• Sverige ser ut att ha en bostadsbubbla 

    PUBLICERAD 2018-05-26 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-05-28 16:48

    Textstorlek

    Dela med andra

    Betraktar man Sverige från utlandet så ser det ut som att priserna på bostäder tryckts upp till bubbelnivåer. Det säger Jonathan Lye, direktör på finanskonsulten JCRA till Fastighetsnytt i samband med Business Arena i London.
    – Om man tittar från utsidan så måste man säga att det är en bubbla, säger han.

    Samtidigt noterar han att många inhemska svenska aktörer har en motsatt åsikt. I samband med ett seminarium på Business Arena i London sade analysföretaget Evidens vd Ted Lindqvist att det inte finns någon bubbla.

    Den inflationsjusterade prisuppgången på småhus i Stockholmsregionen är över 300 procent sedan 1996, enligt Ekonomifakta. Uppgången är i paritet med hur mycket börsen normalt stiger under en motsvarande period. I början av 1996 var dock reporäntan nästan 9 procent, vilket är den högsta nivån sedan den infördes. I dagsläget ligger den som bekant på minus 0,5 procent.

    Nick Axford, som är global analyschef på CBRE, tycker också att priserna är höga men säger att situationen är långt ifrån unikt för Sverige.

    – Mycket av efterfrågan vi ser på bostadsmarkaden är fokuserad till större städer där det typiskt sett är svårt att öka utbudet, så det är inte bara i Sverige och Stockholm som vi ser kraftigt stigande huspriser. Vi ser en stark tillväxt i huspriser i städer över hela världen, säger han.

    Han tycker också att det är viktigt att se vad det är som driver huspriserna. Om prisuppgången exempelvis drivs av ökad inflyttning så är riskerna klart lägre.

    – Då är risken helt klart relativt låg eftersom du väntar dig att tillväxten i huspriserna dämpas när du ökar utbudet, men det bör inte leda till signifikanta prisfall, säger Nick Axford.

    När det gäller Riksbanken så väntar sig Jonathan Lye inte någon räntehöjning i år. Samtidigt skulle räntehöjningar från Europeiska Centralbanken (ECB) göra det betydligt lättare för Riksbanken att höja. Nick Axford är inne på ett liknande spår.

    – Om ECB höjer så blir det svårt för Riksbanken att inte göra detsamma, säger han.

    Samtidigt kan det dock dröja innan ECB kan höja räntan. Jonathan Lye pekar på de skiftande förhållandena i regionen. Om hela Europa vore som Tyskland borde räntan höjas medan det motsatta gäller för Italien.

    – Det kan ta 18 till 24 månader innan ECB kan göra något, säger han.

    Jonathan Lye är även nyfiken på vad som händer när centralbankerna drar tillbaka sina så kallade kvantitativa lättnader, där centralbanker köper en på förhand bestämd kvantitet statsobligationer i syfte att stimulera ekonomin.

    – Det kommer göra obligationer och långa obligationer mer attraktiva eftersom det kommer vara färre investerare som siktar in sig på den marknaden. Så folk kan skifta sina investeringar från fastigheter till statsobligationer, säger han.

    När det gäller kronan tror Lye att den kommer stärkas framöver, främst baserat på att den är betydligt svagare än den varit historiskt sett.

    Oskar von Bahr

    1 kommentarer

    1. Leif Bahr 2018-08-05

      Inflyttningskoefficienten är ett trivialt mått på risk. Det är den bakomliggande intjäningsförmågan på kort och lång sikt som avgör riskerna.
      Säg att du har enorm inflyttning av oljeborrare mitt i toppen av obligationsspekulationen för prospekteringsbolag i USA. Då säger bäste vetare att risken är låg utan att titta på ohållbarheten i kassaflödesmodellerna hos företagen som anställt dessa oljeborrare som köper fastigheter till högre och högre priser. Man tittar på sekundära fenomen istället för att greppa tjuren vid hornen. Det är som att säga att börsen går upp, för att börsen gått upp historiskt.

      Samhällsekonomiskt känns det vidrigt att en 80 kvm lägenhet i nybyggda stockholm vid vattnet kostar 12 miljoner, medan ett stort hus på 450 kvm endast går på 3 miljoner femton mil därifrån. Det är många taxiresor till Arlanda som kan åkas för mellanskillnaden. Eller kan 9 miljoner göras i realinvesteringar istället. Att storbankernas huvudkontor gynnar sitt eget närområde med suboptimal samhällsbelåning, säger något om situationen i riket. Tro -fn ingen vill erkänna riskerna – mot himmelen!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived