• M: “Kommunal gräddfil till bostäder”

    PUBLICERAD 2018-02-08 AV Teresa Ahola
    UPPDATERAD: 2018-02-09 13:02

    Textstorlek

    Dela med andra

    Över hälften, 51,2 procent, av alla markanvisade hyresrätter i Stockholm gick till allmännyttan i fjol. Det visar exploateringskontorets bokslut. Oppositionen befarar att “gräddfilslösningen” ska leda till färre bostäder, men majoriteten delar inte den farhågan.

    Oppositionen baserar delvis oron på att allmännyttan i Stockholms stad missat alla sina produktionsmål för 2017. Målet för antalet påbörjade hyresrätter låg exempelvis på 3 500 stycken, medan enbart 2 903 startades.

    – Om staden tränger ut privata aktörer riskerar byggtakten att avta och utbudet att minska, vilket gör att stockholmarna får vänta ännu längre på en hyresrätt, säger Joakim Larsson (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

    Partiet menar att den politiska majoriteten ger kommunala bolag en gräddfil på bostadsmarknaden.

    – Vi har sett en tydlig vilja till detta under hela mandatperioden, vilket är olyckligt. Inte minst eftersom privata hyresrättsbyggare oftast kan bygga både snabbare och billigare än vad stadens bolag kan, något som i slutändan resulterar i lägre hyror, säger Larsson.

    Majoriteten i Stockholms stad medger att målen inte har nåtts men kopplar snarare ihop det med den höga byggtakten. Bostadsförsörjningen är prioriterad för Stockholms stad som fram till år 2030 ska bygga 140 000 bostäder, varav 40 000 beräknas bli klara till år 2020 och minst hälften ska vara hyresrätter.

    – Antalet markanvisningar har generellt ökat med 50 procent sedan förra mandatperioden. Det är ett stort lyft. Vi är väldigt nöjda och jag vet att de privata byggherrarna också är det. Hur kan man då prata om att tränga ut någon?, säger Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad.

    Det finns i dag ett åttiotal aktiva byggherrar i Stockholm, vilket är en liten minskning jämfört med förra mandatperioden.

    – Oroliga byggbolag ringer ofta till mig och säger samstämmigt att det behövs rättvisare markanvisningsprocesser. Det vore hemskt tråkigt att se dem lämna Stockholm på grund av gräddfilen, säger Joakim Larsson.

    Emil Pull, doktorand på fakulteten för kultur och samhälle på Malmö Högskola, tror inte att den sannolikheten är stor med tanke på att Stockholm är en av världens mest lönsamma städer när det gäller fastighetsförvaltning. Men säger att den höga byggtakten inte har löst de mest kritiska problemen på bostadsmarknaden, som bristen på billiga men kvalitativa hyreslägenheter.

    – Det viktigaste är inte att det byggs mycket i Stockholm eller Sverige, utan vad som byggs. Dagens bostäder håller ofta låg kvalitet, är dyra och byggs för fel målgrupper, vilket lämnar dagens bostadssociala problem olösta. I dag byggs det framförallt i attraktiva lägen där avkastningen är hög.

    Allmännyttan har god ekonomi och stora vinstuttag som även skulle kunna gå till underhåll, renoveringar eller renoveringsfonder, enligt Pull.

    – Kommuner borde premiera underhåll framför hyreshöjande åtgärder, som förvärrar snarare än löser problemen på bostadsmarknaden. Många privata värdar satsar på renoveringar snarare än underhåll, vilket leder till ökade hyror i beståndet och således lägre utbud av billiga hyreslägenheter. De har inte samma incitament, då högre hyror innebär högre vinst.

    Förr i tiden, ända fram till 90-talet, sågs allmännyttan som en budgetutgift, bland annat för att lösa bostadskriser och bygga miljonprogram. I dag ser situationen annorlunda ut.

    – Nu räknas allmännyttan som en budgetinkomst, vilket lämnar betydligt mindre handlingsutrymme, säger Pull.

    Jan Valeskog (S) poängterar dock att allmännyttan precis som innan fokuserar på att sänka boendekostnaden, vilket i dag bland annat görs med hjälp Stockholmshusen där ambitionen är att sänka hyran med 25 procent.

    – Det görs med lägre produktionskostnader och förenklar bostadsbyggandet även när det blir sämre tider, säger han.

    Men Joakim Larsson (M) förklarar återigen att det är ett missförstånd att kommunala bostadsbolag bygger billigare än andra.

    – Allmännyttan har med sina begränsningar, som lagen om offentlig upphandling, inte alltid samma möjligheter som privata aktörer har.

    De kan lättare kombinera bostadsprojekt oavsett upplåtelseform, vilket gör att kostnader för inköp av exempelvis material kan fördelas på ett sätt som påverkar produktionskostnaderna positivt, enligt Larsson.

    – Det kan vi aldrig göra i det kommunala bolaget, så det finns nackdelar även med prisbilden här. Staden kan däremot ställa krav om billiga lägenheter i markanvisningen.

    Antalet markanvisningar för hyresrätter:

    Fördelat per mandatperiod:

    Källa: Stockholms stad

    Teresa Ahola

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived