AI – arkitektens smörgåsbord 

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 1, 2018. 

Digitaliseringens påverkan på arkitekturen är inget att frukta. Snarare står vi inför en värld av möjligheter där arkitektrollen kommer att utvecklas till mer av en rådgivande strateg som arbetar hand i hand med mjukvaran.

Vår branschs främsta buzzword för 2018 måste vara Artificiell Intelligens. Vartannat seminarium och paneldiskussion handlar idag om digitalisering och om hur allt kommer att omkullkastas. Nästan dagligen för jag diskussioner om scenarion där robotar kommer att ta över arkitektens arbetsuppgifter – en hisnande men skrämmande tanke. Men jag tycker inte att vi har något att vara direkt rädda för. Snarare står vi inför en ny värld full av möjligheter och inte minst mer kvalitativ och genomtänkt arkitektur.

Förklaringarna finner vi i generativ design. I vårt framtidslabb ArchTech & Future driver vi både skarpa och forskningsbaserade projekt inom området. Här låter vi mjukvara generera fram olika designförslag utifrån ett set parametrar vi på förhand bestämt. Detta blir ett stöd för både arkitekt och kund som ger oss möjligheter att i tidigt skede välja de smartaste lösningarna. När vi tar hjälp av mjukvara för att exempelvis räkna ut hur vi bäst producerar en byggnad kan vi göra stora besparingar vad gäller materialåtgång och energiförbrukning i de färdigställda husen.

AI kommer troligen aldrig att ersätta det humanistiska perspektivet. Mjukvara är en stor hjälp i att hantera information och den serverar ett oändligt smörgåsbord av bra handlingsalternativ, men det upplysta beslutet måste fattas av arkitekten. Helt i motsats till vad många tror alltså, att hen kommer att ersättas. Som med all digitalisering handlar det snarare om att anpassa sig. För oss innebär det att arkitektrollen utvecklas till att bli mer av en strategisk rådgivare mellan kund och byggaktör. För en dator kommer aldrig bli lika bra på att interagera med människor, driva en fråga eller exempelvis föra en brukardialog – det kommer att bli arkitektens verkliga spets.

Ytterligare en möjlighet med automation är hur det underlättar för människor att samarbeta över gränserna. Datahantering är ett viktigt kommunikationsverktyg professioner emellan, för att inte säga kittet som möjliggör samarbete och förståelse för varandras kompetenser. Med bättre, faktaunderbyggd, kommunikation kan vi också undvika dyra misstag i större omfattning. För med AI kan vi inte bara förutse eventuella problem, utan också förebygga potentiella konsekvenser därav.

I dagsläget applicerar vi denna metodik i en handfull projekt. Ett exempel är att vi tittar på att ta fram en webbaserad tjänst för dagsljusberäkningar som stödjer arkitekten i att fatta bättre beslut exempelvis när det kommer till storlek och placering av fönster, såväl som en byggnads orientering, planlösning och gestaltning. Givetvis i relation till dess kontext, då det handlar om platsanpassade lösningar. Detaljeringsnivån vi kan uppnå här är helt otrolig.

Johanna Frelin
Vd, Tengbom