+
Greg Clark under Business Arena London. Foto: Elias Ljungberg.
  • Ingen smart stad utan smarta invånare

    PUBLICERAD 2018-05-24 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-05-28 13:10

    Textstorlek

    Dela med andra

    Innovationsekonomier, smarta städer och den snabba urbaniseringens sidoeffekter är de hetaste ämnena just nu, enligt Greg Clark, Professor of City & Regional Leadership.

    Greg Clark modererade årets Business Arena London och fick under inledningen bland annat lyssna till Martin Wolf, ekonomisk kommentator på Financial Times, som i en reflektion över Nordens stabila ekonomi, höga skatter och låga skuldsättning kallade de nordiska länderna för spektakulära men också konstiga. Vad han menade med det, enligt Greg Clark, är att vad som gör de nordiska länderna annorlunda är att det är samhällen som utvecklats med en hög grad av förtroende. Och då handlar det om förtroende mellan människor i ett land och mellan dessa och deras regering, i förlängningen innebär det att man lyckats skapa en plats där den offentliga sektorn tillhandahåller mer saker än i andra länder.

    – Så när Martin Wolf säger att de är konstiga menar han att de skiljer sig från genomsnittet i termer av förtroende för regering, acceptansen av att betala skatt och kompetens hos myndigheter att tillhandahålla service, infrastruktur med mera. Det är inte konstigt, det är attraktivt, säger Greg Clark.

    Norden skiljer sig också åt vad gäller maktskiftet mot storstadsmarknaderna snarare än de nationella marknaderna i och med processen med urbanisering som innebär att befolkning, företag, jobb och kapital söker sig till städerna. Det finns en speciell dimension av detta, menar Greg Clark, då de nordiska invånarna traditionellt förväntar sig att regeringen ska tillhandahålla social och fysisk infrastruktur.

    – Det betyder att även om marknaderna skiftar till storstadsområdena så är de också beroende av att den nationella regeringen är fungerande partners till städerna och dess marknader. Så i Norden spelar det här beroendet av bra partnerskap med den nationella regeringen större roll än på andra platser.

    “Bästa motorn för social mobilitet”
    Städerna växer i betydelse i takt med urbaniseringen och vi vet att av jordens befolkning bor numera över 50 procent i städer och prognoserna pekar på att det är 70 procent år 2050 och 85 procent år 2080. Greg Clark påpekar dock att för Europa är genomsnittet redan 70 procent, så att det globala genomsnittet ökar beror på urbaniseringen i fattigare länder.  Men samtidigt som städerna växer uppstår också följdfrågor om klimat och fattigdom, är då urbaniseringen bra för hållbarhet och inkludering?

    – Städer är den bästa motorn för social mobilitet som vi har, fattiga flyttar till städer för att deras barn ska ha framgång. Om folk bor på samma ställe i staden kan de utnyttja kollektivtrafik, dela energisystem och dela infrastruktursystem med mera och allt detta är bra för klimat och hållbarhet. Så i princip är städer bra för social mobilitet, bra för hållbarhet, bra för innovation och produktivitet. Men det beror på om städerna är välskötta. Så alla former av urbanisering har inte varit bra, det kräver att du har kapabelt styre, bra policys, bra transportinfrastruktur, bra regelverk kring mark med mera för att få en bra urbanisering, säger Greg Clark.

    Innovation, sidoeffekter och smarta städer
    I rollen som moderator har Greg Clark uppdrag över hela världen och på frågan om vilka ämnen det är som dyker upp oftast i diskussionerna pekar han på tre saker. Det första är innovationsekonomin där teknologi och företagsamhet sammanförs i städer på nya sätt.

    – Konkurrensen är i full gång mellan städer att vara värd för så mycket av innovationsekonomin som de kan. Det innebär att det är en stor diskussion om innovationens ekosystem, policys, riskkapital med mera. Men viktigast är hur fastigheter ska anpassa sig till detta, vad är ett framgångsrikt innovationsdistrikt och vad gör fastighetsägarna?

    Den andra och viktigaste frågan, anser Greg Clark, som diskuteras är konversationen kring sidoeffekten, eller den oavsiktliga konsekvensen, av en snabb befolkningsökning i städerna.

    – Urbaniseringen är ett faktum, problemet är om du har befolkningstillväxt som överskrider kapaciteten i infrastrukturen, vad får du då? Överbefolkning, inflation, förorening. När dessa sidoeffekter börjar uppenbara sig i stor skala så händer många andra negativa saker. Staden blir dyr, segregerad, förlorar rykte och charm och om det händer kommer den lokala befolkningen sätta sig emot urbaniseringen och tillväxtmodellen. Det är mycket viktigt för städer att förutse dessa sidoeffekter och ha policys och ledarskap som kan förhindra att det händer. För många städer innebär detta att man måste satsa på infrastruktur, man behöver mer än ett CBD och de måste klara av att sprida tillväxt på ett flexibelt sätt, säger Greg Clark.

    Ett tredje samtalsämne är inte helt oväntat smarta städer, om vi ännu vet vad en smart stad verkligen är. Greg Clark menar att vissa påstår att de är smarta och pratar om att de antagit ett nytt tekniksystem, en ny plattform eller ny app. Andra försöker vara smarta genom att ha smarta system med avfall, energi, vatten, transporter med mera. Dessa två syns ofta i debatten men i dag finns det också en tredje och fjärde diskussion, menar Greg Clark. Det ena handlar om att en stad måste ha smarta fastigheter för att vara smart, det innebär förtätning, mixed use, flexibla fastigheter där saker kan anpassas efter förändringar i ekonomi och befolkning. Men också smarta offentliga miljöer.
    Den senaste diskussionen handlar dock om smarta invånare.

    – Du kan inte ha en smart stad utan smarta invånare, det innebär att invånarna måste bli auktoriserade och uppmuntrade till att skapa nätverk och ta ansvar, att ”nudga” dem i riktning mot ett beteende som har betydelse för alla. Invånare som är beredda att arbeta med stadens ledning på ett mer populärt, aktivt sätt för att hjälpa staden i det förändringsarbete som pågår, säger Greg Clark.

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived