedskrivning av goodwill (EBITDA). Det finns dock en förenklingsregel som gör att bolag får dra av ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner kronor.

    Regeringen lade fram sin proposition i maj och det debatterades i riksdagen den 13 juni –  en riksdag som röstade ja till förslaget. Senast den 1 januari 2019 ska den nya lagstiftningen vara på plats.

    Femfaldig kostnadsökning
    Allmännyttans bransch- och intresseorganisation SABO har undersökt effekterna av förslaget och fått svar av ungefär 230 av sina 313 medlemsbolag. Enligt SABO:s beräkningar kommer cirka en tredjedel av bolagen drabbas av ökade skattekostnader. Effekten väntas accelerera vid ett högre ränteläge.

    – En fördubbling av räntan ger en femfaldig ökning av skattekostnaderna, säger Susanna Höglund, chef för SABO:s enhet Ekonomi och Juridik, till Fastighetsnytt.

    Utöver höjda räntor kan kommunerna även drabbas genom ökad skuldsättning. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skriver i sitt remissvar angående förslaget att den kommunala låneskulden beräknas öka från dagens 570 miljarder kronor till 1 000 miljarder kronor fram till 2025.

    – Ungefär hälften av de investeringar som görs i kommunsektorn utförs av de kommunala bolagen, skrev SKL tidigare i ett remissvar till regeringen.

    Samtidigt begränsas bolagen enligt SKL av den kommunala självkostnadsprincipen, vilket begränsar möjligheten att bygga upp eget kapital med överskottsmedel.

    – Det gäller till exempel för VA-verksamheten som är mycket kapitalintensiv, skriver SKL.

    En av förslagets skarpaste kritiker är Ingemar Rindstig, chef för den nordiska fastighetsverksamheten hos EY. Han ställer sig frågande till regeringens beslut att bara sätta fribeloppet till 5 miljoner kronor eftersom EU:s direktiv tillåter upp till 3 miljoner euro. Förslaget kommer enligt honom i hög grad att drabba hyresrättsbolag och dessutom minskas rent allmänt incitamenten för bolag att göra investeringar, eftersom avdragsrätten begränsas till följd av att investeringarna sänker resultatet på kort sikt. Framöver väntas problemen förvärras när Riksbanken börjar höja räntan.

    – Många företag kommer bli förskräckta när man gör en känslighetsanalys på en lite högre ränta, till exempel 4 procent. Det kommer slå ganska hårt, säger Ingemar Rindstig till Fastighetsnytt.

    En kommun som också tror att reglerna kommer att slå mot bostadsföretag och investeringar, är Vansbro.

    “I beaktande bör även tas att vi idag lever med räntenivåer som kan te sig försumbara men en del minns säkert den tiden då en normal räntesats låg på 8–10 procent. Skulle räntenivån röra sig åt det hållet är det många företag som skulle tvingas upphöra med sin verksamhet”, skrev kommunen i sitt remissvar angående skatteförslaget.

    Leif Jakobsson, Susanna Höglund och Ingemar Rindstig. Foto: Riksdagen/SABO/EY.

    Skrivelse i direktivet inger hopp
    Finansdepartementet uppskattar att 2 100 bolag påverkas av de nya skattereglerna. Det finns dock inte någon analys av vad som händer när räntorna börjar ticka uppåt.

    Många aktörer, däribland SKL, har satt sitt hopp till en skrivelse i EU-direktivet om att det går att göra undantag för samhällsviktig infrastruktur, som man hoppas ska möjliggöra undantag för kommunala bolag. Det är dock långtifrån säkert att det är möjligt. Enligt Leif Jakobsson, statssekreterare på finansdepartementet med ansvar för skattefrågor, kan undantag bara göras i mycket speciella fall.

    – Det här skulle man kanske kunna använda när det finns ett marknadsmisslyckande medan andra kanske har uppfattat det som att det är något som man kan tillämpa på vägar, järnvägar och allt möjligt, sade han på ett SNS-seminarium om skatteförslaget i maj.

    I propositionen skriver regeringen dock att man bör följa upp den föreslagna lagstiftningen och att detta bör ske senast om två år.

    Regeringen har även lagt ett så kallat primäravdrag för nybyggda hyreshus, som syftar till att hålla uppe bostadsbyggandet. Enligt förslaget får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde, utöver ordinarie avdrag för värdeminskning, dras av inom en sexårsperiod.

    – Vi har bedömt att primäravdraget tillsammans med förenklingsregeln och valet av begränsning på 30 procent av EBITDA bör göra att konsekvenserna av förslaget blir tillräckligt neutrala för branschen att byggandet av hyresrätter inte äventyras. Vi vill understryka att frågan om byggandet av hyresrätter har givits stort fokus i arbetet med den här reformen, skriver Gösta Brunnander, pressekreterare på regeringskansliet, i ett mejl.

    Kritiker anser dock att primäravdraget inte är en tillräckligt kraftfull åtgärd.

    – Nej, det är det inte. Det mildrar effekterna av den ökade beskattningen men kommer inte hålla uppe nyproduktionen, säger SABO:s Susanna Höglund.

    Oskar von Bahr

    1 kommentarer

    1. KMT67 2018-06-27

      Bör påpekas att i riksdagen röstade endast SD mot förslaget. V la ner sina röster, alla andra röstade för. Det är således inte fråga om “regeringens” skatteregler.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Klarakvarteren 2.0 lever upp till forna visioner

    Fastighetsmarknad, Samhälle Citysaneringen, norrmalmsregleringen, rivningen av klarakvarteren, bygget av det moderna Stockholm. Kär stadsomvandling har många namn – och många kritiker. Visionen för den moderna och företagsvänliga huvudstaden nådde inte ända fram, men kanske håller drömmarna på väg att uppfyllas 50 år senare.

  • Castellum lånar 5 miljarder på euromarknaden

    Börs Castellum har gjort sin första obligationsemisson på den europeiska penningmarknaden. Bolaget tog in 500 miljoner euro, motsvarande drygt 5 miljarder kronor, genom ett lån som löper på fem år. Likviden har man via swapavtal gjort om till svenska kronor.

  • Pandox tar in 447 MEUR i finansiering

    Börs Pandox utökar en existerande lånefacilitet för en hotellfastighetsportfölj till 447 miljoner euro, cirka 4,6 miljarder kronor, och förlänger löptiden ytterligare fem år. Det skriver den tyska banken Aareal, som ordnat finansieringen, i ett pressmeddelande.

  • Förändringar i Jernhusens ledning

    Rekrytering Vid årsskiftet omorganiserar Jernhusen, bland annat genom nya affärsområden. I samband med detta lämnar Ann Wiberg och Mats Hubertsson bolaget – samtidigt som Cecilia Pettersson tar plats i ledningsgruppen. 

  • ANNONS
  • Nej även till bantat Nobelcenter

    Nyheter Nobelstiftelsen kan tänka sig en mindre byggnad och att Tullhuset bevaras, för att få ett Nobelcenter på Blasieholmen. Men det grönblå styret i stadshuset säger nej även till det nya förslaget, uppger SVT.

  • Vincero gör ytterligare förvärv i Huddinge

    Transaktioner Vincero Fastigheter har köpte tre fastigheter i Storängens industriområde, i Huddinge. Transaktionen sker till ett underliggande fastighetsvärde om 120 miljoner.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived