Dålig koll på brandfarligt material

Det görs fortfarande inga kontroller på att polyetylen, som fick branden i Grenfell Tower i London att snabbt sprida sig, används rätt i Sverige. Det framkom på ett seminarium som Brandskyddsföreningen, Sveriges Byggindustrier och IVL Svenska Miljöinstitutet höll på fredagen.

Boverkets regler är tydliga när det gäller fasader och brännbart material, men det är näst intill omöjligt att veta om exempelvis det lättantända plastmaterialet polyetylen används korrekt eller inte.

– Produkten säljs och får fortfarande användas i Sverige, förutsatt att det görs i rätt sammanhang, säger brandingenjör Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.

Tidigare uppgifter om att produkten inte längre används stämmer alltså inte och många tillverkare säljer andra paneler som är precis lika brandfarliga vid felaktigt bruk.

Brandskyddsföreningen föreslår nu tredjepartskontroller för att säkerställa att byggen följer regler kring material, inte minst för att undvika liknande katastrofbränder i framtiden.

– Det behövs för numera kan en byggnad gå igenom hela processen enbart med egen kontroll. Det är jättebra i de flesta fall, men vem upptäcker misstag?

När det gäller branden i skyskrapan Grenfell Tower i London så hade man ursprungligen inte tänkt att bygga med materialet, men under något skede av byggprocessen tyckte byggherren att kostnaderna drog iväg och föreslog därför materialbyte i panelen.

– Det tjänade man cirka tre miljoner kronor på. Bristen är att man inte gjorde en riskanalys.

Det pågår fortfarande en utredning om branden i Storbritannien för att reda ut fler detaljer kring händelseförloppet. Men det är redan uppenbart att reglerna förbisågs för polyetylen rekommenderas inte för byggnader som är högre än tio meter, enligt produktbladet.

– Frågan är hur det ser ut i Sverige, för panelen används även här. Följs alla regler?

Det enda positiva Lars Brodin har att säga om den tragiska Grenfell Tower-branden är att säkerhetsfrågan har kommit på tapeten.

– Frågan diskuteras på EU-nivå och kommer antagligen att påverka byggprodukt- och energiförordningen. Det tas även fram en Europastandard för fasadprovning och där skulle jag gärna vilja se en känslighetsanalys också, samt beräkningar om hur olika förändringar i processen kan få för konsekvenser.

Teresa Ahola