+
Jacob Bruzelius, Finanschef, Rikshem.
  • Hur påverkas bopriserna när skulderna slutar växa?

    PUBLICERAD 2018-05-30 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-05-31 16:39

    Textstorlek

    Dela med andra

    Prisfallet på den svenska bostadsmarknaden har pågått i åtta månader men verkar nu ha avstannat. Varför bostadspriserna började falla är inte självklart. De vanliga orsakerna till prisfall på bostadsmarknader så som ökad arbetslöshet eller högre räntor har inte inträffat. En av de främsta förklaringarna till prisfallet är istället att bankerna har blivit restriktiva med sin utlåning och att den resulterande bristen på bolån ligger bakom prisfallet.

    Bankernas utlåning har dock inte minskat på grund av mer restriktiv utlåning. Tvärtom så fortsätter bankerna att låna ut mer. Ökningstakten för nya bolån är densamma som tidigare, cirka 7 procent per år. Det som möjliggör att utlåningen fortsätter att öka samtidigt som den är mer restriktiv är att efterfrågan på bolån på ökar ännu mer. Problemet på marknaden är med andra ord inte att bankerna har slutat att låna ut, utan istället att efterfrågan på bolån ökat kraftigt sedan mitten av 2017. Efterfrågeökningen på bolån bottnar i sin tur i en kraftig ökning av nyproduktionen*.

    Bolånen ökade med cirka 230 miljarder kronor från mars 2017 till mars 2018, ändå sjönk bostadspriserna med 5 procent. De nya bolånen lyckades med andra ord inte höja priserna, istället gick de åt till att finansiera nyproduktionen och till att någorlunda hålla uppe priserna i den årliga omsättningen av bostadsbeståndet. Frågan är vad som hade hänt med bostadspriserna om bolånen inte hade ökat alls, utan varit oförändrade på den historiskt höga nivån om 3 100 miljarder kronor?

    Med utgångspunkt att de flesta av alla bostadsköpare använder huvuddelen av sitt sparkapital som insats vid bostadsköp så blir tillgången på bolån helt avgörande för prisbilden. Om tillgången på bolån för en enskild köpare minskar med en miljon kronor, så kommer priset som denne kan betala med all sannolikhet att minska med ett nästan lika stort belopp. Andelen svenskar som i ett sådant läge helt sonika tullar en miljon på sparkontot och bjuder samma pris som tidigare är begränsad.

    En ökning av bolånen med en miljon kan bidra till att finansiera flera bostadsköp. I första ledet finansieras bolånetagarens bostadsköp, men den nya bolånemiljonen hamnar sedan hos säljaren av samma bostad som sedermera kan använda del av pengarna till att finansiera sitt nya bostadsköp och så vidare.

    Eftersom vi har dubbel bokföringen så skapas inte bara ett nytt bolån, utan den balanserande motposten är tillskapandet av nya pengar på låntagarens konto för motsvarande belopp. Pengar som alltså sätts i arbete och rasslar vidare genom systemet.

    Pengar är en fordran på banksystemet och det finns ingen naturlig begränsning för hur mycket pengar som kan skapas. Bankerna utlovar dock att fordringen, dvs pengarna på kontot, när som helst kan flyttas över till en annan bank alternativt växlas till en fordran på Riksbanken (det vill säga kontanter). För att genomföra dessa båda transaktioner behöver bankerna i sin tur ha fordringar på Riksbanken, det vill säga centralbanksreserver, i motsvarande utsträckning. Pengar på kontot, kontanter och centralbanksreserver är alla tre i grund och botten bara fordringar, den första nämnda på banksystemet och de två sistnämnda på Riksbanken. Alla tre är denominerade i svenska kronor och alla tre kan i teorin skapas i obegränsad omfattning.

    Om efterfrågan på bolån ökar kraftigt, varför ökar då också inte utbudet om pengar ändå kan skapas i obegränsad omfattning? Bankerna har förutsättningarna för att öka utlåningen i den utsträckning som marknaden efterfrågar, men väljer att bibehålla en stabil kvot mellan eget kapital och bolånevolymen, trots att marknaden skriker efter mer. Därför ökar de inte på bolånevolymen snabbare än det egna kapitalet växer. Effekten blir att nischbanker och nya marknadsaktörer söker sig till bolånemarknaden för att dra nytta av obalansen mellan utbud och efterfrågan.

