+
  • “Politisk klåfingrighet kan orsaka krasch”

    PUBLICERAD 2018-03-09 AV Teresa Ahola
    UPPDATERAD: 2018-03-13 09:17

    Textstorlek

    Dela med andra

    Fallande bostadspriser, överutbud, räntor och nytt amorteringskrav i kombination med hushållens växande skulder skapar nervositet på bostadsmarknaden. På torsdagen bjöd Stockholms handelskammare in till ett seminarium om huruvida detta banar väg för en bostadsbubbla eller inte.  

    – Byggutsikterna i Stockholm har inte varit så här dystra på länge och rubrikerna om prisfallet har avlöst varandra de senaste månaderna, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms handelskammare.

    Det uppskruvade tonläget i bostadsfrågan beror delvis på det nya amorteringskravet som fått både köpare och säljare att sitta stilla i båten. Sedan 2016 amorteras bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde med två procent och sedan första mars i år amorteras ytterligare en procent om lånet är 4,5 gånger högre än låntagarens bruttoinkomst. Många hushåll tvingas alltså att amortera upp till tre procent, vilket är en dubbelt så hög kostnad jämfört med tidigare. Ett krav som gäller vid nya lån eller vid flytt.

    – Det här är inget som bara kan viftas bort, vart tredje hushåll i Stockholm påverkas av de nya reglerna. Risken är stor att rörligheten blir värre av amorteringskravet.

    Han pekar på redan existerande obalanser som att över hälften av alla + 65-åringar i Sverige bor på en yta över 100 kvadratmeter.

    – Det är ett tecken på att något inte stämmer, även om det inte handlar om en bostadsbubbla, säger Hatzigeorgiou.

    Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, tror inte heller att vi står inför en reell bostadskrasch, utan tolkar senaste tidens nedgång som sund med tanke på att bostadspriserna i Stockholm stigit kraftigt sedan år 1996.

    – Det är en historiskt kraftig och långvarig uppgång som drivits av att disponibla inkomster stigit med cirka 4 procent medan bopriserna stigit med 6 procent per år.

    Inflyttningen till storstäderna, befolkningsökningen, skatter, amorteringsfria bolån och fallande realräntor nämns som andra bakomliggande faktorer.

    – Majoriteten av prisuppgången kan förklaras med de här fundamentala faktorerna. Väldigt lite beror på ren spekulation.

    Frågan är varför priserna fallit 7–8 procent det senaste året? Flam kopplar ihop det med amorteringskravet, överutbudet och ränteläget.

    – Jag tror att räntan stiger i höst eller nästa år. En ledamot i riksbankens direktion har redan röstat för en höjning. Det går inte fort, men vi kommer förr eller senare att nå en normalnivå.

    Att hyrorna i nyproduktionen, som ligger på cirka 1 800–2 500 kronor per kvadratmeter i Stockholm, enligt Statistiska centralbyrån, ligger på samma nivå eller lägre än för en bostadsrätt säger en hel del. Flam tycker att kostnaden för en ägd bostad utan tvekan borde vara högre med tanke på kapitalvinstmöjligheterna.

    – Men så är inte fallet och det är också en stark indikation på att vi inte har en bubbla, säger han.

    Bengt Hansson, analytiker på Boverket, hävdar dock att vi redan har en bubbla.

    – Det har jag sagt de senaste tio åren. Att folk inte väntar sig större prisfall pekar på det och just nu befinner vi oss i början av en bubbelanpassning. Det räcker med en global lågkonjunktur eller kraftigt höjda realräntor för att bubblan ska spricka.

    Huruvida Sverige stor inför en möjlig krasch eller inte beror enligt Andreas Hatzigeorgiou på reglerarna och politikerna.

    – Politisk klåfingrighet har historiskt sett orsakat kraftiga nedgångar. Men om politikerna tar sitt förnuft till fånga och utvärderar förändringarna i stället för att prata om regleringar så kan vi slippa den onda cirkeln.

    Teresa Ahola

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x