+
  • “Bostadsfrågan borde ligga på statsministern”

    PUBLICERAD 2017-09-20 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-09-20 22:33

    Textstorlek

    Dela med andra

    De senaste åren har allt fler röster höjts för en social bostadspolitik – eller kanske en bostadspolitik över huvudtaget. Under Business Arenas första dag diskuterades frågan.

    Efter åratal av ett eftersatt bostadsbyggande har bostadsbristen seglat upp som en av vår tids stora samhälleliga utmaningar. Sedan staten på 90-talet överlämnade ansvaret på kommunerna och marknaden har byggandet hamnat helt i deras händer – något som allt fler nu börjar ifrågasätta.

    En av dem är stadsbyggnadsborgarrådet i Stockholm, Roger Mogert (S). Han menar att, även om det ”bevisligen” finns mycket som fungerar i samspelet mellan kommun och marknad, är det någonstans man inte når hela vägen fram vad gäller de sociala frågorna, när efterfrågan hos de som har råd snart är mättad – samtidigt som det generella bostadsbehovet fortsatt är väldigt stort.

    – Vi har en bit kvar när det gäller att bygga för alla behov i Stockholm. Det gäller inte bara de som har den allra svagaste ekonomin, utan det gäller en ganska stor del av Stockholms bostadsmarknad, vare sig det gäller bostads- eller hyresrätt – vi har inte alla svar där idag, säger han.

    Mogert menar att det behövs ett större statligt engagemang, men att han samtidigt förstår att staten är tveksamma till att ta sig an ytterligare ett välfärdsengagemang.

    – Men de måste göra det. Det finns ett statligt engagemang vad gäller det ägda boendet i form av RUT och ROT, motsvarande 40 miljarder. Ett motsvarande engagemang skulle behövas även för hyresrätten.

    Skrota stuprör
    Allmännyttan representerades i panelen i form av Kicki Björklund från kommunala Bostadsbolaget i Göteborg.

    Det är ju inte så att politikerna inte bryr sig om vår bransch, jag tycker väl snarare att de är inne väldigt mycket i den. Men det som jag skulle vilja ha är mindre detaljstyrning och mer tydlighet i de regler som vi har. Jag vill att politiken ska bidra med det generella ramverket, säger hon.

    Även Stefan Ränk, vd på Einar Mattson medverkade, och instämde. Han menar att det viktigaste för bostadsfrågan just nu är att ”skrota stuprören”.

    – Är det något det här området är djupt drabbat av är det djupt tjocka stuprör. Det vi behöver är att politiken tar ett grepp för hela bostadsmarknaden.

    Helst av allt skulle han vilja att bostadspolitiken hamnade högst upp, hos statsministern.

    – Det är bara från den positionen som man kan komma till rätta med en stor bostadspolitisk reform. Frågorna hanteras idag av finansutskottet, miljöutskottet, socialförsäkringsutskottet, trafikutskottet och så vidare. Varje departement kommer med egna utredningar och har i bästa fall en konsekvensanalys av vad som händer i det egna stupröret, men inte vad som skulle hända om alla utredningar slog till samtidigt.

    Även byggbolaget Veidekkes Lennart Weiss medverkade. Han menar att det viktigaste just nu är att man antar försiktighet i alla de utredningar och lagförslag som just nu ligger på bordet, bland annat förslag om utökade amorteringskrav, paketeringsutredningen och andra skatteförslag. Weiss menar att det är ”skandal” att ingen, enligt honom, just nu gör en samlad konsekvensanalys av de olika förslagen.

    – Många frågor på bordet nu skulle kunna få förödande konsekvenser för bostadsbyggandet om politikerna trampar fel. Om ett eller två av de förslagen går igenom eller görs på fel sätt kommer det gå rakt åt pipan. Amorteringskravet kommer till exempel att på marginalen påverka så pass mycket att efterfrågan kommer att minska så pass mycket att byggandet kommer att gå ned.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Stabilt framåt för samhällsbyggaren

    Fastighetsmarknad Offentliga hyresgäster och stabilt kassaflöde kombinerat med den demografiska utvecklingen har lockat fler och fler investerare till segmentet samhällsfastigheter. Men behoven växer och Nils Styf, vd för Hemsö, tror att kommunerna kan få det jobbigt framöver när de måste växla upp inom skola, vård och omsorg.

  • Ledningsförändringar hos Castellum

    Fastighetsmarknad Castellum gör om i strukturen och bildar tre nya enheter inom kontor och logistik, vilket också medför förändringar i koncernledningen. 

  • Hyran i Stockholm höjs med 2,35 procent

    Bostäder Under 2019 höjs den allmänna hyresnivån i Stockholms stad med 2,35 procent. Fastighetsägarna är inte nöjda, utan menar att hyresnivån i realiteten sänks med 0,25 procent (sett till inflationsprognosen). Hyresgästföreningen är inte heller nöjda – de tycker att höjningen är för hög.

  • ANNONS
    • Grönt ljus för Pembrokes nybygge

      Nyheter Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad har antagit detaljplanen för Hästen 21, vilket innebär att Pembrokes om/nybygge på 40 000 kvadratmeter i centrala Stockholm får grönt ljus. 

    • Viskaholm fullt uthyrd

      Uthyrning väst Nordea blir ny hyresgäst i Viskaholm i Borås och i samband med uthyrningen är fastigheten fullt uthyrd. Övriga hyresgäster inkluderar Riksbyggen, AB Bostäder i Borås, Ikkab, Bengt Dahlgren, Tengbom och Adwise Media. 

  • Agora säljer i Södertälje och Falköping

    Transaktioner Agora säljer en fastighet i Södertälje och tre fastigheter i Falköping. Försäljningarna sker till ett gemensamt underliggande fastighetsvärde om totalt 250 miljoner kronor. 

  • ANNONS
  • Eventuellt överens om trepartssamtal

    Fastighetsmarknad SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är överens om inriktningen för arbetet i de trepartssamtal som initierades i somras. Men avtalen är inte undertecknade ännu.

  • Väcker åtal mot Kindberg

    Norr, Nyheter Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Umeå har på måndagen väckt åtal mot Östersund FK:s ordförande tillika före detta vd på Östersundshem, Daniel Kindberg. Åtalet gäller grov ekonomisk brottslighet. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived