+
Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.
  • Sverigeförhandling och bostäder: hur hänger det ihop? 

    PUBLICERAD 2018-02-17 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-02-19 16:41

    Krönikan är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 1, 2018.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Sverigeförhandlingen kom med slutbetänkandet “Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt samhällsbygge” precis före jul. Den största julklappen var höghastighetståget, men man lyfter särskilt fram att förhandlingen lett till avtal med kommuner som sammanlagt ger 100 000 nya bostäder.

    Betänkandet betonar bland annat att “Genom nya reserelationer och förbättrade restider kan pendlandet öka” (s 145). Jag ser framför mig två orter – orten A med gott om arbetstillfällen och ont om bostäder, och orten B med ont om arbetstillfällen och gott om bostäder. Genom snabba tåg kan människor pendla från B till A och behöver inte flytta till A. Den stora fördelen med snabbtåget är väl i denna situation att vi inte behöver bygga bostäder utan kan utnyttja det befintliga beståndet bättre?

    Man skriver vidare “Ett syfte med Sverigeförhandlingens arbete har varit att bidra till täta, resurseffektiva och tillgängliga städer” (s 233). Jag ser framför mig hur de större orterna blir mer produktiva och drar till sig mer arbetskraft – även om pendlandet ökar lite. Orterna som får en station, och i förlängningen Sverige som helhet, blir mer produktiva. Nu är det ju bostadsbrist i nästan alla kommuner, så vi kan tänka oss att människor flyttar från en ort med bostadsbrist (utan snabbtåg) till en annan ort med bostadsbrist (med snabbtåg). Genom avtalen byggs det nu 100 000 bostäder i de växande orterna med snabbtåg, men om vi antar att kommunerna lever upp till sitt bostadsförsörjningsansvar så innebär det att de andra kommunerna med bostadsbrist slipper bygga 100 000 bostäder. Nettotillskottet blir då 0. Och om det inte är så stor bostadsbrist i de orter som människor flyttar från, så är det väl en merkostnad att vi nu behöver bygga fler bostäder.

    En central och okontroversiell tes är att närheten till stationer ökar markvärden. Stationerna byggs dock i regel i centrala lägen där markpriserna redan är höga och där det redan är lönsamt att bygga. Nästa alla kollektivtrafiksatsningarna i paketet sker också i relativt centrala lägen. Och hur sannolikt är det till exempel att höghastighetståg med station i centrala Stockholm, eller tunnelbana till Älvsjö, leder till förbättrad lönsamhet för bostadsbyggandet i säg Upplands-Bro eller Haninge – där lönsamheten idag är mer osäker.

    De olika påståenden som finns i rapporten blir dock logiska om vi gör ett djärvt antagande – att de växande kommunerna inte lever upp till sitt bostadsförsörjningsansvar, och att riksdag och regering är för fega för att tvinga kommunerna att ta sitt ansvar. Vad återstår då annat än att muta dem, exempelvis med stationer och statliga pengar till infrastruktur? Gör vi ett djärvt antagande till och antar att beslutsfattarna främst bryr sig om de redan välbärgade, så blir fokus på att höja fastighetsvärdena i de centrala “täta” delarna av städerna också logiska.

    Hans Lind
    Professor i Fastighetsekonomi

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Boden – 100-åringen som sadlade om

    Norr Den 1 januari 2019 firade Boden 100 år som egen stad, men det är kanske framförallt de senaste 20 åren som gett Boden dess nutida prägel. Efter att identiteten varit knuten till det offentliga via en stor försvarsnärvaro fick självkänslan en dipp när neddragningarna blev ett faktum. Men en ny företagaranda har byggt upp både identitet och självkänsla och framtiden handlar i dag mycket om serverhallar, blockkedjor och e-sport.

  • Bonnier utser hållbar utvecklingschef

    Rekrytering Bonnier Fastigheter utser Sara Björnberg som chef hållbar utveckling. Närmast kommer hon från rollen som marknadsområdeschef på bolaget. 

  • Christer Nilsson till Kungsledens styrelse

    Styrelse Kungsledens valberedning föreslår Christer Larsson som ny styrelseledamot. Han har en bakgrund i bland annat Skanska, och efterträder Liselotte Hjorth som avböjt omval. 

  • ANNONS
    • Främre Boländerna i Uppsala utvecklas

      Fastighetsmarknad Främre Boländerna i Uppsala ska utvecklas och bland annat ge plats åt 11 000 arbets- och mötesplatser. Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun har nu beslutat att påbörja detaljplanering av den första etappen för området.

    • Prime Livings kassa räcker en dryg månad

      Börs Prime Livings kassa räcker till slutet av mars som situationen ser ut i dagsläget. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande på onsdagen efter att har redovisat en rörelseförlust på över 400 miljoner kronor för det fjärde kvartalet.

  • Akademiska Hus säljer till SLU i Uppsala

    Transaktioner Akademiska Hus säljer nu en del av VHC, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, på Campus Ultuna i Uppsala. Köpare är SLU och affären uppgår till 355 miljoner kronor.

  • ANNONS
  • Oscar Properties obligationsinnehavare lever farligt

    Börs Det finns många frågetecken kring Oscar Properties finansiella situation och obligationsinnehavarna måste därför därför kalkylera med möjligheten att bolaget inte klarar av att betala tillbaka hela lånebeloppet. Den bedömningen gör en kreditanalytiker på Swedbank.

  • Nästa steg för Humlegården i Solna

    Kontor Humlegården har tecknat en principöverenskommelse med Solna stad om den första etappen i utvecklingen av Hagalunds arbetsplatsområde. Humlegården äger alla fastigheter i den första etappen, som avser nyskapande av cirka 48 000 kvadratmeter ytor. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived