+
Foto: iStock.
  • Stor okunskap om cirkulär ekonomi

    PUBLICERAD 2018-04-18 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-04-18 14:40

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2018. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Sverige ska övergå till en cirkulär ekonomi, enligt en utredning som presenterades i fjol. Men ett år senare kan vi konstatera att vägen dit fortfarande är lång. ”Finland och Nederländerna är i bräschen globalt sett”, säger Erik Elvingsson Hedén, vd på SB Insight.

    FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, arbetar för att utrota fattigdomen och skapa hållbar utveckling. Men utan effektivare användning av våra naturresurser blir det svårt att nå sådana mål, enligt G20-länderna. Särskilt med tanke på att vi lever över jordens tillgångar och behöver hitta smarta sätt för att bli kvitt dagens ”slit och släng”-mentalitet, som bygger på produktion och överkonsumtion. EU har också presenterat en handlingsplan för cirkulär ekonomi som ska verkställas senast nästa år.

    – Det här är en av kommissionens viktigaste prioriteringar. Vi har gjort stora framsteg. Genom att sluta kretsloppet skapar vi ett grönt, cirkulärt och konkurrenskraftigt Europa, säger Frans Timmermans, kommissionens förste vice ordförande, i ett pressmeddelande.  

    Men Sverige behöver lägga i en högre växel i sin kunskapsspridning, då betydligt färre svenskar känner till cirkulär ekonomi jämfört med övriga nordbor. Bara 25 procent av svenskarna känner till begreppet cirkulär ekonomi, medan 28 procent av danskarna gör det, 33 procent av norrmännen och 55 procent av finländarna. Det visar siffror från SB Insight, som arbetar inom hållbart varumärkesbyggande. Bolagets vd Erik Elvingsson Hedén påpekar att övergången till cirkulär ekonomi kräver betydligt mer än vad många tror.

    – Det är ett modernt och populärt ord på mångas läppar, men få vet vad det egentligen handlar om.

    Trots namnet cirkulär ekonomi så handlar det inte om en separat ekonomi, utan om en sektorsövergripande förändring i verksamhetsformer. Det innebär bland annat att bolag behöver se över sina affärsmodeller och engagera inte bara hållbarhetschefer, utan även affärsutvecklare, strategichefer och vd:ar.

    – Just nu ligger Finland och Nederländerna i bräschen globalt sett när det gäller cirkulär ekonomi, säger Elvingsson Hedén.

    Det beror huvudsakligen på att statsminister Juha Sipiläs regering satt som mål att Finland ska bli ett av de främsta länderna inom cirkulär ekonomi före år 2025.

    – Vi är inte riktigt där i Sverige ännu, även om ambitionen är stor. Det handlar inte bara om företagen, vi ser att konsumenternas beteende också förändras betydligt långsammare här.

    Färsk statistik visar att de flesta svenska konsumenter har återvunnit kläder det senaste året, mycket tack vare klädkedjornas initiativ med återvinningsboxar. Men sorgebarnet inom återvinning är elektronikbranschen. Enbart 10 procent av vissa elektronikvaror har återvunnits, enligt SB Insight.

    För att vända på situationen behöver inte minst marknadsföringen av cirkulära alternativ och affärsmodeller förbättras avsevärt. Numera överskuggar lätt prat om funktionella aspekter, som delning och samägande, finansiella fördelar. Förutom att spara pengar kan bolag även slippa vissa juridiska bekymmer samt försäkringskostnader, enligt Elvingsson Hedén.

    – Kommunikativt har vi en lång väg att gå. Cirkulär ekonomi är inte så krångligt och jobbigt som det kan låta när man pratar fackspråk. Det viktigaste är inte benämningen, utan att vi skrider till verket.

    Han förklarar att resurseffektiviteten gynnar både klimatet och den ekonomiska tillväxten.

    – Det är en win-win-situation för alla. Inte minst för byggherrar och fastighetsbolag. Genom delning och samägande slipper de bygga förråd, källare och vind för varje hushåll. Norge är ett föregångsland i det avseendet.

    Hur pigga är de svenska byggbolagen på idén?
    – Min upplevelse är att de stora byggbolagen är väldigt positiva. Skanska och NCC har väldigt stor vilja att uppfattas som hållbara och därmed cirkulära, så viljan finns.

    Även om cirkulär samhällsekonomi fortfarande är ett relativt okänt begrepp i Sverige så fick frågan ett visst uppsving när regeringen i fjol mottog en utredning om ämnet. Det har resulterat i att utredaren Ola Alterå nyligen började implementera en del av sina rekommendationer om att utöka tillgängligheten till bilpooler, ge kommuner i uppdrag att minimera hushållens avfall, förstärka begagnathandeln och införa skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster. Men först måste nationell samverkan mellan stat, näringsliv, forskning, regioner, kommuner och det civila samhället inledas.

    – Jag tror att det tar minst tio år innan vi når en acceptabel nivå av cirkulär ekonomi i Sverige. Det är fortfarande alldeles för svårt att vara cirkulär, säger Erik Elvingsson Hedén.

    Han tror att bygg- och fastighetssektorn spelar en viktig nyckelroll i utvecklingsarbetet.

    – De kan, precis som i Norge, vara med och skapa bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi redan från början, när de bygger nya områden. Det sker inte i tillräckligt stor utsträckning i dag.

    Förutom digitala lösningar behövs branschöverskridande samarbeten, samt smidigare lagstiftning för att kunna övergå till en cirkulär ekonomi.

    – Dagens lagar är anpassade för ett linjärt liv och måste göras mer cirkulära. Det finns exempelvis en rad krångliga regler om vad man får göra med avfall eller inte, samt gamla byggnader.

    Erik Elvingsson Hedén. Foto: SB Insight.

    Det riskerar inte minst att hämma byggandet av smarta städer i urbana miljöer, där majoriteten av husen redan finns på plats och antingen behöver renoveras eller byggas om.

    – Cirkulär ekonomi är dock attraktivt för politiker som vill bli omvalda, så jag tror att vi kan vänta oss lagändringar redan under nästa mandatperiod, säger Erik Elvingsson Hedén.

    Teresa Ahola

     

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Stockholms smartaste hus klara

    Bostäder, Hållbarhet Enkla, ytsnåla och klimatsmarta. Så beskrivs Stockholms första flerfamiljshus i Norra Djurgårdsstaden som genererar mer energi än de förbrukar. “Förutsättningarna har inte varit de bästa men vi har kämpat järnet för att nå målet”, säger Johan Thorstensson, projektansvarig på Incoord.  

  • 4500 nya bostäder i Stora Sköndal

    Bostäder Tidigare i veckan tog den grönblåa majoriteten i Stockholms stad beslut om stadsutvecklingsplanen för totalt 4871 nya bostäder. Av dessa ingår 4500 bostäder i området Framtidens Stora Sköndal, där cirka hälften kommer bli hyresrätter. 

  • Nya ordföranden för Första och Tredje AP-fonden

    Rekrytering Regeringen har utsett Urban Hansson Brusewitz som ny ordförande i Första AP-fondens styrelse samt Christina Lindenius som ny ordförande i Tredje AP-fondens styrelse. Vidare har regeringen även utsett tre nya vice ordförande och totalt 12 nya ledamöter i de sex AP-fondstyrelserna. 

  • ANNONS
  • Besqab säljer för halv miljard i Uppsala

    Transaktioner Besqab kommer uppföra och sälja ett bostadsprojekt innehållande 253 hyresrätter i Uppsala. Köpare är NREP och affären uppgår till 493 miljoner kronor.  

  • ANNONS
  • Amasten rusar på börsen efter Urbanoköp

    Börs, Transaktioner Amasten köper Urbano från ICA-handlarnas Förbund för 2,8 miljarder kronor på kassa- och skuldfri basis, vilket är i linje med avsiktsförklaringen som undertecknades i början av maj. Amastens aktie stiger 10 procent på beskedet.

  • Oförändrad byggtakt under första kvartalet

    Bostäder Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt cirka 13 400 nya bostäder under det första kvartalet 2019. Det är nästan lika många som under motsvarande kvartal förra året, då påbörjades bygget av 13 665 bostäder.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived