+
Britt-Marie Nyman.
  • Dags att ropa på vargen igen, eller? 

    PUBLICERAD 2018-03-03 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-03-05 16:34

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 1, 2018. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Med jämna mellanrum brukar stora förfall på obligationsmarknaden i kombination med försämrat konjunkturläge, krympande tillgång till bankfinansiering eller stigande ränteläge innebära att olyckskorparna höjer ett varningens finger. Kommer emittenterna att kunna omsätta sina obligationer vid förfall eller står de, och indirekt hela marknaden, inför ett problem?

    Redan för tio år sedan uppvaktades fastighetsbolagen frekvent av bankerna i syfte att öka bolagens intresse för finansiering via obligationer och certifikat. Intresset var dock begränsat då det var billigare att låna pengar av banken. Det fanns helt enkelt ingen, eller begränsad, anledning att utnyttja kapitalmarknaden så länge det inte fanns några restriktioner på lånevolymer hos banken och räntekostnaden var lägre hos desamma.

    Under de senaste åren har fastighetsbolagens upplåning via kapitalmarknaden fullkomligen exploderat av den enkla anledningen att de båda kriterierna som tidigare gjorde att man valde bort finansieringsformen inte längre gäller för alla bolag. Det råder numera viss brist på krediter från banken, åtminstone för mindre och nystartade bolag. Samtidigt har det blivit billigare att finansiera sig via kapitalmarknaden än via banken, i alla fall för större och välrenommerade bolag. Detta har lett till att såväl små som stora bolag och gamla samt nya bolag valt att hoppa på obligationståget. De stora och stabila bolagen lånar till mycket låga räntenivåer och de små visserligen ofta till ganska höga nivåer, men de får åtminstone tillgång till mer skuldkapital.

    Den stora efterfrågan har lett till att utestående volym obligationer från fastighetssektorn har ökat. Omkring 60 fastighetsbolag har utnyttjat SEK-obligationer som finansieringsform och därefter valt att notera sina obligationer på Nasdaq. I dagsläget uppgår fastighetsbolagens noterade obligationer på Nasdaq till totalt cirka 170 miljarder kronor. Av volymen svarar Vasakronan för cirka 27 miljarder kronor eller 16 procent. Andra stora emittenter är Castellum, Rikshem, Specialfastigheter samt Willhem. Bolag med fastigheter inte bara i Sverige utan även i Euroländer har valt att också emittera obligationer i euro. Men hur ser då förfallen ut och finns det någon anledning till oro?

    Av den totala volymen utestående obligationer förfaller en knapp femtedel i år. 2019 uppgår förfallen till 27 procent och året efter till 22 procent. Detta innebär att närmare 70 procent, eller knappt 120 miljarder kronor, förfaller till betalning inom mindre än tre år. Om kapitalmarknaden blir kärvare kommer de stora bolagen med all sannolikhet fortfarande att ha en safe haven hos bankerna.

    Huvudargumentet för de små bolagen däremot var ju att få tillgång till mer skuldkapital eftersom bankerna var njugga och bankerna lär ju inte vara mer positiva om kapitalmarknaden får problem. Av den totala förfallovolymen kommande tre år svarar de små noterade och onoterade bolagen, däribland bostadsutvecklare, dock bara för cirka 8 miljarder kronor, motsvarande 7 procent. Några av de små bolagen vars obligationer är inkluderade i den summan har dessutom goda kassaflöden, vilket gör att andelen med hög risk är ännu mindre. Enskilda mindre bolag med svaga kassaflöden kan mycket väl få problem, men slutsatsen blir trots allt att anledningen till oro är liten och att det inte finns anledning till ett generellt varningsrop på vargen.

    Britt-Marie Nyman
    Head of Capital Markets,
    Catella Corporate Finance

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived