+
Magdalena Andersson. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.
  • Ovanligt mycket bostäder för finansministern

    PUBLICERAD 2018-05-23 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-05-24 17:08

    Textstorlek

    Dela med andra

    Magdalena Andersson (S) har varit finansminister i snart fyra år. Hon är nöjd över hur ekonomin utvecklats under regeringen Löfven. Samtidigt oroas hon över hushållens historiskt höga skulder och hoppas att byggandet kommer att stanna kvar på höga nivåer, och inte fortsätta nedåt som den senaste statistiken visar.

    Finansministern talade under onsdagens på Hyresgästföreningens årliga Bostadskongress – en passande talare med tanke på alla de som den senaste mandatperioden hävdat att bostadspolitiken måste närma sig finansdepartementet om krisen ska kunna lösas.

    – Bostäder är något som jag tycker är en del av politiken, samtidigt som svenska folket verkar tycka att det har mer med individer att göra. Jag hoppas att bostadsfrågan kommer att diskuteras i valrörelsen, säger hon mot bakgrund att frågan inte direkt är högst upp i de debatter som inlett valåret.

    Välfungerande arbetsmarknad – en förutsättning
    En fungerande bostadsmarknad grundar sig mångt och mycket i att samhället är välfungerande på andra områden: integration, utbildning och framför allt arbetsmarknad. Under 2018 beräknas 70 000 nya jobb skapas, och enligt Andersson har Sverige just nu den största sysselsättningsgraden i hela EU.

    – Det gör att vi kan ha ordning och reda i statsfinanserna. Underskotten var stora 2014, under 2018 redovisas ett beräknat överskott på 46 miljarder kronor. Vi har för övrigt inte lånat en krona till flyktingmottagandet, som många verkar tro – utan statsskulden har under mandatperioden minskat med 10 procent, säger Andersson.

    När hon tittar på bostadsmarknaden, en fråga hon säger att hon ägnat ovanligt mycket tid åt för att vara finansminister, ser hon ett fortsatt högt inflöde av nyproduktion. 2018 har ett högt inflöde på marknaden vilket behövs, enligt Andersson, men det är också en av många förklaringar till att prisuppgången avstannat.

    – Antalet påbörjade bostäder har ökat rejält, främst i flerbostadshus, de senaste åren. När jag tillträdde som ekonomisk politiskt talesperson för sex år sedan var det en sanning att det inte gick att bygga mer än 40 000 nya bostäder på ett år.

    Samtidigt som nyproduktionen ökat de senaste åren, har även hushållens skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna gjort det. Även om det delvis förklaras av låga räntor, menar Andersson att utvecklingen måste stanna av någonstans – att vi inte kan lägga hur mycket som helst på boendekostnaderna. Andersson tror inte att det är det nya, skärpta amorteringskravet som punkterat marknaden – utan ser likheter med tidigare nedgångar vid finanskrisen, införandet av bolånetaket och det första amorteringskravet.

    – Prisuppgångarna har oroat utländska experter länge, och en sundare prisutveckling är i grunden bra – det ger också sundare skulder hos hushållen. Om människor däremot börjar känna att deras lån är högre än vad bostaden är värd och börjar amortera mer istället för att konsumera, kan det få effekter på makronivå.

    De senaste siffrorna från SCB visar på ett minskat byggande i år och de kommande åren, en utveckling som Andersson hoppas stannar av.

    – Vi vill inte att siffrorna ska nedåt ytterligare. Det finns en del oroande tecken om man ser till nyansökningar för bygglov, utvecklingen där ska bli väldigt intressant att följa. Samtidigt finns det mycket som talar för ett fortsatt högt byggande. Efterfrågan är fortsatt stark, det finns ett högt konsumentförtroende, vi har god reallöneutveckling, fortsatt låga räntor och det finns en stor brist – särskilt i vissa segment.

    En annan fråga som ständigt tas upp i bostadsdebatten är frågan om rörlighet. Där menar Andersson att det måste byggas mer hyresrätter – för trots att nyproduktionen är ganska jämnt fördelad mellan hyres- och bostadsrätter har andelen hyresrätter i det totala beståndet minskat de senaste åren på grund av omvandlingen, främst i Stockholms innerstad.

    – Vi har högre rörlighet i hyresrätten jämfört med det ägda beståndet, i hyrt boende ligger den stadigt runt 18 procent, i det ägda är samma siffra 9 procent. Vill du ha en rörlighet på bostadsmarknaden är fler hyresrätter ett uppenbart sätt att få till det.

    Hon håller, kanske något förvånande, inte med de som är kritiska till förändringarna i bostadsbeskattningen som hennes företrädare Anders Borg genomförde.

    – Det finns ingenting i statistiken som visar på att rörligheten minskat på grund av det. Rörligheten ligger faktiskt helt still – det är svårt att hävda att det är reavinstskatten som gör att vi har låg rörlighet i det ägda beståndet. Pensionärer sålde troligen sina villor lika lite på 90-talet som de gör nu.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x