+
  • “Öppna böcker hela vägen”

    PUBLICERAD 2018-03-13 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2018-03-15 12:33

    Textstorlek

    Dela med andra

    Hur kommer det sig att Sverige är en av få marknader i Europa där arkitekten inte får ta det övergripande ansvaret för de projekt man jobbar med? Vad blir resultatet när man omfördelar roller och ansvar mellan arkitekt och byggherre i projekten? Och varför är intresset från landets kommuner för att testa det arbetssättet så stort just nu?

    Den sista frågan är enklast att besvara så vi börjar där. Den allt överskuggande orsaken är att allt fler kommuner ser stora kvalitetsbrister i många av de projekt som presenterats och färdigställts under de senaste årtiondena. Man har svårt att nå samsyn kring målbilder och mätpunkter när motparten har sitt huvudfokus på att maximera varje enskilt projekts vinst och man å sin sida försöker driva en mer komplex agenda, dels för att säkerställa goda lösningar för slutanvändaren men också för att projekten ska bidra till att skapa större och mer beständiga stadskvaliteter för en mer mångfacetterad intressentgrupp i ett bredare sammanhang.

    Inte konstigt då att det emellanåt glappar i synen på vad projekten bör leverera ur ett arkitektoniskt och stadsbyggnadsmässigt perspektiv. Att många kommuner dessutom säger sig få allt för dålig, och i många fall ingen insyn alls, i projekten när det gäller budgetfrågor och projektstyrning gör så klart inte saken enklare.

    Upplevelsen från svenska arkitekter är delvis den samma. Ingen tysk, fransk eller brittisk arkitekt med självaktning skulle ta ett uppdrag där man inte får ta ett helhetsansvar för så väl projektets kvalitet som ekonomi. I Sverige agerar arkitekten däremot i de allra flesta projekt istället som vilken annan konsult som helst, tydligt underställd sin uppdragsgivare. I de allra flesta fall helt utan insyn i det övergripande budgetarbetet och uppdragsgivarens interna målsättningar.

    Frågan är varför, för det är lätt att konstatera att detta märkliga arbetssätt suboptimerar projektprocessen på åtskilliga sätt. Ändå har intresset från utvecklare och byggherrar att tänka nytt hittills varit mycket blygsamt.

    Så till ingressens andra fråga. Under året som gått har vi på Utopia Arkitekter jobbat med ett projekt kallat ”Vi ger arkitekten makten” där Örebro kommun gett oss som arkitekter option på att söka en markanvisning för ett kontorsprojekt i centrala Örebro. Projektets uttalade syfte har varit just att pröva tesen om ett projekt där arkitekten tar huvudansvaret kommer att resultera i högre kvalitet på slutresultatet.

    I förra veckan lämnade vi in vår förstudie och inväntar nu kommunens beslut. Vi ska inte ta ut något i förskott men känslan är att vi tillsammans med vår projektpartner i nära samarbete med kommunen har lyckats åstadkomma något riktigt bra. Inte minst så har samarbetsformen gjort saker både roligare och påtagligt mycket smidigare där missförstånd, oväntade överraskningar, felsatsningar och konflikter har lyst med sin frånvaro.

    En starkt bidragande orsak till det är att vår process har präglats av en total transparens i alla frågor mellan alla projektets parter. En annan är projektformer och rollfördelningar har definierats gemensamt. Vi har hållit workshops med kommunen för att få input om förutsättningar och förväntningar, men också för att definiera tydliga gemensamma målbilder och krav. Samma sak med vår projektpartner, som både kommer att finansiera projektet och äga och förvalta den färdiga byggnaden, där vi tillsammans spikat ekonomiska ramar och kvalitetskriterier som vi båda är trygga och nöjda med. Projektbudgeten har sedan mejslats fram i ett gemensamt excel-dokument, ett arbete där även den tilltänkta byggentreprenören funnits med. Öppna böcker hela vägen.

    Det här skiftet må vara drastiskt i den svenska branschens ögon, men ur ett internationellt perspektiv så handlar det här om en tämligen odramatisk återgång till ett normalläge. I stora delar av världen är det regel snarare än undantag att arkitekten bär det övergripande ansvaret för sina projekt. Här är det Sverige som sedan ett antal decennier är anomalin. Men nu verkar det som att betydligt fler medlemmar i Sveriges i särklass mäktigaste instans i byggbranschen, våra kommuner, också verkar tycka att det här är rätt väg att gå.

    När vi berättar om hur vi jobbat med projektet i Örebro för andra kommuner så är intresset väldigt stort. Många vill pröva liknande upplägg för att nå högre kvalitet, få större insyn i och inte minst lära sig mer om processen från utförarsidan. Man ser de stora fördelarna med ett genuint modernt teamwork snarare än byggbranschens klassiska beställare-utförare-uppställningen. Flera av dessa diskussioner resulterar nu i konkreta projekt. Projekt där vi behöver starka partners.

    Det har i Sverige tidigare funnits en uppfattning om att de arkitekter som går in och axlar den här typen av ansvar i sina projekt blir konkurrenter med sina uppdragsgivare. Ur ett utifrånperspektiv kan det så klart förefalla så. Men de byggherrar och utvecklare som faktiskt jobbat i den här modellen är av en annan uppfattning. Man ser snabbt att det här snarare är ett sätt att skapa stabila partnerskap, högre kvalitet i genomförande, smidigare kostnadsoptimerade processer och, som ett direkt resultat av det, långsiktiga starka relationer med landets kommuner.

    Det vi nu har börjat kalla Utopia-modellen har i projektet i Örebro gett oss möjligheten att tidigt gå in i ett nära partnerskap med finansiären och den långsiktiga ägaren för att sätta de bästa formerna för projektets genomförande. Men denna projektpartner hade beroende på projektets förutsättningar lika gärna kunnat vara ett byggbolag, en renodlad finansiär eller en mer traditionellt utvecklare. Poängen är att vi alla kommer att behöva varandra även i framtiden. Merparten av Sveriges arkitektkontor är mindre konsultbolag som varken har intresset, kompetens eller de finansiella musklerna som krävs för att ensamma axla enorma byggprojekt.

    Valet inför framtiden står nu mellan att å ena sidan fortsätta med de traditionella gissningslekar, kvalitetsprutningar och ställningskrig som vanligen präglat tillvaron i konstellationen arkitekt-byggherre-kommun. Å andra sidan kan vi välja att utveckla nya samarbetsformer för att jobba i tightare samskapande teamkonstellationer med full transparens där vi med självklarhet axlar både risk och ansvar gemensamt. En mer modern modell som både på kort och lång sikt kommer att ge bättre resultat för alla tre parter i form av smidigare processer, lönsamma projekt och inte minst större och mer långsiktiga arkitektoniska värden som kommer att bidra till att lyfta kvaliteten på alla de projekt, områden och städer som ska byggas i vårt avlånga land under de kommande decennierna. Det valet verkar i våra ögon väldigt enkelt.

    Emma Jonsteg
    Vd, Utopia Arkitekter

    18 kommentarer

    1. Staffan Schartner 2018-03-20

      Min erfarenhet är att en stor del av de problem många av oss upplever i det vi bygger kommer från förskjutningar i samspelet mellan byggherren, arkitekten och byggmästaren. Av olika skäl har de traditionella byggherrarna förvandlats till kunder eller hyresgäster medan byggmästarna sedan spekulationsbyggandet vid förra sekelskiftet i allt högre utsträckning har klivit fram och blivit beställare – nu under namnet “entreprenörer” eller “projektutvecklare”. Om vi lyckas ge de människor och organisationer som ska använda byggnaderna möjligheten att återigen vara byggherrar och styra det som ska byggas utifrån sina egna behov och preferenser kommer också arkitektens traditionella roll som byggherrens rådgivare och genomförare av projektet att falla på plats. Så länge vi tillåter byggande att vara en finansiell verksamhet där värdeskapande är det samma som monetär avkastning kommer vi nog tyvärr att få dras med problemen.

      Reply

    2. mårten rönström 2018-03-17

      Jag måste i ärlighetens namn erkänna att jag fattar absolut ingenting. Utopia Arkitekter staplar mängder av ord på varandra utan att det egentligen leder någonvart. Den enda uttryckliga slutsatsen man kan dra är uppfattningen att arkitekten ska ha de övergripande ansvaret i projekten. Eller har jag fel?

      Reply

      • Utopia Arkitekter 2018-03-17

        Exakt vad är det som är otydligt? Svårt att bemöta så luddigt formulerad kritik.

        Reply

    3. Alexander Häggström 2018-03-16

      Detta samtal är uppe nästan dagligen på kontoret, i ett eller annat sammanhang, då arbetssituationen i många projekt upplevs hopplösa och att strukturerna som reglerar dessa är begränsande.

      Andra stycket; …”Man har svårt att nå samsyn kring målbilder och mätpunkter när motparten har sitt huvudfokus på att maximera varje enskilt projekts vinst och man å sin sida försöker driva en mer komplex agenda, dels för att säkerställa goda lösningar för slutanvändaren men också för att projekten ska bidra till att skapa större och mer beständiga stadskvaliteter…”

      Användandet av ordet ‘motparten’, vilket det i många sammanhang upplevs som, borde vara direkt det motsatta i förståelsen omkring vad teamwork går ut på. Vidare delar det upp arbetsplatser på ett förödande vis (arkitekter/ ingenjörer) omkring ansvar gentemot beställare kontra allmännytta, där ingen blir vinnare, allra minst de som betalar.

      Intressant artikel, likaså variationen av kommentarer och inte minst svaren.

      Reply

    4. urban holm 2018-03-14

      Intressant artikel men i LOU-världen!
      Är det ofta entreprenören som har det sista ordet (formellt beställaren) genom att välja vara som uppfyller funktionskrav.
      Så om arkitekt och beställare har en uppfattning måste den få råda genom hela projektet – så bort eller ändring av LOU – men det är en större fråga.

      Reply

      • Utopia Arkitekter 2018-03-14

        Sammantaget är det ju en mycket liten del av alla projekt som genomförs som har något med LOU att göra över huvud taget. Och hur man löser den typen av problem du pekar på är ju som sagt en annan, men inte nödvändigtvis större fråga.

        Reply

    5. Emil Toft 2018-03-14

      Väldigt uppfriskande att höra att andra också har identifierat att det är något fel vår byggprocess. Karolinska är kanske det tydligaste exemplet i närtid där miljontals kronor har försvunnit ut ur projektet i rena konsulttimmar och handlingar. En av de största bovarna är just att byggprocessen ställer krav på att konsulter levererar handlingar och inte resultat. Den största utmaningen är att arkitekterna, konsulterna och leverantörerna är så långt ifrån slutkunden.
      Oavsett budget och ambition så blir slutresultatet, precis som du beskriver, oftast en besvikelse. Vi måste sluta leverera vagt beskrivna handlingar och när projektet är ”färdigställt” ställa oss i ring och skylla på varandra. Att man tar ett helhetsansvar som ni gör så kan man inte säga att man inte riskerar något. Och om man är verksam i byggbranschen så går det inte att förneka att något måste förändras.
      Jag kommer följa ert experiment noga. Hoppas att det kommer en uppdatering och en case studie när projektet är färdigställt. Min gissning är att ni kommer ha en nöjd kund, en billigare slutfaktura och ett par projekt till i pipen när ni är färdiga.

      Lycka till!
      Emil

      Reply

      • Utopia Arkitekter 2018-03-17

        Väl formulerat Emil. Resultaten är vad som ska vara i fokus och vad som ska utvärderas.

        Reply

    6. Torgny 2018-03-14

      Hej, mycket intressant artikel, ser bara fördelar med Utopia-modellen. Har själv upplevt efter ett flertal timmar tillsammans med arkitekten vid ritningsbordet och gemensamt kommit fram till lösningar som både arkitekt och beställaren känner sig nöjda med. Vid byggstart visade det sig att entreprenören köpt in en annan billigare lösning men slutresultatet blev fel. Arkitekten fanns inte med i processen och kunde inte påverka något. Jag har även jobbat med danska arkitekter, de var med från början och genom hela projektet, här gick inte att tumma på funktionskraven eller arkitektens och beställaren krav.

      Reply

      • Utopia Arkitekter 2018-03-17

        Det du beskriver är dessvärre regel snarare än undantag i många projekt Torgny. Men det ska vi snart ändra på.

        Reply

    7. Tomas Ringdahl 2018-03-14

      Jag förstår att Emmas åsikter kan väcka känslor bland byggare och fastighetsutvecklare. Det viktiga i det som framförs är väl ändå att samverkan mellan olika parter i processen måste öka om vi tillsammans skall lyckas genomföra stora som små men nästan alltid komplicerade projekt som många gånger är att jämföra med prototyper som tillverkas av team som inte känner varandra eller har jobbat ihop tidigare.
      Vi besitter alla stor kompetens inom vårt eget område men kanske inte alltid inom övriga områden. Arkitekten behöver säkert ökad kompetens vad det gäller konstruktion, produktion och projektekonomi men byggare och fastighetsutvecklare behöver lika ofta ökad kompetens betr stadsbyggnad, arkitektoniska kvalitéer och design.
      Jag tror precis som Emma att det fungerar bäst i samverkansentreprenader med transparens inte minst vad det gäller ekonomi, gemensamma projektmål etc. Detta betyder inte att rollerna behöver bli otydliga men det betyder att de som ikläder sig de olika rollerna måste vara personer som klarar att samverka med andra i riktiga team och det är nog den stora utmaningen oavsett vilken part man representerar.
      Ett annat område som är minst lika viktigt och som jag själv sätter högt på agendan är säkerhet, det är orimligt att så många människor skall behöva skadas eller mista livet på våra arbetsplatser. Säkerhet är viktigare än ekonomi i ett projekt och den vinner lika mycket på samverkan där man tillsammans kan välja byggdelar och konstruktioner som möjliggör säkra montage och arbetsplatser.
      Så utmaningen ligger i att respektera och lita på varandra, varandras roller, ansvar och kompetens.

      Reply

    8. Anna 2018-03-14

      Bestämma utan att behöva ställa upp med någon egen ekonomisk insats eller risk, vem vill inte det? Våra bästa projekt, både ekonomiskt och kvalitetsmässigt, är de där vi arbetat med en kostnadsmedveten och lyhörd arkitekt, sämst går det när man får tag i en känslig konstnärssjäl. Men säkert går det att mötas på något sätt, allting går ju att förbättra!

      Reply

      • Utopia Arkitekter 2018-03-14

        Tråkigt att du utgår från en massa felaktigheter, Anna. Vi vill inte “bestämma utan att behöva ställa upp med någon egen ekonomisk insats eller risk.” Tvärtom tror vi att det är en förutsättning att båda parter tydligt riskar för att det ska uppstå rätt dynamik och målfokus i samarbetet.

        Reply

    9. Jan 2018-03-14

      Roligt med spännande och gamla idéer, men du får komma igen och kräva att få bestämma när det är dina eller era egna pengar som skall riskeras. Tills dess får du nog fortsätta leverera enligt din uppdragsbeskrivning.

      Reply

      • Utopia Arkitekter 2018-03-14

        Lite tråkig och mästrande ton där Jan. Inte minst eftersom du inte har en aning om hur och vad vi riskar i våra projekt.

        Reply

    10. Gösta Fernström 2018-03-14

      Ditt inlägg tyder på brist på kunskap om arkitekters utbildning ute i Europa, där de får en utbildnig även som byggingenjörer till skillnad från Sverige där arkitekter helt saknar detta o bara är inriktade på design osv.
      Däremot skall Arkitekter vara med under hela projekttiden och ta ansvar för sin del speciellt i tidiga skeden
      Denna process kallas idag partnering eller samverkan men i det teamet ingår även byggherre, entreprenör o andra som bidrar med kompetetens, kunskap o erfarenhet. Alla behövs för att lyckas med projektet.
      Ingen besitter idag kunskap nog för att lyckas med ett projekt, allra minst arkitekten, men de skall vara med i partnering teamet o ta ansvar för sin del och inte bara lämna ifrån sig en bunt ritningar!

      Reply

      • Utopia Arkitekter 2018-03-14

        En stor del av arbetsstyrkan på Utopia är byggnadsingenjörer. Så är det också på många andra arkitektkontor.
        Vi säger inte att arkitekterna ska ta ansvar för och göra allt. Vi talar om hur vi skapar bättre samarbetsformer. Läs artikeln igen.
        Vi instämmer helhjärtat i formuleringen: Alla behövs för att lyckas med projektet.

        Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x