+
Foto: iStock.
  • Hur tar branschen tillvara #metoo?

    PUBLICERAD 2018-02-10 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-02-12 17:03

    Artikeln kommer även att publiceras i Fastighetsnytt nummer 1, som utkommer på fredag. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Rörelsen kring #metoo har spridit sig över hela världen – inte minst till Sverige där kvinnor inom många olika yrkesgrupper vittnar om allt från manliga härskartekniker till grova sexuella kränkningar. Hur tar fastighetsbranschen vrålet vidare för att det inte ska stanna där, utan landa i faktiska förändringar och drägliga arbetsförhållanden för samtliga?

    Knappt någon lär ha missat #metoo. Hundratals, tusentals, hundratusentals vittnesmål om kränkande behandling, våldtäkter, härskartekniker och normer som visar på bredden av patriarkala strukturer i vårt samhälle. I Sverige spred sig rörelsen snabbt till olika yrkesgrupper där kvinnor inom film, musik, finans, juridik, sjukvård, media och många andra vittnar om samma typer av strukturer. Under #sistaspikenikistan samlades historier från byggbranschen och arkitekter. Historier långt ifrån varandra, men som vittnar om samma typ av mönster.

    – Det handlar om att vi lyfter speglar, att vi i det här ska se oss själva och våra egna handlingar i den här strukturen som bredden av vittnesmål vittnar om. Det handlar om en könsmaktsordning som lägger grunden för sexism mot kvinnor, säger Cajsa Winge, arkitekt och en av initiativtagarna till #sistaspikenikistan under ett seminarium arrangerat av Sveriges Arkitekter i slutet av januari.

    Cajsa Winge startade uppropet tillsammans med snickaren Emelie Renlund. På en vecka hade man fått 13 000 medlemmar i den Facebook-grupp där vittnesmålen samlades in. Den 27 november publicerades uppropet.

    – #Metoo är tusentals röster, högt och lågt, subtilt och öppet, som visar på en könsmaktsordning och alla behöver vi lyfta de här speglarna, säger Cajsa Winge.

    Maria Hernroth är hållbarhetschef på ett av Sveriges största byggbolag, Peab. Hon säger att hon, precis som andra kvinnor, knappast blev förvånad över #metoo-rörelsen.

    – Däremot blev jag beslutsam och inspirerad att göra ännu mer för lika behandling i arbetslivet. Självklart blev jag samtidigt beklämd och upprörd över strömmen av vittnesmål som aldrig tycks ta slut. Ska jag välja en känsla är det dock beslutsamhet och engagemang, säger hon till Fastighetsnytt.

    Hon säger att man på Peab pratat mycket om #sistaspikenikistan. Samtidigt ser hon dialogen som fortsättningen på ett samtal som inleddes för ett par år sedan, då man på allvar började ta tag i likabehandlingsfrågorna.

    – Våra medarbetare hade ”fått in vanan” att prata likabehandlingsfrågor när #metoo kom och även om vi har massor av jobb kvar så tror jag att det förarbete vi hade gjort hjälpte oss att få en mer konstruktiv dialog.

    Hur förebygger ni sexuella trakasserier på ert företag?
    – Genom en kombination av tydlig nolltolerans, ledarskap som visar att överträdelser ger konsekvenser, utbildning till alla kring vad som gäller i företaget, vilka rättigheter varje person har och hur handlingsplanen fungerar om det som inte får hända ändå sker. Struktur och kultur i kombination alltså.

    Skulle ni agera annorlunda nu, jämfört med innan #metoo?
    – Nej, men för tre år sedan hade det nog varit annorlunda. Vi har lärt oss mycket de senaste åren, egentligen oberoende av #metoo.

    Fr. v: Cajsa Winge, Urban Månsson, Anna Wenner och Maria Hernroth. Foto: Oscar Hofstedt/Svensk Byggtjänst/Skanska/Peab.

    Anna Wenner är HR-direktör på en annan av Sveriges bygg-drakar, Skanska. Även hon säger att hon blivit starkt berörd och upprörd över alla berättelser, men att de hjälpt till att skapa tillfällen att diskutera frågorna för att öka medvetenheten hos chefer och medarbetare.

    – Vi har gjort det både i större och mindre sammanhang, på intranätet och chefsmöten, liksom i mindre grupper och i enskilda samtal. Vi har ett pågående mångfalds- och inkluderingsarbete och #metoo har passat väl in att prata om i alla pågående sammanhang. Vi har märkt ett stort intresse bland medarbetare att diskutera frågorna, både i stort och som samhällsfenomen och konkret och specifikt utifrån sin egen vardag och arbetsgrupp.

    Om något kommer till ytan – hur går ni då till väga?
    – Vi försöker ha många vägar öppna för den enskilde medarbetaren att lyfta problem; genom sin chef, chefens chef och HR eller genom vår Etiska hotline där man kan vara anonym. När något kommer till vår kännedom utreder vi det med hjälp av experter inom just den frågan, därefter kan vi avgöra vilka konsekvenser det får och när det är befogat vidtar vi arbetsrättsliga åtgärder. Det kan också handla om insatser som att bearbeta kultur och attityd i olika grupper eller sammanhang. Målet är en kultur där vi står upp för varandra i varje given stund, att kollegor kliver in och hjälper varandra när någon blir utsatt och att chefer agerar så snart de får kännedom om något som är fel.

    Finns det någon situation som ni hade agerat annorlunda i nu, i ljuset av #metoo? Har ni gjort tillräckligt tidigare?
    – Så länge det förekommer trakasserier, hos oss eller i vår bransch, kan vi inte säga att vi gjort tillräckligt eller att vi är nöjda. Det långsiktiga arbetet med kultur och attityder är en förändringsresa som vi påbörjade långt innan #metoo. Det är förändringar som behövs för att bygga en attraktiv bransch men vi har fått mer kraft och energi att fortsätta det arbetet. Fler saker kommer upp till ytan och vi kan omedelbart agera om missförhållanden kommer upp. Jag tror också det har stärkt cheferna i att de både vill och kan göra skillnad genom hur de agerar. Det finns en annan medvetenhet kring vad man som enskild individ kan åstadkomma.

    Ett av de tydligaste initiativen i branschen i spåren av #metoo kommer från Svensk Byggtjänst, där man utvecklar och säljer information inom byggande och förvaltning. De har startat ett initiativ som man kallar ”Jämnt på jobbet” som går ut på att samla och sprida information och kunskap, skapa debatt och se till att frågeställningarna och debatt inte dör för att #metoo eventuellt försvinner från löpsedlar och media.

    – Jag reagerade som de allra flesta med bestörtning och besvikelse på #metoo. Har vi inte kommit längre än så? I byggbranschen vet vi sedan många år att vi har problem med gamla strukturer och machokultur. Branschen jobbar med detta på olika sätt men bevisligen, vilket vi visste, finns mycket mer att göra, säger Urban Månsson, vd på Svensk Byggtjänst.

    I en debattartikel i Dagens Industri den 12 november skickade Urban Månsson en uppmaning till branschen – ”kan vi mötas i april 2018, ett halvår efter att #metoo briserade i Sverige, för att dela med oss till varandra av våra misslyckanden och konkreta framsteg för att motverka sexism och för ett bättre arbetsliv för alla?” skrev han.

    Vad som kommer att sägas då återstår att se – klart är att uppmaningen inte kommit utan #metoo.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x