+
Sanna Hederus och Åsa Kallstenius. Foto: Måns Berg.
  • Dags att visa större hänsyn vid takpåbyggnader

    PUBLICERAD 2018-02-22 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-02-26 14:24

    Textstorlek

    Dela med andra

    Hänsynsfulla takpåbyggnader kan stärka kvalitéerna hos befintliga byggnader och ge arkitektur med respekt för kulturarv och stadsrum. Trots detta ser vi fortfarande exempel som går åt rakt motsatt håll. Det är dags att visa större respekt för vårt kulturarv – även det modernistiska.

    Få projekt innebär ett så nära möte mellan samtida och äldre arkitektur som en takpåbyggnad. Att påbyggnadsprojekt kan vara känsliga är därför inte svårt att förstå. Vi anser att tillägg som förhåller sig till stadsmiljön och med kreativitet fångar upp uttryck från den befintliga arkitekturen borde vara regel snarare än undantag – men så är det inte. Istället ser vi alltjämt takpåbyggnader vars utformning drastiskt skiljer sig från den befintliga bebyggelsen, ja närmast tar avstånd från den.

    Ett exempel som ligger nära till hands är det omdiskuterade förslaget för Trygg Hansa-fastigheten på Kungsholmen, som mött kritik från bland annat länsstyrelsen och kulturförvaltningen. Förslaget är ett typexempel på ett tillägg där relationen till det befintliga inte tas på allvar. Anläggningen har stora arkitekturhistoriska värden, har blåklassats av Stockholms stadsmuseum och är ett praktexempel från sin epok. Vi anser att det föreslagna tillägget är olämpligt då det på ett alltför drastiskt sätt bryter mot de befintliga byggnadernas arkitektur, vilket aktualiserar frågan: Vad innebär det att en ny byggnad visar respekt för det befintliga och värnar om kulturarvet?

    Vår definition av respekt innebär att förslaget fångar upp och stärker kvaliteter som den befintliga arkitekturen besitter. Till exempel att originalbyggnadens uttryck fångas upp i tillbyggnaden och att man bygger efter husets inre struktur och logik. Tillägg som visar alltför stora brister i dessa avseenden riskerar även att brista i hänsyn gentemot vårt arkitektoniska kulturarv. Utifrån dessa aspekter ser vi positivt på om- och tillbyggnader som tillåts smälta in med sin omgivning.

    Ytterligare en aspekt av den här frågan är att kulturarvet omfattar många stilar och uttryck, från äldre epoker till modernism och post-modernism. Att modernistiska byggnader från 60- och 70-talen också bör värnas och vårdas, är inte självklart idag. Förslaget för Trygg Hansa-fastigheten är ett exempel på detta. Värnandet av det modernistiska kulturarvet är inte enbart en angelägenhet för innerstaden, utan i högsta grad även för stadens förorter och miljonprogramsområden, där det byggs, förtätas och utvecklas i stor omfattning.

    När vi fick uppdraget att rita en takpåbyggnad till gamla ÅF-huset på Fleminggatan i Stockholm, var utmaningarna tydliga: En stor och anrik kontorsbyggnad från 60-talet i ett centralt läge skulle få en takpåbyggnad med inbyggt fläktrum samt en uppdaterad entré. Påbyggnaden smälter in i miljön, plockar upp kvalitéer från den befintliga byggnaden och ger den samtidigt ett nytt, värdigt avslut. Originalbyggnadens konstruktionsprinciper togs till vara och fläktrummet kunde byggas in utan att göra avkall på rymlighet, ljus och utsikt. Det finns andra goda exempel, takpåbyggnaden Skravelberget på Birger Jarlsgatan av Elding Oscarson arkitekter är ett, den kommande påbyggnaden Skären vid Norrmalmstorg av General Architecture är ett annat. Det går att göra respektfulla tillägg – och för oss som arkitekter är det en viktig såväl som kreativ utmaning.

    Det offentliga samtalet kring mötet mellan ny och äldre bebyggelse är polariserat och präglas inte sällan av populistiska inslag och medvetna missförstånd. Den typen av förminskande syn på arkitektur- och stadsutveckling anser vi gör mer skada än nytta för samhällsklimatet kring dessa frågor. Det är därför viktigt att inte glömma bort nyanserna i den här diskussionen: Vi förespråkar inte pastisch-arkitektur, vi är inte emot förtätning, vi ser det som en självklarhet att en mångfald av stilar och uttryck ges plats i staden, så även utmanande och nyskapande projekt. Men vi anser också att det är arkitekturens uppgift att på riktigt värna om kulturhistoriska värden och visa respekt mot befintliga stadsmiljöer när så krävs, i innerstad såväl som förort.

    Åsa Kallstenius
    Sanna Hederus
    Chefsarkitekter, Kod Arkitekter

    1 kommentarer

    1. G Johansson 2018-02-26

      ..visa respekt mot befintliga stadsmiljöer när så krävs, i innerstad såväl som förort.
      Det är synd att det förtogs till viss del på slutet av ett exkluderande stockholmsperspektiv.
      Det finns kultur att ta hänsyn till även i andra kommuner än f d städer. -:)

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x