+
Göran Cars. Foto: Sigurdur J. Olafsson.
  • Varför bygger vi fula och dåliga skolor?

    PUBLICERAD 2018-04-14 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-04-16 14:06

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2018. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    För hundra år sedan var Sverige ett fattigt land. Trots det byggde i stort sett varje stad skolor av mycket hög kvalitet. Skolan blev ett landmärke och en del av stadens identitet. Den sågs som en symbol för insikten om kunskapens betydelse för Sveriges framtid. Tyvärr är det inte så idag. Många av de skolor vi bygger idag har kvalitetsbrister, en relativt kort livslängd och en alldaglig och intetsägande arkitektur. Detta är förödande ur såväl ekonomiska som sociala aspekter.

    På det tidiga 1900-talet var arkitektur och stadsbyggande ett sätt att förmedla utveckling och framtidstänkande. I de allra flesta städer uppfördes ett antal arkitektoniskt högklassiga byggnader av hög kvalitet; rådhuset, stadshotellet, regementet, järnvägsstationen, sjukhuset, postkontoret – och inte minst skolan. Sedan dess har våra städer genomgått stora fysiska förändringar, inte minst i form av omfattande saneringar och rivningar. Intressant att notera är dock att de allra flesta av dessa gamla ’paradbyggnader’ finns kvar än idag. Det finns flera förklarningar detta. En första är just den kvalitet med vilken de byggdes och som möjliggör flexibilitet. Många av dessa byggnader har fått helt eller delvis nya funktioner, exempelvis har regementet blivit science park, posthuset kontorshotell, och inom skolan bedrivs utbildning idag på ett helt annat sätt än när de sekelgamla skolorna byggdes, trots det kan de möta dagens krav på pedagogisk miljö. Jag tror att det finns utomordentligt få elever eller lärare i våra äldre skolor som skulle vilja byta till en av modernare snitt. Ett andra skäl till varför dessa byggnader överlevt handlar om byggandens symbolvärde. En byggnad har alltid ett signalvärde, positivt eller negativt. En massproducerad skola utan nämnvärda kvaliteter skickar ut en signal. En skola med hög kvalitet och god arkitektur skickar ut en helt annan. Naturligtvis vore det naivt att tror att skolans kunskapsinnehåll skulle lyfta enbart av det skäl att bygganden hade en högre kvalitet, men lika uppenbart är att skolans utformning skickar en viktig signal om byggandens funktion och vad man vill att den ska förmedla.

    Skälet till varför vi idag inte bygger med samma kvalitet och arkitektoniska omsorg handlar om kortsiktigt spartänkande. Det är självklart att en skolbyggnad med hög kvalitet är dyrare att producera än en skolpaviljong. Men att tro att lägre byggkostnader är en vinst är att lura sig själv. I ett längre tidsperspektiv betalar sig kvaliteten.

    Min slutsats är att det finns goda skäl att återerövra de ideal som styrde offentligt stadsbyggande för 100 år sedan. För dåtidens beslutsfattare var skola och utbildning viktiga prioriteter. Skolbyggnaden manifesterade kunskapens betydelse. God utbildning och kunskap sågs som Sveriges framtid. Det finns väl egentligen inget skäl att tänka annorlunda idag!

    Göran Cars
    Professor i samhällsplanering

    9 kommentarer

    1. martin 2018-04-23

      Det finns nog inga arkitekter som är nöjda med dagens situation. De flesta arkitekter upplever ökande frustration över att estetiska värden, materialitet, verkliga hållbarhets och sociala värden inte prioriteras högre av beställare och byggherrar inom både offentligt och privat byggande. Inte ens allmännyttan bygger med kvalitet. Totalentreprenad är en enkel utväg om man inte har kompetens.

      Det hade inte blivit dyrare på kort sikt bygga med kvalitet, och definitivt inte på lång sikt, men det är få som bygger för egen förvaltning, får betala underhållskostnaderna själva samt de samhälleliga kostnaderna för de sociala misslyckandena. Se bara grannarna till det vackra riksintresset Röda bergen; prestigeprojekten NKS och Hagastan, med hus byggda av “dammsugarludd”, plåt, tunna skivmaterial och gråbruna betongelement med synliga skarvar. Hur ser detta ut om 30 år och vad kommer det kosta renovera? (facit har vi)

      Arkitekters holistiska kompetens används inte, det vi säger har ingen mottagare, är man inte “lyhörd” åker man ut och få vågar träda fram. Kunskapen bland projektledare saknas oftast bortom på sin höjd gymnasiekompetens, enkla kalkylprogram och exceltabeller, så man talar för döva öron, det som premieras och tom ger personlig ekonomisk bonus är de kortsiktiga vinsterna där kvaliteter bantas bort till oigenkännlighet enligt bla Bygglov och SBK. Hade arkitekter också varit projektledare och inköpare hade det byggda sett annorlunda ut, som arkitekter gör i Danmark och andra europeiska länder samt Byggande Arkitekter i Sverige visat. Där är arkitektens ord lag, här förlöjligas arkitekter och “äts till frukost” dagligen. Arkitektupproret speglar detta, rätt i sak, dock tyvärr ofta förespråkande en tunn pastisch arkitektur utan reella långsiktiga värden om man synar den i närbild (ofta av målade betongelement, lösspröjsar, förvrängda proportioner och bucklig tunnplåt).

      Reply

    2. Thomas Kjellson 2018-04-20

      VI bygger både arkitektritat och med bra kvalite! Dock skulle jag förespråka ett statligt ägande av alla skolor för att synka att byggnader stöder förändringar i läroplan. Tror det hade kunnat vara en garanti för att förändringar i skolverksamhet får genomslag i hela landet även när det rör de fysiska förutsättningarna..

      http://skolutveckling.alvdalen.se

      Reply

    3. Tack för att du lyfter frågan! Jag håller helt med dig om din uppfattning att skolorna idag ofta är både fulare och av sämre kvalitet än de som byggdes för hundra år sedan.
      Men som jag ser det är det inte så att vi idag lägger för lite pengar på ett skolbygge. Eller att det skulle vara orsaken till både fulheten och den bristande kvaliteten.

      En “vanlig” skola för 600 elever kostar idag 200-250 milj kronor att bygga. De pengarna går inte till dyrbara och hållbara material som kan bidra till en byggnad som åldras med värdighet, utan till timpengen för ett stort antal entreprenörer och konsulter (som jag själv) i långa byggprocesser. Det är den stora skillnaden mot för hundra år sedan. Byggbranschen var ju på den tiden djupt segregerad och toppstyrd. Dessutom, när det gällde skolor, fanns “normalritningar” från S.Ö. som skapade en reell likvärdighet i den fysiska miljön. En hierarki som på sätt och viss ändå gav ett jämlikt resultat för elever och lärare.

      Idag har vi ingen sådan nationell rekommendation för skolor – och konsulternas timpeng tickar på för förstudier, dialoger och brukarworkshops för att skapa bästa möjliga, gemensamt formade resultat utifrån målgruppens och platsens specifika förutsättningar. Det är en annan tid, men man kan fråga sig om det inte är dags att börja lära av våra nya goda exempel och bygga upp en ny nationell samordning för skolors fysiska miljö utifrån dagens syn på lärande. Om inte annat för att spara pengar och öka likvärdigheten. Då skulle vi ha råd att satsa på kvalitet, en hög estetisk lägstanivå och miljöer designade utifrån pedagogisk och psykologisk vetenskap.

      Frida Brismar Pålsson
      Skolhusutvecklare och analytiker inom lärmiljöer

      Inbjuden talare om att bygga skola på vetenskaplig grund: Finska Utbildningsstyrelsens nationella konferens hösten 2018

      Reply

    4. Mattias 2018-04-17

      Inte i Svedala, se Aggarps skolan, top of the line.

      Reply

    5. Michael Diamant 2018-04-16

      Att det byggs så fult i Sverige idag är helt och hållet ideologiskt. Arkitektkåren är fast i en tvångstanke att de inte får lära av tiden före 1945. Men visst byggs det fortfarande vackert och ta gärna en titt på facebookgruppen “New Traditional Architecture” med exempel från hela Europa.

      Reply

    6. Stig Axelsson 2018-04-16

      Delar dina det mesta av dina åsikter Göran men det finns undantag också.
      Vi har träffats ett antal gånger uppe i Kiruna och bl.a. pratat träbyggande, och det har byggts några skolor i trä som är fantastiskt fina. Ta t.ex. Herrestaskolan i Järfälla men framförallt MoröBacke Skola i Skellefteå, en fantastiskt fin skolbyggnad med massor med synligt trä.
      Forskning visar ju hur synligt trä i vår omgivning påverkar positivt på oss människor. I sjukhusmiljö så har personer som vistats i salar med trä exponerat kunnat skrivas ut några dagar tidigare än snittet, vid tandläkarbesök så har lägre stressnivå (lägre puls) uppmätts och samma sak för elever inför prov, alltså utmärkt med skolor av trä.
      Dessutom gör man ju klimatet en tjänst när man bygger med trä, det enda förnyelsebara byggmaterialet.

      Reply

    7. Per Johansson 2018-04-16

      När städerna formades i spåren av industrialismen var situationen så annorlunda. Kunskap och ingenjörskonst hade högsta status och samlade de skarpaste hjärnorna samtidigt som den obebyggda marken och arbetskraften var nästan gratis. Nu som då vill beslutsfattare resa monument, men mycket annat är tvärtom.

      Istället för att vrida klockan bakåt finns det skäl att utgå från vår tids förutsättningar och tänka både fritt och rätt om hur vi bäst kan investera i utbildning av dagens ungdomar? Det kommer vi att behöva om samhället ska fungera.

      Reply

    8. Medborgare 2018-04-16

      Förr brydde man sig om ungdomens utbildning och nu handlar det om kr/kvm.
      Som allt annat idag.

      När ska vi säga ifrån detta imperialistiska ekonomisystem som förtär oss alla?

      Reply

    9. Suzanne de Laval 2018-04-16

      Bra där Göran Cars! Glöm inte skolgårdens vikt.
      Skolbyggande har varit Skolhusgruppens hjärtefråga i över 30 år.
      Gå gärna med i vår förening http://www.skolhusgruppen.se
      Vi gav ut en antologi i höstas ”Skolans mya rum”. Läs den! Finns att köpa via adlibris och bokus.
      Vi behöver allt stöd, staten har inte brytt sig nämvärt. Skolbyggnaden som lärmiljö är en icke-fråga för Skolverket.
      Forskning och rådgivning finns inte i Sverige. Vi ligger 10 år efter de övriga Nordisa länderna.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Oscar Engelbert: “Vi har flest sålda bostäder”

    Fastighetsmarknad Efter en tuff höst presenterar bostadsutvecklaren Oscar Properties en ny digital tjänst och första skisserna på bostäderna i Gasklockan. Försäljningen startar i maj och intresset har redan visat sig vara rekordhögt.

  • Skanska bygger i London för 1,6 miljarder

    Fastighetsmarknad, Internationellt Skanska ska bygga K1 Knightsbridge, en kommersiell fastighet belägen i London. Kontraktet tecknades med The Olayan Group och är värt 141 miljoner pund.

  • Många hyror färdigförhandlade

    Bostäder De flesta hyresförhandlingarna för 2018 är nu klara. Den genomsnittliga hyreshöjningen landar på 0,98 procent. 

  • ANNONS
    • Detaljplan för Bellevuegården antagen

      Bostäder - Syd Stadsbyggnadsnämnden i Malmö stad har valt att anta detaljplanen för fastigheten Hålsjön 2 och Svansjön 4, i Bellevuegården i Malmö. Stena Fastigheter planerar uppförandet av drygt 120 nya bostäder i området.

    • Peab bygger skola i Vågårda

      Fastighetsmarknad väst På uppdrag av Vågårda kommun kommer Peab bygga en ny skola i centrala Vågårda. Den nya skolverksamheten ska ersätta både Vårbergskolan och Kesbergskolan i kommunen. Kontraktsumman landar på 163 miljoner kronor. 

  • Nybyggnationen vänder nedåt

    Bostäder Under det första kvartalet påbörjades nybyggnation av 14 450 nya lägenheter enligt nya siffror från SCB. Det är 13 procent färre jämfört med motsvarande period förra året, då 16 556 lägenheter påbörjades. 

  • ANNONS
  • Regeringen behöver is i magen

    Opinion, Valåret 2018 Regeringen vill givetvis ha en hög volym på nyproduktionen men måste ha is i magen när nu marknaden vänder. Det är nämligen så att dagens problem med svårigheter att sälja/hyra ut nyproducerade lägenheter utgör en kraftig medvind för det nuvarande hyrespressande investeringsstödet.

  • Nytt styrelseuppdrag för Wågström

    Styrelse NCC:s förra koncernchef Peter Wågström tar plats i ytterligare en styrelse – Arlandastad Holding. Utöver Wågström tar även Tomas Rudin, tidigare oppositionsborgarråd i Stockholm, plats i styrelsen.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Göran Cars. Foto: Sigurdur J. Olafsson.