    Så länge bolånen, delvis med hjälp av de nya aktörerna på marknaden, ökar med över 200-250 miljarder kronor per år är det svårt att se någon större dramatik på den svenska bostadsmarknaden. Om ökningen av bolån istället sänks så att den till exempel hamnar i linje med ökningen av hushållens inkomster, senast uppmätt till 3,6 procent**, så borde det rimligen innebära att ökningen av bolån halveras och minskar till mellan 100-125 miljarder kronor per år.

    En minskning av nya bolån per år med 100 miljarder kronor sänker det aggregerade priset på bostadsmarknaden med en multipel av samma belopp enligt resonemanget ovan. Vad det skulle innebär i prissänkning per bostad eller per kvadratmeter vore intressant att få en uppskattning på. Rimligtvis leder det till ett prisfall som är väsentligt större än det vi sett hitintills allt annat lika.

    Att begränsa hushållens skuldsättning är ett av huvudmålen för både Finansinspektionen och Riksbanken. Om, eller kanske snarare när, de till slut uppnår sitt mål kommer det med all sannolikhet påverka bostadspriserna negativt.

    Jacob Bruzelius
    Finanschef, Rikshem

    *Se Finansinspektionen, Stabiliteten i det finansiella systemet november 2017, sid 38.

    **Se Finansinspektionen, Den Svenska bolånemarknaden 2018.

    2 kommentarer

    1. Ekonomen 2018-05-31

      Bra skrivet! Slutsatsen kan man ju dock diskutera. Riksbankens huvudmål är väl inte att begränsa hushållens skuldsättning? Skuldsättningen håller ju igång ekonomin och det har ju varit Riksbankens huvudmål i över 10 år nu. Ingves förstår ju att den ökade skuldsättningen till slut kommer att krossa ekonomin. Men i det korta perspektivet så är skuldsättningen ett verktyg för honom att nå sitt mål om 2 % inflation. Han skriver några debattartiklar om skuldsättningen för att när hela ekonomin är krossad kunna säga: “vad var det jag sa”.

      Reply

    2. Hans Derninger 2018-05-31

      En allmän betraktelse i debatten om prisutvecklingen på bostadsmarknaden och marknaden för nyproduktion i synnerhet. Behov är inte lika med betalningsförmåga. Utbudet av nyproduktion som inte hittar köpare är ofta i ett segment/prisnivå som det ofta saknas betalningsförmåga hos de som har ett behov. Detta förhållande har troligtvis accentuerats något med policyåtgärder.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Stockholms smartaste hus klara

    Bostäder, Hållbarhet Enkla, ytsnåla och klimatsmarta. Så beskrivs Stockholms första flerfamiljshus i Norra Djurgårdsstaden som genererar mer energi än de förbrukar. “Förutsättningarna har inte varit de bästa men vi har kämpat järnet för att nå målet”, säger Johan Thorstensson, projektansvarig på Incoord.  

  • 4500 nya bostäder i Stora Sköndal

    Bostäder Tidigare i veckan tog den grönblåa majoriteten i Stockholms stad beslut om stadsutvecklingsplanen för totalt 4871 nya bostäder. Av dessa ingår 4500 bostäder i området Framtidens Stora Sköndal, där cirka hälften kommer bli hyresrätter. 

  • Nya ordföranden för Första och Tredje AP-fonden

    Rekrytering Regeringen har utsett Urban Hansson Brusewitz som ny ordförande i Första AP-fondens styrelse samt Christina Lindenius som ny ordförande i Tredje AP-fondens styrelse. Vidare har regeringen även utsett tre nya vice ordförande och totalt 12 nya ledamöter i de sex AP-fondstyrelserna. 

  • ANNONS
  • Besqab säljer för halv miljard i Uppsala

    Transaktioner Besqab kommer uppföra och sälja ett bostadsprojekt innehållande 253 hyresrätter i Uppsala. Köpare är NREP och affären uppgår till 493 miljoner kronor.  

  • ANNONS
  • Amasten rusar på börsen efter Urbanoköp

    Börs, Transaktioner Amasten köper Urbano från ICA-handlarnas Förbund för 2,8 miljarder kronor på kassa- och skuldfri basis, vilket är i linje med avsiktsförklaringen som undertecknades i början av maj. Amastens aktie stiger 10 procent på beskedet.

  • Oförändrad byggtakt under första kvartalet

    Bostäder Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt cirka 13 400 nya bostäder under det första kvartalet 2019. Det är nästan lika många som under motsvarande kvartal förra året, då påbörjades bygget av 13 665 bostäder.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived